Klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser är en av dom största utmaningarna som dagens samhälle står inför. Byggsektorn står för en betydande del av alla utsläpp och dessa behöver minska för att skapa ett hållbart samhälle. Syftet med studien är att undersöka om stagning av pelare leder till minskad klimatpåverkan och om effekten skiljer sig mellan olika konstruktionsmaterial. Studien använder en hallbyggnad med VKR-pelare som referensobjekt. Byggnaden dimensioneras även med limträpelare och HEA-pelare med likvärdig utnyttjandegrad för jämförelse av konstruktionsmaterialen. Pelarna dimensioneras för två fall där dom antingen är stagade eller ostagade. Klimatpåverkan beräknas under hela byggnadens livscykel med indikatorn GWP. Resultatet visar att effekten av stagning skiljer sig åt mellan dom olika konstruktionsmaterialen. Stagning av limträpelare leder inte till någon minskad klimatpåverkan, medan stagning av stålpelare minskar påverkan för båda profilerna. VKR-pelarens klimatpåverkan minskar med 4,6 procent och HEA-pelarens med 14,2 procent. Även om stålpelarna stagas är det limträpelaren som har klart lägst klimatpåverkan, och är därmed det konstruktionsmaterial som är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv. HEA-pelaren som är den av stålpelarna med lägst klimatpåverkan har mer än sju gånger så hög klimatpåverkan som pelaren i limträ. VKR-pelaren har i sin tur mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som HEA-pelaren vilket belyser att även valet av stålprofil har betydelse. / Climate changes as a result of increased greenhouse gas emissions is one of the biggest challenges facing todays’s society. The construction sector accounts for a significant part of all emissions and these need to be reduced in order to create a sustainable society. The purpose of the study is to investigate whether bracing of columns leads to reduced climate impact and whether the effect differs between different construction materials. The study uses a hall building with VKR-columns as a reference object. The building is also dimensioned with glulam columns and HEA-columns with an equivalent degree of utilization for comparison of the construction materials. The columns are dimensioned for two cases where they are either braced or not. Climate impact is calculated with the indicator GWP during the building's entire life cycle. The results show that the effect of bracing differs between the different construction materials. Bracing of glulam columns does not lead to any reduced climate impact, while bracing of steel columns reduces the impact on both profiles. The climate impact of the VKR-column decreases by 4.6 percent and the HEA-column decreases by 14.2 percent. Even if the steel columns are braced, it is the glulam column that has by far the lowest climate impact and thus it is the construction material that is preferable from a sustainability perspective. The HEA column, which is the steel column with the lowest climate impact, has a climate impact which is more than seven times as high as the glulam column. The VKR columns climate impact is twice as high as the HEA column, which highlights that the choice of steel profile is also important. / <p>2022-06-22</p>

Many buildings today primarily serve the purpose of being envelopes that separate theindoor climate from the outdoors, for a large open area. Examples of these buildings arehall buildings of different sorts. In climates where the snow load often exceeds the deadload, like in Sweden, it can be hard to construct a budget-friendly yet strong roof structurefor these halls, especially if a span above 40 m is required. One solution that has gained popularity is the tie rod truss. Oftentimes it is not a real truss,but rather a beam that is equipped with one or more tie rods and one or more compressionstruts. The struts, which connect to the tie rods that run from one end of the roof to theother, support the main beam. This way, the tie rods can decrease the moment load on thebeams by carrying a tensile force. However, this results in an increased compressive loadon the beams. The large compressive forces in conjunction with the often slender beamsections can lead to instability out of the truss plane, and ultimately collapse. This is whathappened to the sports hall Tarfalahallen in 2020 in Kiruna, Sweden. The tie rod truss is an important structure; it is relatively cheap, saves material and is strongin the truss plane. But the instability problems can deter its use. The aim of this study istherefore to explore the different factors that could influence the stability of the structureand to what extent, by studying critical loads and the utilization of all structural elements. The study was performed by analyzing a finite element model of a real tie rod truss thattoday exists in a sports hall in Sweden. The analyses were done for different values of many parameters. The results were then extracted and processed such that the critical load and the utilization were plotted against the tested parameter values. The analysis and results processing were performed in an automated process that the author created himself. The results show that the stability of the model is strongly influenced by (1) the rigidity ofthe joints between beams and struts, (2) the rigidity of the joints between beams and roofing material and (3) the vertical position of potential stabilization systems that actperpendicularly to the truss plane. Pretension of the tie rods had a large effect on themaximum utilization and how it varies along the beams. Any potential reinforcement measure must be cost-effective, and therefore should addressthe three influential properties above. One suggestion is to add sideway bracing as close tothe joints between the struts and beams as possible. / Det finns många hus idag som byggs i syfte att vara klimatskal för en stor, öppen yta. Exempel på sådana hus är hallbyggnader av olika slag. I länder som Sverige, där snölasten många gånger är större än egentyngden, kan ett billigt men hållfast tak vara svårt att konstruera för dessa hallar, särskilt om spännvidder över 40 m krävs. En lösning som blivit populär är den underspända takstolen. I princip är det ett par balkar som skarvats så att de bildar en sadeltakstol eller en lång rak balk (pulpettakstol), och som stöttas av mellanstöd och stållinor (dragband) som löper från den ena balkänden till den andra via mellanstöden. Stållinorna kan då avlasta balkarna från momentbelastning genom att bära en dragkraft. Men samtidigt ökar tryckkraften i balkarna. De stora tryckkrafterna, i samband med att balktvärsnitten ofta görs väldigt slanka, kan leda till instabilitet ut ur takstolsplanet och därmed kollaps. Detta skedde i Tarfalahallen i Kiruna år 2020. Den underspända takstolen är en viktig konstruktion eftersom den är relativt billig,materialbesparande och väldigt hållfast i takstolsplanet. Men instabilitetsfenomenen kanförhindra fortsatt användning av konstruktionen. Därför undersöks i detta arbete vilka faktorer som kan påverka instabiliteten och i vilken grad, genom att studera kritiska laster och utnyttjandegrader. Studien utfördes genom att analysera en finita elementmodell av en verklig underspändtakstol som idag finns i en svensk gymnastikhall. Analyserna gjordes för olika värden på ett stort antal parametrar. Utdata från finita elementprogrammet extraherades därefter och bearbetades så att utnyttjandegraden i alla ingående bärverkselement beräknades. Sedan plottades dessa resultat mot de olika parametervärdena som testats. Analyserna och påföljande bearbetning utfördes i en automatiserad process som författaren själv skapade. Resultaten visar att modellens stabilitet är starkt beroende av (1) styvheten i förbindelsenmellan balk och mellanstöd, (2) styvheten i förbindelsen mellan balk och sekundärbärverkoch (3) det vertikala läget av eventuella stabiliseringssystem som verkar vinkelrätt mottakstolsplanet. Förspänning av stållinorna hade en betydlig inverkan på den maximalautnyttjandegraden och hur denna varierar längs balkarna. Eventuella förstärkningsåtgärder måste vara kostnadseffektiva, och därmed måste dessagälla de tre egenskaperna ovan. En åtgärd som föreslås sidostagning så nära stöttornasinfästningar som det går.

<p>This paper deals with flat iron fragments from the Viking Age hall situated in Birkas Garrison, Adelsö parish in Uppland. The aim of the study was to identify which objects these flat fragments were originally derived from. The aim was also to discuss the function of these objects and their presence in the hall. This would hopefully increase the knowledge about the hall and the warriors who lived and worked there. In some cases the fragments form and placement in the hall has not provided enough information to classify the object from which they derived. Where it has been possible, a majority of the fragments has been interpreted as parts of chest mounts or shield buckles. The result of the analysis shows the possibility of a large chest having once stood in the southwest corner of the hall.</p>

This paper deals with flat iron fragments from the Viking Age hall situated in Birkas Garrison, Adelsö parish in Uppland. The aim of the study was to identify which objects these flat fragments were originally derived from. The aim was also to discuss the function of these objects and their presence in the hall. This would hopefully increase the knowledge about the hall and the warriors who lived and worked there. In some cases the fragments form and placement in the hall has not provided enough information to classify the object from which they derived. Where it has been possible, a majority of the fragments has been interpreted as parts of chest mounts or shield buckles. The result of the analysis shows the possibility of a large chest having once stood in the southwest corner of the hall.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

Anledningen till att samhället fungerar som invånare förväntar sig och är vana vid är att det mesta är uppstrukturerat med lagar och regler varav många grundar sig i erfarenheter från verkligheten. Till exempel dimensioneras byggnader efter regler som har prövats fram såsom ändrade regler för snölast. Den senaste ändringen skedde i EKS 10 år 2016 vilket bland annat kan ha påverkats av det som skedde vintern 2009/2010 då många tak rasade in på grund av en förhöjd mängd snö jämfört med tidigare dimensioneringsriktlinjer. Ändringen påverkades även av insikten för risken med ojämn fördelning av snön. Samtliga bärande delar i en byggnad är alltså dimensionerade av en konstruktör för att hålla för en viss last. Syftet med arbetet var att kartlägga och öka kunskapen om dimensionering av stålfackverk i hallbyggnader, varav denna undersökning fokuserar på sadelfackverk. Att belysa brandskyddsfrågan var också en del av syftet. Arbetet genomfördes med hjälp av en faktaundersökning som understöddes av intervjuer, beräkningar i programmet FEM-Design och ett studiebesök på SWL. Resultatet av beräkningarna gjordes i två delar, snittkrafter respektive bärförmåga i fackverkets överram med dubbla vinkeljärn. Momentet beräknades för hand med tre olika metoder som påminde om varandra men också med FEM-Designs analys. Denna jämförelse avslöjade att fördelningen mellan moment i stöd och fält var omvänt mellan handberäkningar och FE-analys vilket berodde på att stödsjunkningen inte hade beaktats i handberäkningarna, enbart i analysen. Jämförelser gjordes sedan för snittkrafterna mellan ett fackverk med ledade livstänger samt ett fackverk med fast inspända knutpunkter. Framtagningen av överramens bärförmåga gjordes med tre olika metoder för att sedan jämföra dem mot varandra i form av överramens utnyttjandegrad. Den första metoden innehöll en fiktiv linjelast för att ta hänsyn till imperfektion, utnyttjandegraden som räknades fram blev 89 %. Den andra metoden, vid namn allmän metod, beräknades med en kritisk parameter från FEM-Design som gav utnyttjandegraden 98 %. Till sist utfördes beräkningen med FEM-Design (Steel design) för att med dimensioneringsverktyget ta fram två utnyttjandegrader att jämföra mot de två förstnämnda metoderna, som blev 82 % respektive 99 % som tar hänsyn till böjknäckning respektive böjvridknäckning. Den mest trovärdiga utnyttjandegraden som beräknades var med den allmänna metoden (98 %) eftersom den tar hänsyn till flest knäckningsfall. En negativ aspekt med dimensioneringsprocessen är att reglerna som ska beaktas är utspridda i flera eurokoder. Det leder till att det många gånger krävs en erfaren konstruktörs kunskaper för att ta hänsyn till samtliga skrifter som berör konstruktionsdelen som ska dimensioneras. Det visade sig också att fokus ligger på fel område när det gäller uppbyggnaden av brandskyddskravet för hallbyggnaders stålfackverk. Med syftet att rädda liv handlar kraven idag om att brandskydda stålstommen istället för att fokusera på det mest avgörande problemet som hotar människoliv i denna situation – värmestrålning. Problemen måste prioriteras och åtgärdas i rätt ordning för att det ska vara någon mening med kraven som bestäms av myndigheterna. Metoden som användes för hela arbetet var optimal för att få fram ett resultat med denna kvalitet med de förutsättningar som rådde. Ett mer omfattande arbete, exempelvis en doktorsavhandling, hade kunnat göra mer omfattande studier än detta. Felkällan är främst den mänskliga faktorn då kunskaperna om programmet FEM-Design är begränsade. Slutsatserna som dras av detta examensarbete sammanfattas genom att svara på frågeställningarna för arbetet med nästföljande två textstycken. Problematiken i dimensioneringsprocessen är framför allt avsaknaden av regler i eurokoderna som behandlar bärförmåga av icke dubbelsymmetriska tvärsnitt. Som det är idag krävs analys i komplexa beräkningsprogram för att använda de alternativa metoderna som nämns i eurokoderna (allmän metod och metoden med imperfektioner för global analys). Om konstruktören vill använda beräkningsprogram som FEM-Design fullt ut för att beräkna bärförmågan av överramen med dubbla vinkeljärn är problemet att programmet inte kan räkna med (egendefinierade) sammansatta dubbeltvärsnitt. Anledningen till att stålfackverk i hallbyggnader inte behöver brandskyddas är för att syftet att rädda liv inte uppfylls genom detta. Innan risk finns för kollaps av byggnaden uppkommer ett annat problem, nämligen ökande värmestrålning. När värmestrålningen överstiger 200°C är människors liv i fara vilket innebär att problemet inte ligger i stålstommens bärförmåga utan värmestrålningen orsakad av branden. Det här arbetet tillför mycket för konstruktörer som ska dimensionera fackverk med exempelvis dubbla vinkeljärn eftersom det är en svår process att genomföra, åtminstone för konstruktörer som brukar använda något enklare beräkningsprogram. Resultatet som däremot påvisade att brandskyddet av stålfackverk är onödigt är väldigt viktigt för samhället att uppmärksamma eftersom det kan betyda att Sveriges krav för brandskydd i hallbyggnader är felaktig eller undermålig för att rädda liv vid brand. / The purpose with this degree project was to look into the design process regarding steel trusses in hall buildings in order to find out what should be considered and what can be overlooked in the calculations to get the best result. In addition to the calculations, the need for fire protection of steel trusses in hall buildings was also investigated. This work was implemented through a literature study, interviews and calculations, both by hand and with the software FEM-Design. The interviews and a study visit at a manufacturer, were complements to the literature study to get a more trustworthy result. The calculation study was split into two parts; the first part contained the production of the cutting forces for the steel truss so that the values could be used in the second part. One section was analyzed in FEM-Design to calculate the load capacity of the upper chord, where the load capacity was calculated by three different methods. One of these, the general method, gives the most reliable result because it takes several flexural buckling into account. The utilization rate was 98 % with the general method compared to 89 % and 99 % using the other methods. The literature study about fire protection showed that several studies have come to the same result, e.g. that fire protection of steel trusses in hall buildings is unnecessary. The conclusions, thanks to this work, are that a problem in the design process is that there are no rules in the Eurocodes dealing with the capacity for non-double symmetrical cross-sections. Therefore, complex calculating programs are required today to use alternative methods from the Eurocodes. Fire protection, on the other hand, isn’t necessary because the problem isn’t that the roof structure rages. Human life is threatened long before by the heat radiation from the fire. In fact a person can only handle a short time of heat radiation of maximum 200°C while the steel frame doesn’t collapse until the temperature reached about 900-1000°C, that’s why the rules should be changed in Sweden.

The theme of this work is design and check load-carrying steel structure of motor show in two variations. A given object is situated in Uherske Hradiste. The steel structure is created by two objects (main and adjoining), whose plans are partly overlaid. Main object has circular ground plan and adjoining object has rectangular ground plan. Building is two-storey. For analysis of internal forces, was constructed virtual spatial model, which was used for an optimization of partial bars for both limit states. The cladding will be made by system of roof panels Brollo and Rockwell. The wall facing will be glass wide, from isolation glasses Stavebni sklo and wall panels Brollo.

The aim of diploma thesis is to design and assess a multipurpose hall building in the area of Brno. The shape of the hall is rectagular with dimensions 30,0 x 84,0 m. Roofing stucture is disegned and assessed in three versiions. Variant A is designed as a sadle - type truss from the CSH profile. Variant B is designed as a square - type truss from the CHS prosile. Variant C is designed as a arched truss from the CSH profile. These versions are compared by weight, manufacturing complexity and appearance. Preferable version is processed in detail. The work also includes a static calculation of the supporting elements, joints and drawing documentation..

The main objective of this diploma thesis is to determine the usual price for a manufacturing facility, by using valuation methods. A secondary aim was to determine best possible use of the building and the development possibilities, according to the results from valuation. Diploma thesis is divided to theoretical and practical part. In theoretical part are detailed valuation methods divided to two main parts, the valuation by price regulation and the market valuation. In the beginning the pratical part describes the location and property. Furthermore I applied valuation method for manufacturing complex. At the conclusion is recapitulation and analysis of results, where are considered diferences and the usual price is set. The last chapter is devoted to the best use of complex and consideration of development possibilities.

Detta examensarbete ger en kostnadsjämförelse mellan stomsystem utfört i stål samt limträ. På uppdrag av Wästbygg AB har en undersökning gjorts om vilket material som är mest lämplig vid uppförande av en hallbyggnad på 15,000 m2. Med utgångspunkt i Stockholmsområdet, jämförs stommarna med spännvidden 45 meter.Det finns många olika sätt att uppföra stomlösningar, med avseende på utformning och material vilket gör valet av stomme svårt. Beroende på vilka krav man har på stommen kan avgränsningar och beslut tas till vilket material eller stomsystem som lämpar sig bäst för stombygget. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och diskussioner har ett förslag på konstruktionsdelar, material och utformning tagits fram. Utifrån mängden fackverk/takstolar och pelare som krävs för att utföra stomsystemen görs en kostnadsanalys för materialet och dess transport till arbetsplatsen. Resultatet för kostnaden av respektive material har gjorts genom kontakt med leverantör av materialen. Kostnadsanalysen visar en prisskillnad mellan stommarna på ungefär 1650000 kr till stålets fördel.Materialens egenskaper har sedan jämförts med varandra och en poängsammanställning har framställts som visar vilket material som är till fördel för bygget. De egenskaper som väljs till jämförelsen är de egenskaper som författarna tycker är väsentliga för stombygget. / There are different methods of constructing frame systems. The choice of material has an influence on the final outcome of the frame system. This bachelor’s thesis includes a comparison on frame systems constructed in steel and glulam. Due to an assignment from Wästbygg AB an investigation has been made regarding which of the material is more suitable for an industrial building with an area of 15,000 m2. The building is to be constructed in Stockholm, and frame systems with a span of 45 meter will be compared to each other. The sizing and construction analysis for both frame systems in steel and glulam has been calculated according to Eurocode. Amount of construction parts needed to finish the build is compiled in a list, which is then used to make an appreciated cost summary for the construction. The cost of transportation to the site of the building is included in the cost. Results for the cost of the materials have been made with collaboration with the material suppliers. The cost summary shows that frame system in steel is economically better, with a lower cost of 1 650 000 kr less than glulam. Information about the different materials has been collected by litterateurs, web pages and interviews. The information is then compared to each other and a result by different characteristic qualities has been made. These qualities are then graded depended on how the materials match a sort of quality that is required in a frame system. Some qualities are more important than others, so there is a contention that some qualitys are better for frame system than others, for example if the material has solidity rather than being esthetic. Especially when constructing a large building as this. It is concluded that the choice of material depends on the type of building that is to be constructed.