Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av WSP Sverige i Norrköping och i samarbete med deras kund OBOS. Enligt Jörgen Vahlström (2019) har OBOS ett behov av att effektivisera arbetet med vindlastberäkningar. Metoden som OBOS använder idag är tidskrävande och ger en viss överdimensionering. För att effektivisera beräkningarna har en beräkningsmall baserat på Eurokod utvecklats i Excel. Alla nödvändiga parametrar enligt Eurokod matas in för att utföra beräkningarna och ett resultat sammanställt på ett strukturerat sätt presenteras. För att mäta effektiviseringen jämförs tider för beräkning samt total horisontell vindlast. Slutsatsen från studien är att det går att effektivisera beräkningsgången och samtidigt höja kvalitén genom att använda en beräkningsmall. Det går i snitt att spara 78% i beräkningstid och reducera kraften med 15% genom att beräkna med en mer exakt metod. I rapporten diskuteras även hur väl de förenklingar som finns i Eurokod som behandlar invändig vindlast täcker in de mer exakta beräkningsmetoderna. Vår slutsats är att Eurokods förenklingar för beräkning av invändig vindlast är väl fungerande för till exempel småhus där det inte finns några extrema öppningar och där öppningarna är jämnt fördelade över byggnadens alla sidor.

Takkonstruktioner utsätts dagligen för yttre och inre påfrestningar som påverkar konstruktionen på olika sätt, detta ställer höga krav vid dimensionering både av Boverket och gällande projektörens kunskaper. Genom att finna geografiska och geometriska riktlinjer för dimensionering av takkonstruktioner kan den mycket komplexa och tidskrävande beräkningsgången förenklas, utan att bortse från de krav som Boverket upprättat. Syftet med arbetet är att undersöka för vilka geografiska och geometriska fall som vindlaster inte behöver beaktas för husbyggnader med en takkonstruktion med pulpettak, sadeltak eller plana tak. Rapporten är uppdelad i två delar, en litteraturbaserad del där en överblick om tidigare genomförda studier, dagens gällande lagar och regler, samt dess föregångare redovisas har genomförts samt en beräkningsgrundande del. En beräkningsmall i Microsoft Excel har upprättats med hänsyn till att effektivisera och generalisera beräkningsprocessen. Mallen följer beräkningsgången som beskrivs i svensk standard samt i Boverkets konstruktionsregler, där partialkoefficientmetoden används. Mallen är programmerad på så sätt att längd, bredd och höjd upp till nock kan anges obehindrat och taklutningen samt egentyngden är valfria inom ett fixt intervall. För att generalisera rapportens resultat till verkliga förhållanden mellan längd, bredd och höjd har en litterär studie kring hustillverkares husmodeller analyserats, där ett medelvärde har legat till grund för använda förhållanden. De analyserade husmodellerna har kategoriserat i enplanshus, 1 ½- planshus och tvåplanshus enligt hustillverkarnas egen definition. Gällande valet av analyserade taklutningar har en litterär analys kring Sveriges mest använda taklutningar också genomförts, där resultatet legat till grund för slutliga parametrar i beräkningsmodellen. Efter analys av beräkningsmallen och angivna data går det att konstatera att för sadeltak med taklutning på 14° finns det vissa geografiska områden där beräkningar av vindlast ej kan identifieras vid dimensionering av laster som verkar lyftande. Samma gäller för en enplansvilla med taklutning 27°. Skillnader i egentyngder har stor påverkan på resultatet. Övriga undersökta mått och taklutningar för sadeltak är beroende av vindlastberäkningar för lyftande krafter. Vid analys av dimensionerande laster som verkar tryckande kan behov av vindlast identifieras för alla dimensioner för en takkonstruktion på 27° och 45°, dock identifieras inget behov för ett tak med 14° oberoende av dimensioner och geografiskt läge. För pulpettak har ett behov av vindlastberäkningar identifierats oberoende av taklutning, dimensioner och geografiskt läge vid dimensionering av laster som verkar lyftande. Vid analys av laster som verkar tryckande har dock inget behov identifierats oberoende av taklutning, dimensioner och geografiskt läge. För plana tak finns det geografiska områden där behovet av vindlastberäkningar inte återfinns där lasten verkar lyftande. Vid jämförelse med den tryckande lasten, återfinns inget behov av beräkningar oberoende av var i landet byggnaden återfinns och dimensioner på den. Något som litteraturen bidragit med till undersökningen är att den väckt en osäkerhet kring hur klimatpåverkan kommer påverka väderförhållandena i Sverige, i form av ökad nederbörd och vindar i takt med klimatförändringarna. Hur detta kommer påverka framtida dimensioneringsregler är fortsatt osäkert och något som bör beaktas vid framtagning av nya beräkningsregler. Slutsatsen blir att med rapportens förutsättningar och indata finns det ur ett rent konstruktionsmässigt synsätt belägg till att inte dimensionera med hänsyn till vindlast för specifika delar av Sverige samt för vissa av studiens undersökta typer av takkonstruktioner och mått.

No description available.

Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna. Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när. Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram. Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport. Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär. En av de mest framgående skillnaderna är dock att den europeiska standarden är betydligt mer beskrivande om hur och vad som skall beräknas, vägen till resultatet, medan de svenska byggreglerna endast beskriver det slutgiltiga resultatet. Detta leder till att den europeiska standarden är betydligt lättare att följa och därav även lättare att tillämpa.

Vid byggnation av nya småhus efterfrågas idag öppen planlösning, höga fasadliv och stora fönsterpartier vilket leder till färre stabiliserande innerväggar och stora spännvidder. För att i ett tidigt skede av projektering identifiera begräsningar av vindstabilisering efterfrågar Eksjöhus ett verktyg för att kontrollera stomstabiliteten. Studien har undersökt när Eksjöhus behöver beakta stomstabilisering vid framtagning av nya husmodeller och utifrån detta har ett verktyg utvecklats för kontroll av stomstabilitet. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie som ligger till grund för de beräkningarna som verktyget baserats på. Beräkningarna är utförda enligt Eurokoderna och den plastiska dimensioneringsmetoden. Avslutningsvis genomfördes en workshop med slutanvändarna för att ta emot synpunkter på utformningen av verktyget. Därtill har en kontinuerlig dialog förts med Eksjöhus under hela studien för att styra arbetet i rätt riktning. Studien visar att stommens kapacitet överskrids när ett väggelements horisontella bärförmåga är mindre än den fördelade dimensionerande vindlasten på väggelementet. Den horisontella bärförmågan styrs primärt av förbindarens tvärkraftbärförmåga och väggarnas effektiva längd medan vindlasten styrs av byggnadens geometri och geografisk placering. Verktyget utformades för ett referensobjekt i Excel och kan användas för att beräkna den dimensionerande vindlasten och kontrollera stomstabiliteten. Användaren har möjligheten att ändra innerväggarnas placering samt lägga till och ta bort öppningar på samtliga väggar. Metoden i denna studie kan tillämpas för att skapa liknande verktyg som kontrollerar stomstabiliteten för nya husmodeller. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Because of the shortage of housing that effects Sweden and the increasing demands for sustainable building new solutions for construction needs to be developed. One solution to this problem is a loadbearing structure made out of crosslaminated timber. This type of material has a high prefabrication factor wich will shorten construction times and it’s environmental freindly. However there is one drawback with this type of loadbearing structure and that is that it’s sensitive to dynamic windforces. Until 1994 it was forbidden by law to build higher than two storeys with a loadbearing timber structure. Therefore the development in this area has fallen behind the development of steel and concrete structures. Because of the many advantages that this type of structure provides the area needs to be explored, developed and the knowledge must be spread to increase the use of crosslaminated timber structures. The purpose of this bachelor thesis is to examine what parameters that effect a buildings dynamic characteristics and how tall it is possible to build with the chosen dimension of the loadbearing structure.

Den horisontella stabiliseringen av en byggnad har ofta stor betydelse vid dimensionering av den bärande stommen. Motverkas de horisontella lasterna inte tillräckligt kan problem uppstå när pelare och balkar får en utböjning som är större än vad marginalerna tillåter. En vanligt förekommande horisontell last uppkommer från vind som träffar en yttervägg. I detta arbete beräknades och jämfördes utböjningen orsakad av vindlast för fem olika stabiliseringsmetoder. Dessa fem metoder bestod av fast inspända pelare, ledade- och inspända ramar, dragstag samt drag-tryckstag. Paviljongen vid Backens prästgård konstruerades med drag-tryckstag som stabiliserande metod då det var den styvaste i fallet. Konstruktionsavdelningen på konsultbolaget Tyréns ville för framtida projekt veta hur stor skillnaderna i utböjning blev jämfört med ovan nämna metoder. Mått, vinklar och tvärsnitt modifierades från referensbyggnaden för att passa projektets syfte bättre. Beräkningar gjordes för hand och med beräkningsprogrammet Ramanalys, där även skillnader i resultaten mellan beräkningsmetoderna skulle härledas. Projektets första mål var att redogöra för skillnaderna i utböjning mellan stabiliseringsmetoderna. Resultatet visade att ledad ram orsakade den största utböjningen. Vidare uppkom den största utböjningen i fallande ordning enligt fast inspänd pelare, inspänd ram, dragstag och slutligen drag-tryckstag. Det andra målet innebar att härleda de skillnader i resultat som handberäkningar och Ramanalys uppvisade som värdera omfattningen på dessa. Grafiska figurer visade att sammantryckningen i staget till en början blev densamma för båda beräkningsmetoderna men att den horisontella utböjningen blev större i Ramanalys. Med ökande last skilde sig även sammantryckningen åt. Skillnaden berodde på att Ramanalys tog hänsyn till krökning i staget. Utöver detta påvisades att Ramanalys beaktade den krökning samt förlängning som skedde i intilliggande balk respektive pelare. Slutsatsen blev att drag-tryckstag var den styvaste metoden och att horisontell utböjning skiljde sig mycket åt beroende på stabiliseringsmetod. Det visades även att handberäkningarna gav missvisande resultat av betydande storlek. Handberäkningar kunde således inte anses vara ett lämpligt tillvägagångssätt vid beräkning av utböjningar för samtliga stabiliserande metoder förutom fast inspända pelare. / The horizontal stabilization often has a big impact regarding the dimension of the supporting framework. If the horizontal forces are not sufficiently counteracted problems can occur when columns and beams get a deflection which is bigger than the margins allow. A common horizontal action occurs when wind hits an outer wall. In this thesis the horizontal deflection caused by a force of wind was calculated and compared for five different stabilization methods. These five methods consisted of rigid restrained columns, hinged- and rigid restrained frames, tensile rods as well as tensile-compression braces. The music pavilion at Backens rectory was constructed with tensile-compression braces because it was the stiffest stabilization method in that case. The construction department at Tyréns consultancy wanted to know how big the differences in deflection was compared to the methods mentioned above. Measurements, angels and cross sections was modified from the reference building to better fit the purpose of this project. The calculations were made by hand and with the calculation program Frame Analysis, where also differences in the results between the two calculation methods would be derived. The projects main aim was to describe the differences in deflection between the stabilization methods. The result showed that the hinged frame caused the biggest horizontal deflection. Further the biggest deflection that emerged in descending order accordingly; rigid restrained columns, rigid restrained frames, tensile rods and finally tensile-compression braces. The second aim was to derive the differences shown in the results when calculations was carried out by hand and with Frame Analysis as well as evaluate the extent of the differences. The graphic figures made showed that the compressive strain on the brace was the same with both methods to begin with, but the horizontal deflection was bigger in Frame Analysis. With increasing load, the compressive strain also differed. The difference is due to Frame Analysis regard of the curvature that appears in the brace. In addition, Frame Analysis also took in account the curvature that occurred in the beam in which the load was assumed led through. Besides this it was shown that Frame Analysis payed attention to that the column to which the brace was connected got a vertical extension that affected the deflection. The conclusion was that tensile-compression braces was the stiffest method and that horizontal deflection differed a lot depending on stabilization method. It was also shown that calculations made by hand gave misleading results of significant size and could not be considered a suitable approach when calculating deflections on any stabilization methods besides rigid restrained columns.

Detta examensarbete har genomförts på begäran av byggnadstekniska byrån i Uppsala. Företaget behöver en ny beräkningsmall med vindlastberäkning för väggar och olika taktyper enligt Eurokod. I dagsläget använder företaget en beräkningsmall som är baserad på gamla normer enligt BKR. Dessa normer kan dock inte användas längre enligt nya bestämmelser inom branschen. Enligt de nya bestämmelserna bör dessa vindlastberäkningar genomföras med hänsyn till Eurokod i framtiden. För att kunna beräkna vindlasten enligt Eurokod och effektivisera beräkningsgången har man utvecklat en beräkningsmall baserad på Eurokod. Alla nödvändiga parameterar enligt standarder har använts i beräkningsmallen och användaren tillåts genomföra en snabb och enkel inmatning av projektmått för att på ett automatiserat sätt genomföra belastningsanalysen. Detta program har skrivits och utvecklats i beräkningsprogrammet, Excel. / This bachelor thesis has been carried out at the request of an engineering company located in Uppsala. The company is aiming for a new computation template developed for wind load computations for walls and different ceiling types according to Euro-codes. In the current situation, the company uses a computation template that is based on old standards namely, BKR. These standards are not allowed to be used anymore due to new regulations within this market. Within the computational framework of the new regulations, these wind load computations have to be performed based on the methods presented in the Euro-codes in future. In order to compute the wind load according to Euro-code, an automated program has been developed for computational purpose according to the methods based on Euro-code. All the necessary parameters according to the standards have been inserted as input data in the program. The program has been developed with the purpose to be very user friendly for faster load analysis. The user is allowed to input project metrics to perform a quick load analysis in an automated manner. This program has been written and developed in the computational software, Excel.

Because of increased domestic construction of taller buildings in Sweden during the lastdecade and more to be planned it is crucial to increase the knowledge in this field and analyzethe problems to find suitable solutions.Due to the nature of taller buildings it is important to focus on key areas that can affect theconstruction in its whole. Such as the logistics during the whole process from start to finishand more important the configurations of the building. This can include fire safety and theload from the wind.Through academic literatures and by interviewing people with key positions during theconstruction of tall buildings in Sweden we have gathered a foundation of information onhow to tackle the problems that occurring when constructing tall buildings.The aim of this degree project is to highlight the problems of the construction of tall buildingsand find suitable solutions of how to effectively minimize or solve the problems.

Studien omfattar anslutningen mellan vägg och gavelspets i ett prefabriceratenplanshus i trä. Huset är uppbyggt av saxtakstolar och få innerväggar för attdärigenom erhålla en öppen planlösning. Det medför att stabiliserandebyggnadsdelar saknas och horisontella vindlaster ger då upphov till oacceptabeltstora utböjningsdeformationer på anslutningen. Syftet är att undersöka kapaciteten med avseende på moment, vindlast ochspännvidd i de befintliga lösningarna samt presentera en alternativ lösning somskulle kunna vara praktiskt tillämpbar. Utefter detta uppnås målet som är att lyftafram de parametrar som påverkar utböjningen. Befintliga lösningar med förstärkning av balkar i materialet Kerto-S som ökarböjstyvheten undersöktes och analyserades. Två alternativa lösningar som klararutböjningskravet för en längre spännvidd dimensionerades. Den första alternativa lösningen innefattar förutom två horisontella Kertobalkaräven en invändigt stående Kertopelarbalk som delvis kompenserar för avsaknadenav stabiliserande innerväggar. I den andra alternativa lösningen placeras fyra mindreKertopelarbalkar i väggkonstruktionen vilket gör att den horisontella vindlastenomfördelas. Gemensamt för de båda lösningarna är att anslutningsbalken fördelarvindlasten till en eller flera pelarbalkar som verkar avstyvande för konstruktionen. / This study embrace the connection between wall and gable tip in a prefabricatedsingle storey house in a wooden construction. The house is built by scissor trussesand few interior walls to achieve open floor plans. This causes that stabilizingbuilding components are missing and the effect of horizontal wind loads is causingunacceptable large deflection deformation in the connection. An existing solutionusing a Kerto beam which increase the bending stiffness was investigated andanalyzed. The purpose of this work is to examine the capacity in the existing solutions and topresent an alternative solution that could be practical applicable. With thatknowledge accomplish the goal that is to emphasize the parameters that affects thedeflection. Two alternative solutions that meets the deflection requirements for a longer spanwere designed. The first alternative solution contains, except for two Kerto beams,also an interior standing beam which partly make up for the lack of stabilizinginterior walls. In the second alternative solution, four smaller columns are locatedinside the wall construction to redistribute the load. Common for the both solutionsis that the connection beam obtains a smaller span by adding columns which insome extent constitute a stabilizing component.