According to SMHI the largest contributing factor to globalwarming is the increased greenhouse gas emissions in theatmosphere. In year 2018 Boverket submitted a proposal for climatedeclaration on new buildings. In the Boverkets climatedeclaration, a building's climate impact is calculated in the formof carbon dioxide equivalents on the material included in thefoundation, building envelope and the non-load-bearing interiorwalls. The unit in the climate declaration is kg Co2e / kg m2where m2 is BTA for the building.The purpose of the theoretical study was to describe what impactthe climate declaration will have in the building industry. Thepurpose of the empirical study was to investigate whether Revit isa good tool for calculating a building climate impact with a focuson greenhouse gas emissions.The result of the theoretical study indicates that the Boverket'sproposal on climate declaration will not lead to changes in theclimate impact of buildings. The study also shows that there willbe changes in the project planning of buildings and increased timespent by participants as the Boverkets estimation of the timerequired for the climate declaration is approximately 180 hours.The result of the empirical study shows that Revit is a good toolfor climate declaration. The study was based on evaluating Revitby the categories easy-to-use, time-consuming and presentationoptions. This resulted in a SWOT analysis showing Revit'scapacity

Climate change is a topic of social and political commentary and controversy, and is a topic that will continue to be addressed by future scientists and laypersons alike. This report contains information and laboratory exercises for use in a greenhouse gas (GHG) and global warming potential (GWP) learning module, to be employed in secondary or entry level university engineering and environmental science curricula. Exercises include a hands-on experience with the greenhouse effect and calculations of GWP for 20-year and 100-year timeframes. / text

En byggnads värme- och varmvattenbehov utgör en stor del av dess totala energibehov. Vilket värmesystem som väljs blir därmed viktigt för att bli så ekonomiskt gynnsamt och miljömässigt bra som möjligt. Två vanliga värmekällor för flerbostadshus är bergvärme och fjärrvärme eftersom bergvärmen har en låg driftkostnad medans fjärrvärmen finns tillgänglig i de flesta städer samtidigt som båda systemen har låg miljöpåverkan. Syftet med studien är att koldioxidutsläpp på värmesystem ska vara så låga som möjligt till ett lågt pris. Målet med studien är därför att undersöka om ett kombinerat system bestående av bergvärme och fjärrvärme står sig ekonomiskt och miljömässigt bra i relation till ett bergvärmesystem eller ett fjärrvärmesystem på fyra platser i Sverige, Halmstad, Karlstad, Östersund och Luleå. Anledningarna till de olika städerna är dels att byggnadens värmebehov kommer att variera men även eftersom berget levererar olika mycket värmeeffekt. Beräkningarna sker för ett flerbostadshus med närmare 500 lägenheter ovanför ett uppvärmt garage med en total area på ungefär 26 500m2. Byggnadens energibehov och antalet värmepumpar som behövdes beräknades över ett år i simuleringsprogrammet HPC2 och används sedan för att bygga upp en LCC-kalkyl och göra miljöberäkningar i Excel. Resultatet från LCC-kalkylen visar att värmepumpsystemet är det mest ekonomiskt gynnsamma systemet följt av det kombinerade systemet och att fjärrvärmesystemet hade högst nuvärde i samtliga städer. Miljöpåverkan i Halmstad och Karlstad var lägst för värmepumpsystemet följt av det kombinerade systemet och även här hade fjärrvärmesystemet högst miljöpåverkan. I Östersund har det kombinerade systemet lägst miljöpåverkan, följt av värmepumpsystemet och högst har fjärrvärmesystemet. I Luleå har fjärrvärmesystemet lägst miljöpåverkan, följt av det kombinerade systemet och värmepumpsystemet. / A building's heating and warmwater needs make up a large part of its total energy needs and thus it becomes important which heating system is chosen to be economically favorable and environmentally sound as possible. Two common heat sources for multi-dwelling houses are geothermal heating and district heating, geothermal heating has a low operating cost while district heating is available in most Swedish cities, both having a low environmental impact. The aim of the study is to investigate whether a combined system consisting of geothermal heating and district heating is performing well both economically and environmentally in relation to a geothermal heating system or a district heating system at four locations in Sweden, Halmstad, Karlstad, Östersund and Luleå. The reason for evaluating the different cities is that the building's heating needs will vary but also because the mountain delivers different heating effect. The calculations are made over a multi-dwelling house with almost 500 apartments above a heated garage with a total area of approximately 26,500 m2. The building's energy needs, and the number of heat pumps needed were calculated over one year in the HPC2 simulation program and it was then used to build up an LCC calculation to make environmental and financial calculations in Excel. The result from the LCC calculation show that the heat pump system is the most economically favorable system followed by the combined system and that the district heating system had the highest value in all cities. The environmental impact in Halmstad and Karlstad was the lowest for the heat pump system followed by the combined system, and even here, the district heating system had the highest environmental impact. In Östersund, the combined system has the lowest environmental impact, followed by the heat pump system and the district heating system had the highest environmental impact. In Luleå, the district heating system has the lowest environmental impact, followed by the combined system and highest was the heat pump system.

Klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser är en av dom största utmaningarna som dagens samhälle står inför. Byggsektorn står för en betydande del av alla utsläpp och dessa behöver minska för att skapa ett hållbart samhälle. Syftet med studien är att undersöka om stagning av pelare leder till minskad klimatpåverkan och om effekten skiljer sig mellan olika konstruktionsmaterial. Studien använder en hallbyggnad med VKR-pelare som referensobjekt. Byggnaden dimensioneras även med limträpelare och HEA-pelare med likvärdig utnyttjandegrad för jämförelse av konstruktionsmaterialen. Pelarna dimensioneras för två fall där dom antingen är stagade eller ostagade. Klimatpåverkan beräknas under hela byggnadens livscykel med indikatorn GWP. Resultatet visar att effekten av stagning skiljer sig åt mellan dom olika konstruktionsmaterialen. Stagning av limträpelare leder inte till någon minskad klimatpåverkan, medan stagning av stålpelare minskar påverkan för båda profilerna. VKR-pelarens klimatpåverkan minskar med 4,6 procent och HEA-pelarens med 14,2 procent. Även om stålpelarna stagas är det limträpelaren som har klart lägst klimatpåverkan, och är därmed det konstruktionsmaterial som är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv. HEA-pelaren som är den av stålpelarna med lägst klimatpåverkan har mer än sju gånger så hög klimatpåverkan som pelaren i limträ. VKR-pelaren har i sin tur mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som HEA-pelaren vilket belyser att även valet av stålprofil har betydelse. / Climate changes as a result of increased greenhouse gas emissions is one of the biggest challenges facing todays’s society. The construction sector accounts for a significant part of all emissions and these need to be reduced in order to create a sustainable society. The purpose of the study is to investigate whether bracing of columns leads to reduced climate impact and whether the effect differs between different construction materials. The study uses a hall building with VKR-columns as a reference object. The building is also dimensioned with glulam columns and HEA-columns with an equivalent degree of utilization for comparison of the construction materials. The columns are dimensioned for two cases where they are either braced or not. Climate impact is calculated with the indicator GWP during the building's entire life cycle. The results show that the effect of bracing differs between the different construction materials. Bracing of glulam columns does not lead to any reduced climate impact, while bracing of steel columns reduces the impact on both profiles. The climate impact of the VKR-column decreases by 4.6 percent and the HEA-column decreases by 14.2 percent. Even if the steel columns are braced, it is the glulam column that has by far the lowest climate impact and thus it is the construction material that is preferable from a sustainability perspective. The HEA column, which is the steel column with the lowest climate impact, has a climate impact which is more than seven times as high as the glulam column. The VKR columns climate impact is twice as high as the HEA column, which highlights that the choice of steel profile is also important. / <p>2022-06-22</p>

Refrigeration plays a vital role today in various residential, commercial, and industrial processes, requiring refrigerants to facilitate the cooling or heating processes. Over time, refrigerants have undergone significant changes to meet technological, social, environmental, and economic needs. Refrigerants' evolution can be categorized into four generations. The first three generations come from the early use of natural compounds (CO2, SO2), to the dominance of chlorofluorocarbons (CFCs) and hydrochlorofluorocarbons (HCFCs), followed by the ozone protection era of hydrofluorocarbons (HFCs)1. However, HFCs presented new challenges due to their high Global Warming Potential (GWP), leading to the development of 4th generation refrigerants formed by hydrofluoroolefins (HFOs) like R- 1234yf. However, to minimize GHG emissions even more and phase out of high Global Warming Potential (GWP) alternatives, following the Montreal Protocol (globally) and the F-Gas Regulation (Europe), low-GWP refrigerants emerge. This group includes compounds with a GWP value below or equal to 150, such as natural refrigerants, new synthetic (R-1234yf) or older compounds (R-152a). The research gap in this MSc thesis addresses the management of particularly synthetic low-GWP refrigerants throughout their entire useful lifecycle, focusing on the tank-to-grave concept. This concept addresses the useful life of the refrigerants, starting with their procurement and charging into refrigeration and heat pump units (during manufacturing), and then their distribution, use, and end-of-life management. This, therefore, excludes the extraction of raw materials and manufacturing of refrigerants. However, the Life Cycle Assessment (LCA) approach analyses environmental impacts in all product phases (including raw materials extraction). Within this context, this thesis explores the different stakeholder procedures and activities for managing refrigerants throughout their lifetime. Different stakeholders or organizations, including heat pump/refrigeration system manufacturers, their service organizations, end-users, and end- of-life management organizations are involved in this process. Whenever possible, a representative or more from a given stakeholder category was thus interviewed. However, possible limitations such as lack of certain stakeholder involvement, limited information about some stakeholder groups, as well as the assumption of generalisability of the results obtained, are considered throughout this report. For stakeholder categories for which interviewing was not possible, literature-based mapping was conducted. Furthermore, comprehending the current legislation and standards was done as it is essential to grasp the complete process of handling of refrigerants. Additionally, as it concerns the management of refrigerants throughout their useful lifecycle, studying their potential applicability with Life Cycle Assessment (LCA) is of interest. Finally, the entire project is analysed from a sustainability perspective, exploring the advantages and disadvantages it entails. Before delving into the information about stakeholders, it is essential to establish a theoretical context related to the process of refrigerant management. The first key role is to understand Life Cycle Thinking (LCT), LCA and Material Flow Analysis (MFA) and how to apply these to the management of refrigerants. In addition, the concept of tank-to-grave management is explained, along with the various groups or organizations involved in different phases of a refrigerant's life. These groups include manufacturers, service organizations, supplier organizations, cold chain organizations, recovery organizations, reclamation organizations, disposal organizations as well as certain related associations and certifying bodies. Furthermore, given the importance of the concept of recovery in this project, its meaning is compared from the perspective of refrigerant management and waste hierarchy. Furthermore, the F-Gas Regulation and some of its articles, related to leakage control and the frequency of leakage checks according to the type of equipment used, how the recovery process should be carried out or the strategies related to market positioning and control of the use of these F-gases are studied. In addition, the Air-Conditioning, Heating and Refrigeration Institute (AHRI) standards are investigated, as they are widely used in the refrigeration sector and explain some procedures related to activities such as composition analysis or procedures to be performed with recovery equipment. Lastly, the Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (REACH) Regulation and the potential implications of implementing the per-and poly-fluoroalkyl substances (PFAS) ban proposal are explored due to their significant possible impact on the refrigeration industry in future years. This is because PFAS includes almost all synthetic refrigerants. To gather information about the current situation and practices in the refrigeration sector, the research adopts a qualitative approach, centred on in-depth interviews with different stakeholders. These interviews provide valuable firsthand insights into the practices, experiences, and perceptions of stakeholders regarding the management of synthetic low-GWP refrigerants. These interviews were based on a series of questionnaires, developed, and customized within the project, according to the types of organization. Moreover, with the interviewees' consent, these interviews were recorded, and transcriptions were created. These transcripts were systematically coded and analysed to identify recurring themes and patterns, as well as differences between the different stakeholders’ inputs. The next point to address was the concept of sustainability. The goal is to introduce this concept and explain its significance in society, particularly with the implementation of initiatives like the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Therein, these concepts were applied to the topic and scope of this master’s thesis, i.e., on refrigerants management, discussing some advantages, and disadvantages regarding the use of refrigerants and some steps of their management. The thesis shows that the current refrigeration industry is not only dominated by synthetic low-GWP refrigerants, but also natural refrigerants are widely used. Additionally, different opinions and methodologies arose regarding a series of topics. Firstly, when discussing whether they checked for changes in refrigerant composition, it was not possible to obtain a general trend. Secondly, for leak detection systems, different methodologies were used depending on the needs of the organisation, but both manual and fixed systems were mentioned. Finally, regarding end-of-life management, all organizations agreed that the first step should be the recovery of the refrigerant. After that, there are two different options: reclamation (purifying an old refrigerant to obtain one with the characteristics of a virgin refrigerant), and disposal (usually by sending the refrigerants to incineration). F-Gas Regulation and AHRI are the most widely used regulations at present, while organizations expect the PFAS ban to become a real regulation in the future. As a result, most organizations are leaning towards a future dominated by natural refrigerants, which may necessitate new regulations, certain technical changes, and possibly new business models. To conclude, tank-to-grave management of synthetic low-GWP refrigerants offers opportunities for the refrigeration industry, as this concept helps to let you know all the stakeholders involved and the processes they employ, and together with the application of the LCT approach, it is easier to understand how different activities, e.g., recovery and reclamation, can be improved to reduce the environmental impact of these compounds. The study finally considered both natural and synthetic low-GWP refrigerants. Moreover, technical aspects such as analysis composition or leak detection systems, together with end-of-life management approaches and techniques (reclamation or disposal) differed between organizations, so no global trend regarding the Swedish situation could be given. Finally, two possible scenarios arise regarding the legislation: on the one hand, if the PFAS ban proposal is not approved, the industry would continue phasing out high-GWP refrigerants while prioritising reclamation and/or waste energy use from incineration of synthetic low-GWP refrigerants. On the other hand, if the ban is approved, natural refrigerants would become the main and almost only option, requiring adjustments and compliance with new regulations due to their flammability. About the future work to do in this thesis, new interviews with stakeholders that were not interviewed the first time. Moreover, a second round of interviews to address doubts that have appeared. Finally, to study how the rate of reclaimed refrigerants can be increased. / Kylteknik spelar en avgörande roll idag i olika bostads-, kommersiella och industriella processer, och kräver köldmedier för att underlätta kyl- eller värmepumpsteknik processarna. Över tiden har köldmedium genomgått betydande förändringar för att möta teknologiska, sociala, miljömässiga och ekonomiska behov. Köldmediernas utveckling kan kategoriseras i fyra generationer. De första tre generationerna kommer från den föregående användningen av naturliga komponenter (CO2, SO2), till dominansen av klorfluorkarboner (CFCs) och hydroklorfluorkarboner (HCFCs), följt av ozonskyddsperioden med hydrofluorkarboner (HFCs). Dock presenterade HFCs nya utmaningar på grund av deras höga Globala Uppvärmningspotential (GWP), vilket ledde till utvecklingen av fjärde generationens köldmedier, som bildas av hydrofluorolefiner (HFOs) som R-1234yf. För att dock minska växthusgasutsläppen ännu mer och fasa ut hög-GWP-alternativ enligt Montrealkonventionen (globalt) och F-gasförordningen (Europa), utvecklades låg-GWP-köldmedier. Denna grupp inkluderar komponenter med ett GWP-värde som är lägre än eller lika med 150, såsom naturliga köldmedier, nya syntetiska (R-1234yf) eller äldre komponenter (R-152a). Forskningsgapet i denna exjobb behandlar hanteringen av särskilt låg-GWP- köldmedier under hela deras användbara livscykel och fokuserar på tank-till-grav-konceptet. Detta koncept tar upp köldmediernas användbara livslängd, börjande med deras upphandling och påfyllning i kylteknik- och värmepumpsenheter (under tillverkning), och sedan deras distribution, användning och hantering vid livets slutskede. Detta exkluderar därför utvinning av råmaterial och tillverkning av köldmedier. Medan Livscykelbedömningsmetoden (LCA) analyserar miljöpåverkan i alla produktfaser. Inom denna kontext syftar denna avhandling till att utforska de olika intressenternas procedurer och aktiviteter för att hantera köldmedium under deras livstid. Olika intressenter eller organisationer, inklusive tillverkare av värmepumpar/kylsystem, deras serviceorganisationer, slutanvändare och organisationer för hantering av livets slutskede, är involverade i denna process. När det var möjligt, intervjuades en representant eller flera från en given intressentkategori. Eventuella begränsningar såsom brist på viss intressentmedverkan, begränsad information om vissa intressentgrupper, samt antagandet om generaliserbarhet av de erhållna resultaten, beaktas genom hela denna rapport. För intressentkategorier där intervjuer inte var möjliga, genomfördes kartläggning baserad på litteratur. Vidare genomfördes en förståelse av nuvarande lagstiftning och standarder, eftersom det är väsentligt att förstå hela processen för hantering av köldmedium. Dessutom, då det gäller hanteringen av köldmedier under deras användbara livscykel, är det intressant att studera deras potentiella användbarhet med Livscykelbedömningen (LCA). Slutligen analyseras hela projektet ur ett hållbarhetsperspektiv, där fördelar och nackdelar utforskas. Innan vi dyker in i informationen om intressenter är det väsentligt att etablera en teoretisk kontext relaterad till processen för hantering av köldmedium. Den första nyckelrollen är att förstå Livscykeltänkande (LCT), LCA och Materialflödesanalys (MFA) och hur dessa kan tillämpas på hanteringen av köldmedier. Dessutom förklaras konceptet med tank-till-grav-hantering, tillsammans med de olika grupperna eller organisationerna som är involverade i olika faser av ett köldmedium liv. Dessa grupper inkluderar tillverkare, serviceorganisationer, leverantörsorganisationer, kyltekniskedjeorganisationer, återvinnings- och reklamationsorganisationer, avfallshanteringsorganisationer (som handlar kassering) samt vissa relaterade komponenter och certifierande organ. Vidare, med tanke på vikten av återvinningskonceptet i detta projekt, jämförs dess betydelse ur perspektivet av köldmediumshantering och avfallshanteringshierarkin. Vidare studeras F-gasförordningen och några av dess artiklar, relaterade till läckagekontroll och frekvensen för läckagekontroller enligt typen av utrustning som används, hur återvinningsprocessen bör genomföras eller strategier relaterade till marknadspositionering och kontroll av användningen av dessa F-gaser. Dessutom undersöks standarderna från Air-Conditioning, Heating and Refrigeration Institute (AHRI), eftersom de används brett inom kylteknisksektorn och förklarar vissa procedurer relaterade till aktiviteter såsom sammansättningsanalys eller procedurer som ska utföras med återvinningsutrustning. Slutligen utforskas REACH-förordningen (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) och de potentiella konsekvenserna av att genomföra förslaget om förbud mot per- och polyfluoralkylämnen (PFAS), på grund av deras betydande möjliga påverkan på kyltekniskaindustrin under kommande år. Detta beror på att PFAS inkluderar komponenter som ingår i gruppen med låg-GWP- köldmedier. För att samla information om den nuvarande situationen och praxis inom kylteknisksektorn använder forskningen en kvalitativ metodik, fokuserad på djupgående intervjuer med olika intressenter. Dessa intervjuer ger värdefulla förstahandsinsikter i intressenternas praxis, erfarenheter och uppfattningar om hanteringen av låg-GWP- köldmedier. Dessa intervjuer baserades på en serie enkäter som utvecklades och anpassades inom projektet, enligt organisationstyper. Dessutom spelades dessa intervjuer in med intervjuobjektens samtycke, och transkriptioner skapades. Dessa avskrifter kodades och analyserades systematiskt för att identifiera återkommande teman och mönster samt skillnader mellan olika intressenters synpunkter. Det nästa punkten att behandla var begreppet hållbarhet. Målet är att introducera detta begrepp och förklara dess betydelse i samhället, särskilt med införandet av initiativ som FNs hållbarhetsmål (SDGs). Därigenom tillämpades dessa begrepp på ämnet och omfattningen av denna exjobb, det vill säga hantering av köldmedier, och diskuterades vissa fördelar och nackdelar med användningen av köldmedium samt vissa steg i deras hantering. Uppsatsen visar att den nuvarande kyltekniskaindustrin inte bara domineras av låg-GWP-köldmedier, utan naturliga köldmedier används också i stor utsträckning. Dessutom framkom olika åsikter och metoder om en rad ämnen. För det första, när det diskuterades om de kontrollerade förändringar i köldmedier sammansättning, var det inte möjligt att få fram en allmän trend. För det andra, när det gäller läckagedetekteringssystem, användes olika metoder beroende på organisationens behov, men både manuella och fasta system nämndes. Slutligen, gällande hantering av livets slutskede, var alla organisationer överens om att första steget borde vara att återvinna köldmedier. Därefter finns det två olika alternativ: återvinning (rensa ett använt köldmedium för att erhålla ett med egenskaperna hos ett jungfruligt köldmedium) och kassering (vanligtvis genom att skicka köldmedier till förbränning). F-Gasförordningen och AHRI är de mest använda reglerna för närvarande, medan organisationer förväntar sig att förbudet mot PFAS kommer att bli en verklig reglering i framtiden. Som ett resultat lutar de flesta organisationer mot en framtid dominerad av naturliga köldmedier, vilket kan kräva nya regler, vissa tekniska förändringar och möjligen nya affärsmodeller. Sammanfattningsvis erbjuder tank-till-grav-hantering av låg-GWP-köldmedier möjligheter för kyltekniskaindustrin, då detta koncept hjälper till att identifiera alla involverade intressenter och de processer de använder sig av. Tillsammans med tillämpningen av LCT blir det lättare att förstå hur olika aktiviteter, t.ex. återvinning och rening, kan förbättras för att minska miljöpåverkan från dessa materialer. Studien beaktade både naturliga och låg-GWP- köldmedier. Dessutom skilde sig tekniska aspekter såsom sammansättningsanalys eller läckagedetekteringssystem, tillsammans med slutskedeshanteringsmetoder och tekniker (återvinning eller kassering) mellan organisationer, så ingen global trend angående den svenska situationen kunde fastställas. Slutligen framträder två möjliga scenarier avseende lagstiftningen: å ena sidan, om förslaget om förbud mot PFAS inte godkänns, skulle industrin fortsätta fasa ut hög-GWP- köldmedier och samtidigt prioritera rening och/eller energiåtervinning från förbränning av låg-GWP- köldmedier. Å andra sidan, om förbudet godkänns, skulle naturliga köldmedier bli huvudalternativet och nästan det enda alternativet, vilket kräver anpassningar och efterlevnad av nya regler på grund av deras brandfarlighet. Om framtida arbete i denna avhandling, inkluderar det nya intervjuer med intressenter som inte intervjuades första gången. Dessutom en andra omgång intervjuer för att ta upp de tvivel som har uppstått. Slutligen, att studera hur återvunna köldmedium kan öka i takt.

No description available.

Sveriges regering avser att införa ett lagkrav som innebär att byggherrar inom näringslivet som uppför en byggnad där bygglov krävs från och med 1 januari år 2022 måste lämna in en klimatdeklaration. Klimatdeklarationen ska ange hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter den nya byggnaden genererar under byggskedet. Detta är ett steg i riktning mot att minska de utsläpp av koldioxidekvivalenter som genereras av byggsektorn. Den mängd material som krävs för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktioner samt alla innerväggar ska tas upp i klimatdeklarationen. I denna studie jämförs mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en trästomme och en betongstomme med klimatförbättrad betong. En bestämd byggnad har dimensionerats i trä samt i betong, där mängderna av de olika materialen har registrerats i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som tillhandahålls från IVL. Verktyget innehåller generisk data över olika materials utsläpp av koldioxidekvivalenter, alternativt kan produktspecifika data från en EPD registreras. När all materialdata har registrerats i verktyget kan en klimatdeklaration genereras fram. Studien visar att byggnaden utförd i trästomme har en klimatpåverkan med ett utsläpp av 108 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. Betongstommen genererar ett utsläpp på 153 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, alltså 42 procent mer än trästommen. För att jämföra olika materials genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan data från materialets EPD användas, samt uppgifter om transportsträckor, spill och energiförbrukning på byggarbetsplatsen, vilket är de parametrar som registreras Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för att få ut en klimatdeklaration. / The Swedish government intends to introduce a legal requirement which means that builders in the business community who erect a building where a building permit is required from 1 January 2022 must submit a climate declaration. The climate declaration must state how much emissions of carbon dioxide equivalents the new building generates during the construction phase. This is a step towards reducing the emissions of carbon dioxide equivalents generated by the construction sector. The amount of material required for the building's climate screen, load-bearing structures and all interior walls must be included in the climate declaration. In this study, the amount of emissions of carbon dioxide equivalents is compared between a wooden frame and a concrete frame with climate-improved concrete. A specific building has been dimensioned in wood and in concrete, where the quantities of the various materials have been registered in the tool Byggsektorns miljöberäknings-verktyg, which is provided by IVL. The tool contains generic data on various materials' emissions of carbon dioxide equivalents, alternatively product_specific data from an EPD can be registered. When all material data has been registered in the tool, a climate declaration can be generated. The study shows that the building made of wooden frames has a climate impact with an emission of 108 kg carbon dioxide equivalents per square meter BTA. The concrete frame generates an emission of 153 kg of carbon dioxide equivalents per square meter of BTA, which is 42 percent more than the wooden frame. To compare different materials' generated emissions of carbon dioxide equivalents, data from the material's EPD can be used, as well as data on transport distances, waste and energy consumption at the construction site, which are the parameters registered in the Byggsektorns miljöberäkningsverktyg to obtain a climate declaration. / <p>Betyg 2021-07-15</p>

Environmental sustainability is becoming more popular in the building industry. Sustainable thinking needs to be present during the whole construction process, from the idea phase to the final stages. The aim of this master thesis is to investigate how end-bearing concrete and steel pipes as well as composite concrete-filled steel tube piles can be designed with greater consideration to climate impact. The purpose of this study is primarily to encourage awareness during the material choice phase in early stages of project planning. A Matlab code was programmed to perform a parametric study and analyze different parameters effect on pile bearing capacity. The structural bearing capacity of a number of different piles with various prerequisites were compiled in tables. The climate impact of the piles was expressed as global warming potential (GWP). In order to compare different pile types a functional unit was created as the ratio of the piles' bearing capacity and the corresponding climate impact. The ratio was calculated for all the piles and resulted in a number of figures with bearing capacity as a function of climate impact. These figures are supposed to be used as a basis to choose which pile type is most useful in a given situation. The usability of the results was verified with a calculation example. In the example, the figures were used to chose one pile out of several options as the most climate-efficient with the highest usage ratio. Finally, a number of general conclusions could be drawn regarding pile types. When the corrosion is small (&lt;2 mm), it can be ascertained that steel pipes are to prefer over composite pipes. With larger corrosion (&gt;2 mm), it can be ascertained that composite piles are preferable, specifically in cases were the soil is looser. However, in firmer soil, with undrained shear strength between 10-25 kPa, composite concrete-filled steel pipes are the better option. The results show that the contribution of the concrete to the bearing capacity of the composity files is minimal compared to the contribution of the decreased inner corrosion. This implies that it is more important to have the pipes filled with to prevent inner corrosion, rather than use a strong material that contributes to the bearing capacity. With that said, composite piles are not sustainable and different filling materials can be examined to further investigate whether there is another material with smaller climate impact that makes for piles with larger ratio of bearing capacity to climate impact. The main conclusion of the master thesis is that there needs to be a standardised approach to calculating climate impact from foundation construction and it should be included in a building's life cycle analysis (LCA). / Miljövänlighet och hållbarhet är begrepp som förekommer allt oftare i byggbranschen.Hållbarhetstänket behöver finnas med under hela byggprocessen, från idéfas till slutskede. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur dimensionering av spetsburna betong- och stålrörspålar samt samverkanspålar kan utföras med större hänsyn till klimatpåverkan. Målet är framför allt att med hjälp av enklare klimatkalkyler främja klimatmedvetna materialval i tidig projektering. En parameterstudie som undersökte olika parametrars påverkan på pålens bärförmåga och klimatpåverkan utfördes i Matlab. Den strukturella bärförmågan hos ett antal olika pålar med olika förutsättningar som indata sammanställdes. Pålarnas klimatpåverkan uttrycktes i deras globala uppvärmningpotential (GWP) och för att kunna jämföra olika pålar med varandra skapades en gemensam funktionell enhet. Kvoten mellan pålarnas bärförmåga och motsvarande klimatpåverkan utgjorde den funktionella enheten. Kvoten beräknades för samtliga undersökta pålar och resulterade i ett antal figurer med bärförmåga som funktion av klimatpåverkan. Dessa figurer ska fungera som underlag vid bestämning av påltyp och användbarheten verifierades med ett beräkningsexempel. Med hjälp av de framtagna graferna gick det i beräkningsexemplet att välja ut pålen som var mest effektiv med hänsyn till klimatpåverkan och utnyttjandegrad av flera möjliga alternativ. Ett antal generella slutsatser gällande påltyp kunde dras. Vid små rostmåner (&lt;2 mm) kan det konstateras att stålrörspålar är mer fördelaktiga än samverkanspålar. För resterande rostmåner (&gt;2 mm) är samverkanspålar lämpligare i de fall där jorden är lösare. I fastare jordar med odränerad skjuvhållfasthet mellan 10-25 kPa är betongfyllda stålrörspålar utan samverkan ett bättre alternativ. Resultaten visar att det som ger störst effekt inte är betongens bidrag till bärförmågan utan det är minskningen av den inre rostmånen som har störst påverkan. Det innebär att det är viktigare att pålen är fylld än att den är fylld med något starkt som kan bidra med bärförmåga. Alltså är det inte hållbart att använda samverkanspålar och man kan vidare undersöka om det räcker att fylla med något klimatvänligare material som exempelvis cementbruk med lägre cementinnehåll och cementkvalité. Arbetets viktigaste slutsats är att det behövs en standardiserad beräkningsmetod för klimatpåverkan från grundläggning och att det bör ingå i byggnaders livscykelanalyser (LCA) eller klimatdeklarationer.

Le problème du réchauffement climatique actuel conduit au renforcement des règlementations environnementales. Ainsi, le domaine du génie climatique est affecté par ces évolutions réglementaires, ce qui impose le passage à une nouvelle génération de réfrigérants à plus bas impact environnemental. Dans cette thèse, ce sujet est étudié dans le cas des groupes refroidisseurs d’eau utilisant le R-410A qui est visé par la réglementation. Mais, résoudre ce problème ne s’arrête pas au simple changement du réfrigérant par un autre à plus bas GWP ; il faut que la transition soit accompagnée par une amélioration ou un maintien de la puissance frigorifique et de la performance énergétique du système par crainte d’avoir un effet environnemental inverse parce que la consommation énergétique représente un plus grand effet sur l’impact environnemental que celui du GWP du réfrigérant.Une revue de la littérature et des tests expérimentaux réalisés en remplaçant le R-410A montrent que les réfrigérants présents sur le marché et proposés par les fabricants pour remplacer le R-410A ne permettent pas d’avoir les améliorations souhaitées. Parmi ces substituants le R-32 est le plus utilisé et semble être prometteur mais avec une réduction du COP et des températures de refoulement du compresseur très élevées. Ainsi, la solution de la compression refroidie par injection d’huile de lubrification au niveau du compresseur est étudiée et modélisée. Le modèle théorique montre qu’elle permet de refroidir la compression et de réduire la consommation du compresseur à condition d’avoir des gouttes d’huile très fines avec un débit et une température de l’huile injectée contrôlables.Pour appliquer cette solution, un système d’atomisation de l’huile est conçu et testé ; les résultats montrent qu’il estpossible de créer un spray de gouttes très fines pour des pressions d’injection de l’ordre de la différence entre la haute et labasse pression du groupe refroidisseur d’eau. La compression refroidie est testée en connectant le système d’atomisationde l’huile au groupe refroidisseur d’eau. Une réduction de la température de refoulement du compresseur et de lapuissance consommée par le compresseur est mesurée, mais elle est plus faible que la réduction prévue théoriquement. Enintégrant une augmentation du diamètre des gouttes durant la compression dans le modèle théorique, les résultats de la simulation sont proches des résultats expérimentaux. / Current global warming problem leads to more stringent environmental standards. Thus the HVAC field is affected by these standard changes, which requires the transition to a new generation of refrigerants with lower environmental impact. In this thesis, this aspect is studied in the case of water chillers using R-410A that is subject to substitution due to new standards. But solving this problem doesn’t stop at mere refrigerant change by another with lower GWP. It is necessary that improvement or maintain of cooling capacity and energy efficiency of the system accompanies this transition by fear of having a reverse effect because global energy consumption represents a greater effect on the environmental impact than refrigerant GWP.A review of literature and experimental tests carried out by replacing R-410A show that refrigerants used in the market and offered by manufacturers to replace R-410A don’t allow the desired improvements. Among these substituents, R-32 is the most used and seems promising, but it causes a decrease of COP and very high compressor discharge temperatures. Thus, the solution of cooled compression by injection of lubricating oil in the compressor is studied and modeled. The theoretical model shows that this solution helps cooling the compression and reduces compressor power consumption provided that injection is characterized by very fine drops of oil with controllable flowrate and oil temperature.To implement this solution, an oil atomization system is designed and tested, the results show that it is possible to create a spray of very fine droplets for injection pressures of the order of the difference between the high and low pressures of the water chiller. Cooled compression is then tested by connecting the oil atomization system to the water chiller. Reductions of compressor discharge temperature and of compressor power consumption are measured, but measured reductions are lower than the theoretical expected reductions. By integrating an increased droplet

Byggbranschen utvecklas konstant, strävan efter att utveckla nya och effektivare material ärstor. Några av de viktigaste egenskaperna som byggsektorn eftersöker är hög hållfasthet, lågvärmekonduktivitet och låg miljöpåverkan.Isobetong är ett nyligen framtaget material. Det är en typ av skumbetong med egenskaper ochfunktioner som skiljer sig från traditionell skumbetong ur hänseende på hållfasthet,värmekonduktivitet och miljöpåverkan.Syftet med denna undersökning är att identifiera Isobetongens karakteristiska egenskaper ochjämföra de med egenskaper av konkurrerande material. Resultatet föreslås tydliggöramaterialets styrkor och vidare utgöra en grund för fortsatt undersökning samt främja enutökad användning. De frågor vilket undersökningen formas kring är ’Vad har materialet förmiljöpåverkan?’ och ’Hur jämför sig materialet mot mineralull och cellplast gällande funktionoch miljöpåverkan?’.Resultatet visar att miljöpåverkan av materialet Isobetong varierar från 65,5 kg CO2-ekvivalenter per kubikmeter för dess produkt med lägst densitet, upp till 230,7 kg CO2-ekvivalenter per kubikmeter för produkten med högst densitet. Beräkningarna som utförts ijämförande syfte tyder på att Isobetong i genomsnitt inte är likställd med cellplast ellermineralull inom områdena för densitet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan. Resultatet förtryckhållfastheten av Isobetong ger ett betydligt högre värde än de övriga materialen.Slutsatsen är att relativt mot de jämförda materialen kan inte Isobetong konkurrera med varesig cellplast- eller mineralullsisoleringar då högre krav ställs på densitet, värmekonduktivitetoch miljöpåverkan. I projekt där en god tryckhållfasthet krävs har Isobetong en klar fördel. / The construction industry is continuously developing, the strive to develop new and moreefficient materials is great. In the industry, some of the most sought for properties of theimproved materials are high strength, low thermal conductivity, and low environmentalimpact.Isobetong is a recently developed material. It is a variety of foam concrete with properties thatdiffer from traditional foam concrete regarding strength, thermal conductivity, andenvironmental impact.The purpose of this analysis is to identify characteristic properties of Isobetong and tocompare them to the properties of competitive materials. The results are proposed to clarifythe material’s strengths and to furthermore act as a foundation for continued research as wellas encouraging an increased usage. The questions the analysis is based on are ‘What is theenvironmental impact of the material?’ and ‘How does the material compare to mineral wooland polystyrene?’.The result displays an environmental impact of the material Isobetong to vary between 65,5kg CO2-equivalents per cubic meter for the product with the lowest density, up to 230,7 kgCO2-equivalents per cubic meter for the product with the highest density. The computationsthat have been completed for comparative purposes indicates that Isobetong on average is notequal to polystyrene or mineral wool in areas of density, thermal conductivity, orenvironmental impact. The result for the compressive strength of Isobetong yield aconsiderably higher value than the other materials.The conclusion is that relative to the compared materials is Isobetong unable to compete withneither polystyrene or mineral wool insulations when higher requirements are set for density,thermal conductivity, and environmental impact. For projects that require a notablecompressive strength does Isobetong show a clear advantage.