Vid byggen i Sverige idag där det efterfrågas stora fria ytor används ofta pelare-balksystem med stora spännvidder. Det ställer stora krav på de material som används för att klara att bära upp krafterna som påverkar byggnaden. De vanligaste materialen idag är limträ och stål eller en kombination av dessa där de olika materialens egenskaper kombineras för att uppnå de mest fördelaktiga egenskaperna för konstruktionen. Under detta examensarbete har kostnaderna för balkar i stål och limträ med spännvidder mellan 2-24 meter tagits fram och studerats i intervall om 2 meter för att göra en kostnadsberäkning av vilket material som är det mest kostnadseffektiva vid respektive spännvidd. Kostnadsberäkningarna utfördes med beräkningsdata från tre olika orter i Sverige, Kiruna, Östersund och Stockholm, där balkarna skulle ingå i takkonstruktioner med spännvidder mellan 10-24 meter. Beräkningar utfördes också för balkar i ett bjälklag med 3 olika nyttiga laster, bostad, kontor och idrottshallar, i intervall om 2 meter för spännvidderna 2-10 meter. Resultaten visar att limträbalk är ca 57 % mer kostnadseffektivt än stål, oberoende av balkarnas spännvidder inom det givna intervallet 2-24 meter. De olika geografiska placeringarna i landet inverkade på balkarna genom ett ökat eller minskat tvärsnitt för båda materialen vilket medförde att prisskillnaden mellan balkarna förblev runt 57 % med limträbalkarna som det mer ekonomiska valet. Detta leder till slutsatsen att i intervallet 2-24 meter är det limträ som är det mest kostnadseffektiva materialvalet för balkar i en pelare-balkstomme jämfört med stål. Inverkan av laster eller geografisk placering bidrar inte till en ekonomiskförändring med avseende på materialval, utan det bidrar enbart till att öka eller minska balkarnas tvärsnitt med ökad eller minskad belastning. / It built a lot in Sweden today with pillar- beam structures where large open spaces are in demand, this requires large spans of the materials used to handle the forces that affect the building. The most common materials today are glulam or steel or a combination of these, where the different material properties are combine to achieve the most advantageous properties for the structure. In this thesis, the cost of steel beams and glulam beams between 2-24 meters developed and studied to make a cost estimate of which material is the most cost-effective at each span. The calculations were performed at three different locations in Sweden, Kiruna, Östersund and Stockholm, where the beams were calculated as part of the roof construction with spans of 10-24 meters. Calculations were also performed as floorbeams with spans between 2-10 meters where the beams are subjected to three different useful loads to see if any price difference occurred between the materials. Of the results that occurred in the measurements of the study showed that glulam beams was the most cost-effective in approximately 57%, independent of an abbreviation or increase of the girder spans of the ration ranges from 2-24 meters. The different geographical locations in the country affected the beams through an increased or decreased cross-section of both materials which meant that the price difference between the beams remained around 57% there glulam beams where the more economical choice. Which leads to the conclusion that the glulam beams between the intervals 2-24 meters is the most cost-effective choice of material for beams in a pillar- beam frame compared to steel beams. The influence of loads or geographic location does not contribute to an economic change in material choice, but it contributes solely to the increase or decrease of the structural cross-section with increasing or decreasing load

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det är möjligt att överföra hallbyggnadstekniken med industriellt byggande med användning av Paroc sandwichpaneler till produktion av villor. Detta görs för att kunna dra ner byggnadskostnaderna och materialkostnaderna vid produktion av bostadsområden. En avgränsning som gjordes var att siktet lades på väggkonstruktionen i denna studie då takkonstruktionen kan se likadan ut beroende på vilken väggkonstruktion som används. Fastec Stockholm AB delade ut en villa som de ville att vi skulle projektera med sandwichpaneler och för att då kunna jämföra räknades materialkostnad och tidsåtgång ut i programmet BidCon för olika typer av väggkonstruktioner och jämfördes med kostnad och tidsåtgång för Paroc sandwichpaneler. Resultatet som blev var att sandwichpanelerna både hade kortare byggtid samt att materialkostnaderna blev lägre jämfört med de olika fasadmaterialen som valdes. Därför är det ekonomiskt fördelaktigt att använda sig av sandwichpaneler vid villakonstruktioner samt att en överföring av hallbyggnadstekniken är fullt möjlig med dagens byggnadsteknik.

Det finns många olika varianter av uppbyggnader för ett stomsystem. Skoglunds Bygg har genom åren använt sig av många olika stomsystem och de vill nu ha dessa utvärderade och jämförda för att få ett resultat på vad som varit de mest lönsamma och tidseffektiva konstruktionerna. Genom att använda ett referenshus är målsättningen att studera och jämföra olika stomsystem som Skoglunds Bygg har använt sig av i tidigare projekt, men även att jämföra några nya lösningar som de är intresserade av. Som avslutning av denna jämförelse vill Skoglunds Bygg få ut en ”Skoglunds modell”, som består av de mest lönsamma och tidseffektiva konstruktionslösningarna.    För att kunna genomföra denna jämförelse genomfördes först en litteraturstudie för att få en djupare förståelse för de olika konstruktionerna och datorprogrammet som ska användas. Därefter redovisade Skoglunds Bygg vilka konstruktioner de ville ha jämförda. När detta var gjort användes datorprogrammet BidCon för att jämföra dessa konstruktioner med hänsyn till tidsåtgång och kostnader. Detta resulterade slutligen i en ”Skoglunds modell”.   Studien resulterade i att träregelstomme med en fasad av trä var den billigaste konstruktionen medans den snabbaste konstruktionen var utfackningsväggar i trä.  För bärande lägenhetsavskiljande väggar var resultatet att skalväggen var den billigaste och snabbaste konstruktionen.  För bjälklag var resultatet att betongbjälklaget DalaDekk var den billigaste konstruktionen medans hålbjälklaget i betong var den snabbaste konstruktionen att producera.    ”Skoglundsmodellen” består av följande konstruktioner:    Ytterväggar – Träregelstommme med en fasad av trä Lägenhetsavskiljande bärande väggar – Skalväggar i betong Bjälklag – DalaDekk betongelement / There are many different variants of structures for a framework system. Skoglunds Bygg has used many different frame systems over the years and they now want these evaluated and compared to get a result on what has been the most profitable and time-efficient designs. By using a reference house, the goal is to study and compare different frame systems that Skoglunds Bygg has used in previous projects, but also to compare some new solutions that they are interested in. As a conclusion to this comparison, Skoglunds Bygg wants to get a "Skoglund model", which consists of the most profitable and time-efficient design solutions.   To be able to carry out this comparison, a literature study was first carried out in order to gain a deeper understanding of the various designs and the computer program to be used. Then Skoglunds Bygg reported which designs they wanted to compare. When this was done, the computer program BidCon was used to compare these constructions with regard to time and costs. This eventually resulted in a "Skoglund model".   The result shows that the wooden timber frame with a wooden facade are the cheapest construction, while the fastest construction is curtain walls with wood façade. For load-bearing partition walls, the result shows that the concrete shell wall is the cheapest and fastest alternative in this particular study. For the framing of joists floor, the result shows that the concrete flooring DalaDekk is the cheapest alternative, while the hollow core flooring in concrete is the fastest construction to produce.    “The Skoglundsmodel” consists of the following: Load-bearing external walls - Curtain walls with a wood facade Load-bearing partition walls - Concrete shell walls Floor layers – Flat concrete base

I dagens samhälle är miljö- och hållbarhetsfrågor viktiga på grund av de pågående klimatförändringarna och detta har skapat en konkurrensfördel för användandet av trä som stommaterial då trä är det enda förnyelsebara materialet på marknaden. Trots detta byggs det idag främst med andra stommaterial, såsom stål och betong. Syftet med detta examensarbete är att få fler byggentreprenörer och byggherrar att uppföra fler byggnader i trä genom att sprida kunskap om trä och skapa en förståelse för materialet och dess fördelar. Målet med detta examensarbete är att göra en undersökning av användandet av trästommar på den svenska marknaden. Metoderna som använts till detta är litteraturstudie, undersökning av ett fallstudieobjekt, enkätstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien visar att de byggprodukter som främst används i trästommar är konstruktionsvirke, KL-träskivor, limträ, LVL och lättbalkar samt att flervåningshus i trä främst uppförs med stomsystemen massiv trästomme, pelar-balksstomme och regelstomme. Den visar även att trä lämpar sig väl till den industriella byggprocessen då träets låga densitet möjliggör transport av stora plan- och volymelement som prefabriceras. Leverantörer av trästommar kan arbeta med olika affärssystem, vilket leder till att de fungerar som komponentleverantör, delsystemleverantör och/eller systemleverantör. Erfarenheter från fallstudieobjektet visar att det vid uppförandet av en trästomme förekommer flertalet miljö- och kostnadsfördelar samtidigt som de mest kritiska aspekterna är akustik, brand och fukt. Resultatet av enkätstudien visar att det på den svenska marknaden idag finns en variation bland leverantörerna gällande affärssystem, uppdelningen av projektering och montage samt hur högt de byggt, vilket i de aktuella fallen handlar om mellan 2 och 8 våningar. Resultatet visar även att leverantörerna arbetar med lean-produktion för att förstärka fördelen som trä har i ett industriellt byggande. Resultatet av intervjustudien visar att det i dagsläget är vanligast att leverantören projekterar och att byggentreprenören utför montaget av stommen. Resultatet visar även att leverantörer av trästommar har erfarenhet och lösningar för att uppfylla krav på akustik, brand och fukt, men att det är av vikt att montaget utförs korrekt för att kraven ska uppfyllas. Vidare visar resultat att byggentreprenörens roll kan anpassas beroende på kunskap och erfarenhet gällande projektering och montage. Till sist visar resultatet att leverantörer bedriver forskning och utveckling för att träet ska vara ännu mera konkurrenskraftigt i framtiden. Slutsatsen av de utförda studierna är att trä erbjuder flexibilitet genom olika stomsystem och genom möjligheten att kombinera stomsystem, att en beställare, med lite erfarenhet, kan utnyttja leverantörers kunskaper kring trästommar, att trä är konkurrenskraftigt på grund av miljövänlighet och applicerbarhet i den industriella byggprocessen samt att forskning pågår för att göra träet mer konkurrenskraftigt i framtiden.

Projektet omfattade en jämförelsestudie avseende stomsystem. Studien undersökte ramverk och fackverk/balk/pelar-system och genomfördes självständigt med stöttning av Ramböll AB´s kontor i Falun. Syftet var främst att undersöka vilka skillnader det finns mellan tvåledsramar och fackverk/balk/pelar-system för lätta hallbyggnader och försöka få klarhet i varför fackverk/balk/pelar-system är det dominerande systemet i Sverige eftersom övriga Europa har tagit en annan utveckling och domineras av tvåledsramar. Studien undersöker skillnaderna mellan systemen i en hallbyggnad med förutbestämda mått i stål.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en bredare bakgrund av systemen och en bättre förståelse om förutsättningarna för varje system. Efter litteraturstudien kunde sedan ett typhus och beräkningsunderlag för jämförelsestudien tas fram. Även en enkätstudie gjordes med syftet att skapa en tydlig bild av vilket stomsystem konstruktörer i Sverige oftast väljer och varför. Resultatet av studien visade att tvåledsramar ger en ökad kostnad jämfört med fackverk/balk/pelar-system i materialåtgång och framställning samt att beräkningarna blir mer komplicerade. Skulle fortsatta studier göras med dessa system i byggnader med andra mått skulle det kanske gå att få fram speciella mått på byggnader där kostnaden för tvåledsramar blir densamma som för fackverk/balk/pelar-system och därför är ett likvärdigt alternativ som stomsystem.En viktig slutsats från projektet är att tvåledsramar används mycket mer sällan än fackverk/balk/pelar-system som stomsystem i lätta hallbyggnader i Sverige på grund av att kostnaderna blir mycket högre med tvåledsramar och att det är ett mer komplicerat system i beräkningsarbetet. De viktigaste slutsatserna från jämförelsestudien går att sammafatta som följande: Tvåledsramar är dyrare att använda. Tvåledsramar är ett mer komplicerat system beräkningsmässigt. Traditionen av att använda tvåledsramar finns inte och därför används inte systemet. / The project included a comparison study on frame systems. The study investigated framework and truss/beam/column-system and was conducted independently with support of Ramboll AB 's office in Falun. The aim was primarily to examine what differences there are between frameworks with two joints and truss/beam/column-systems for light industrial buildings and try to determine why the truss/beam/column-system is the dominant system in Sweden because the rest of Europe has taken a different development and dominated by framework with two joints. The study examines the differences between the systems in a industrial building with predetermined dimensions in steel.Initially, a literature study was conducted to gain a broader view of the systems and to create a better understanding for the conditions for each system. After the literature study was conducted could a exampelhouse and underlay for the comparison study be developed. A survey study were also conducted and the purpose was to create a clear picture of which system the frame system designers in Sweden usually choose and why. The results of the study showed that frameworks with two joints give an increased cost compared with truss/beam/column-system in material consumption and production, and the calculations become more complicated for the framwork. Should further studies be done with these systems in buildings with other measurements, it might possible to obtain specific measures of buildings where the cost of frameworks with two joints will be the same as for a building with truss/beam/column-system and therefore become an equivalent alternative.An important conclusion of this project is that a framework with two joints is used much more rarely than truss/beam/column-system as frame systems in light industrial buildings in Sweden because the cost will be much higher with a framework with two joints and that it is a more complicated system in the computational work . The main conclusions from comparative study can be summarized as follows: Framwork with two joints is more expensive to use. Framework with two joints is a more complicated system computationally. The tradition of using framework with two joints does not exist and it's therefore the system does not being used.

Negativ miljöpåverkan i form av föroreningar och koldioxidutsläpp är enorm idag. Men också de stora kostnader som tillkommer när man ska försöka bygga miljösmart. Framtiden kräver av oss att börja utnyttja förnyelsebara råvaror för en hållbar utveckling. Trä anses vara ett miljövänligt material och bör användas som stommaterial i höga byggnader i större utsträckning än det görs idag.  De vanligaste stomsystem som förekommer i träbyggnader är pelar-balksystem, skivsystem av massivträ och regelsystem. Dessa tre stomsystem kan sedan kombineras i tre olika byggmetoder: platsbygge, prefabricerade planelement eller prefabricerade volymer. Det finns flera aspekter som påverkar valet av stomsystem och byggmetod, t.ex. undergrunden, planlösningen, våningsantal, stomstabilisering och funktionskrav som brand, fukt och akustik.   Målet med examensarbetet är att jämföra två olika trästomsystem och byggmetoder. Jämförelser kommer att genomföras ur ett tekniskt perspektiv för att kunna fastställa vilket system/metod som är att föredra samt vilka för- och nackdelar dessa har. Rapporten delas in i tre delar. Den första delen utgör en jämförelse mellan trä och betong som stommaterial där aspekterna miljö, fukt, brand och akustik behandlas. Nästa del behandlar trähustekniken. Avsnittet ger en generell beskrivning om trä som stommaterial, där följande punkter avhandlas: Stomsystem Stomstabiliserande system för träbyggnader Förankringssystem Byggmetoder Funktionskrav för brand, fukt och akustik. Den sista delen i rapporten utgör grunden till examensarbetet. Två referensobjekt studeras, Ulls Hus respektive Brf Hjortronstället. Ulls Hus är byggd med prefabricerade planelement och har ett kombinerat stomsystem, pelare - balk och skivsystem. Brf Hjortronstället är byggd med Lindbäcks volymbyggnadssystem och har en träregelstomme. / The negative impact in forms of pollution and carbon dioxide emission is enormous today. So are the large costs which are added when you try to build environmentally smart. The future demands of us to begin to utilize renewable raw materials for a sustainable development. Wood is considered to be an environmentally good material which ought to be used to a larger degree than being done today. The most common framework systems that occur in wooden buildings are column-beam system, panel system of solid wood and timber frame system. These three frame systems can then be combined in three different construction methods: site construction, prefabricated surface units or prefabricated volumes. There are several aspects that influence the choice of framing system and construction method, such as: substructure, floor layout, floor number, structural stability and functional requirements such as fire, humidity and acoustics. The aim of our dissertation is to compare two wood frame systems: column-beam system and timber frame system. And also building methods with industrial wood building. Comparisons are made from a technical perspective in order to ascertain what frame system is to be preferred and which advantages and disadvantages these systems have. Our report is made up of three parts. The first part is a comparison between wood and concrete as framework material where we treat the areas of environment, moisture, fire and acoustics. The next part treats the technique of wood house. This part gives a general description of wood as framework material where the following aspects are treated: Frame systems Frame stabilizing systems for wood buildings Anchoring systems Construction methods Functional demands for fire, moisture and acoustics   The last part of the report is the basics for the dissertation. Two reference objects are studied, ”Ulls Hus” and ”Brf (housing cooperative) Hjortronstället”. Ulls Hus is built with prefabricated surface units with combined framework system, column-beam and board system. Brf Hjortronstället is built with the volume building system from Lindbäcks with a timber frame system.

No description available.

Betong och trä är två material som används till prefabricerade stomsystem. Dessa material har förutom utseende olika tekniska egenskaper för fukt, brand och ljud. Syftet med examensarbetet är att göra en jämförelse av de tekniska egenskaperna för prefabricerade betongstommar (sandwich-element) och prefabricerade trästommar (massivträ) samt att avgöra vad som är mest lämpligt för flervåningshus (två–fem våningar). Resultatet visar att båda stommarna går att använda för flervåningshus, men för att få tillräcklig brandsäkerhet behöver trästommen en större dimension. Trä påverkas mer och lättare av fukt än betong. Det kan även behövas en dubbelkonstruktion för väggar och bjälklag i trä för att ta bort de ljudbryggorna som skapas. Detta gör att dimensioneringen av bjälklag och väggar av trä blir större än för betong.  Träkonstruktioner har också högre krav på knutpunkter mellan byggdelarna för att minimera flanktransmissionerna. För betongstommar är det de tillhörande byggnadsdelarna som fönster och uteluftsintag som i större grad påverkar ljudisoleringsförmågan. Slutsatsen är att prefabricerade trä- och betongstommar har olika tekniska egenskaper sett till brand, fukt och ljud. Trä är mer känsligt för brand, fukt och ljud. Det ställs därför högre krav på utformningen av konstruktionen och hanteringen av trästommar för att uppnå samma egenskaper som en betongstomme. Trästommen får oftast en större dimensionering för att klara kraven som ställs på de tekniska egenskaperna och det är framförallt ljudkravet som blir avgörande för dimensioneringen.

Vi har valt att undersöka vilka möjligheter och eventuella risker det finns att bygga högt i Stockholm. Undersökningen utgick på att jämföra olika byggtekniska lösningar för stomsystem. Hur tar stomsystemen hand om vertikala och horisontella laster? Vilket stomsystemen är lämpligast vid en viss höjd? Dessa är några av de frågor som besvaras i arbetet. De vertikala och horisontella lasterna är de faktorer som främst försvårar höghusbyggandet. Med en större belastning av laster ju högre det byggs måste stomsystemen dimensioneras med allt större noggrannhet för att lasterna ska nedföras till grundläggningen på ett säkert sätt. Stomsystemen måste även dimensioneras för de svajningar och stabilitetsproblem som uppstår av de transversella lasterna. Genom inläsning av litteratur och intervjuer angående ämnet så har vi kommit fram till att den största orsaken att det finns så få höghus i Sverige beror på den politiska inställningen i landet och efter Turning Torsos kostnad dubblerades så har många dragit sig undan höghusprojekt. Byggtekniskt har vi i Sverige erfarenheter att bygga upp till 100-150m. / We have in this thesis decided to examine the possibilities and the possible hazards of high-rise buildings in Stockholm. We compared the different structural systems to determine how the systems handle the vertical and transversal loads and which system is to recommend to a certain height. The vertical and transversal loads are the main factors that make high-rise buildings harder to dimension than normal buildings. The higher the building is the more vertical and transversal loads that needs to be accounted in the dimensioning of the structural systems. This needs to be done accurately to secure the safety of the building. The sway and stability problems that occurs from the transversal loads need to be taking into account when designing the structural system. By reading literature and conducting interviews about the subject we can come to the conclusion that the reason why Sweden is behind with recent high-rise development is because of political reasons rather than lack of knowledge. We in Sweden have the experience to successfully build high-rise buildings up to 100-150m.

Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse. Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5). / In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison. Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5). / <p>Betyg 2021-06-04</p>