No description available.

No description available.

<p>In Sweden there are currently two separate guidelines you may use when</p><p>performing calculations on frameworks, BKR and the Eurocodes. Although at the</p><p>end of 2010 you are not allowed to use BKR any longer and only the Eurocodes</p><p>will be viable.</p><p> </p><p>The aim of this thesis is to explain how the Eurocodes and EKS work and also</p><p>how they compare to the current guideline BKR. Similarities and differences</p><p>between these guidelines are also discussed so that the reader will get a better</p><p>understanding of how the Eurocodes are applied. The areas discussed are as</p><p>follows:</p><ul><li>Principles and advice</li><li>Safety Classes</li><li>Symbols and Indexes</li><li>Lifespan</li><li>Loads and partial coefficient</li></ul><p>The thesis also deals with the impact that this transition into a new guideline will</p><p>have on corporations, guideline costs, education and computer software. As an</p><p>example a rough estimate on what costs this transition will create on a company</p><p>with 20 employees is also included.</p><p> </p><p>Calculations have been performed in order to investigate how the design values</p><p>differ between the two guidelines, the Eurocodes and BKR. The calculations in</p><p>this thesis include wind load, snow load, a steel column, a concrete beam, a</p><p>glulam beam and finally a concrete slab. The results show that regardless of which</p><p>one of the guidelines that was used the resulting design values are often very</p><p>similar.</p> / <p>I dagsläget är det i Sverige tillåtet att välja vilket av regelverken BKR och</p><p>Eurokodsystemet man vill använda sig av. Dock enligt dagens planer kommer</p><p>Eurokoderna att bli gällande och BKR kommer att avvecklas i sin nuvarande form</p><p>vid utgången av 2010.</p><p> </p><p>I detta examensarbete ges en övergripande förklaring av vad Eurokoder och EKS</p><p>är samt att de ställs emot det i dagsläget gällande regelverket BKR. I detta arbete</p><p>tas även en del skillnader och likheter upp mellan de två regelverken så att läsaren ska få bättre kännedom om det nya regelverket. De skillnader och förklaringar</p><p>som tas upp är:</p><ul><li>Principer och råd</li><li>Säkerhetsklasser</li><li>Beteckningar och index</li><li>Livslängder</li></ul><p>Laster och partialkoefficientmetoden</p><p>Rapporten innehåller även en konsekvensbeskrivning gällande övergången till det</p><p>nya regelverket. Där inverkan på företag och kostnader för Eurokoder,</p><p>utbildningar samt datorprogram tas upp. En överslagsberäkning har även gjorts</p><p>där kostnaden gällande övergången för ett företag med 20 anställda ligger som</p><p>underlag för prisexemplet.</p><p> </p><p>Beräkningar har gjorts för att undersöka hur dimensioneringsvärdena för</p><p>Eurokodsystemet förhåller sig mot BKR. Beräkningar har gjorts på vind- och</p><p>snölast samt enklare konstruktionselement såsom stålpelare, betongbalk,</p><p>limträbalk och betongplatta. Resultaten för beräkningarna presenteras sedan</p><p>separat så att läsaren enkelt kan överskåda dem. Beräkningsresultaten visar att</p><p>dimensioneringsvärden är ungefär samma oavsett vilket regelverk som används.</p>

In Sweden there are currently two separate guidelines you may use when performing calculations on frameworks, BKR and the Eurocodes. Although at the end of 2010 you are not allowed to use BKR any longer and only the Eurocodes will be viable.   The aim of this thesis is to explain how the Eurocodes and EKS work and also how they compare to the current guideline BKR. Similarities and differences between these guidelines are also discussed so that the reader will get a better understanding of how the Eurocodes are applied. The areas discussed are as follows: Principles and advice Safety Classes Symbols and Indexes Lifespan Loads and partial coefficient The thesis also deals with the impact that this transition into a new guideline will have on corporations, guideline costs, education and computer software. As an example a rough estimate on what costs this transition will create on a company with 20 employees is also included.   Calculations have been performed in order to investigate how the design values differ between the two guidelines, the Eurocodes and BKR. The calculations in this thesis include wind load, snow load, a steel column, a concrete beam, a glulam beam and finally a concrete slab. The results show that regardless of which one of the guidelines that was used the resulting design values are often very similar. / I dagsläget är det i Sverige tillåtet att välja vilket av regelverken BKR och Eurokodsystemet man vill använda sig av. Dock enligt dagens planer kommer Eurokoderna att bli gällande och BKR kommer att avvecklas i sin nuvarande form vid utgången av 2010.   I detta examensarbete ges en övergripande förklaring av vad Eurokoder och EKS är samt att de ställs emot det i dagsläget gällande regelverket BKR. I detta arbete tas även en del skillnader och likheter upp mellan de två regelverken så att läsaren ska få bättre kännedom om det nya regelverket. De skillnader och förklaringar som tas upp är: Principer och råd Säkerhetsklasser Beteckningar och index Livslängder Laster och partialkoefficientmetoden Rapporten innehåller även en konsekvensbeskrivning gällande övergången till det nya regelverket. Där inverkan på företag och kostnader för Eurokoder, utbildningar samt datorprogram tas upp. En överslagsberäkning har även gjorts där kostnaden gällande övergången för ett företag med 20 anställda ligger som underlag för prisexemplet.   Beräkningar har gjorts för att undersöka hur dimensioneringsvärdena för Eurokodsystemet förhåller sig mot BKR. Beräkningar har gjorts på vind- och snölast samt enklare konstruktionselement såsom stålpelare, betongbalk, limträbalk och betongplatta. Resultaten för beräkningarna presenteras sedan separat så att läsaren enkelt kan överskåda dem. Beräkningsresultaten visar att dimensioneringsvärden är ungefär samma oavsett vilket regelverk som används.

Because of the new introduced snow loads a higher demand is applied on buildings in Jonkoping area. The reason that the value has increased is partly because new load combinations that is applied on dimension equations but also because of the intensified precipitation. Additional reasons to the updated standards are that several roofs with large spans have in recent years collapsed in Sweden. When using design equations on existing constructions, new standards must be applied, whether if the structure is further back designed with older standards. Due to the case, the new standards result in an increased dimension value; therefore strategic considerations must be done in case of reconstruction. The purpose of the report is to highlight the differences that occur when calculating loads and design. In case of reconstruction of an old construction, basically two options can be done. Either carry through the reconstruction and possibly enhance the strength of the construction at large costs or choose not to perform the extension. If the latter option is made it may result in; annual costs of clearing snow of roofs, the risk of roof collapse or even denied access rights to all, or parts of the building. These options must be analysed with consideration to strength and costs to result in a good solution.

Takkonstruktioner utsätts dagligen för yttre och inre påfrestningar som påverkar konstruktionen på olika sätt, detta ställer höga krav vid dimensionering både av Boverket och gällande projektörens kunskaper. Genom att finna geografiska och geometriska riktlinjer för dimensionering av takkonstruktioner kan den mycket komplexa och tidskrävande beräkningsgången förenklas, utan att bortse från de krav som Boverket upprättat. Syftet med arbetet är att undersöka för vilka geografiska och geometriska fall som vindlaster inte behöver beaktas för husbyggnader med en takkonstruktion med pulpettak, sadeltak eller plana tak. Rapporten är uppdelad i två delar, en litteraturbaserad del där en överblick om tidigare genomförda studier, dagens gällande lagar och regler, samt dess föregångare redovisas har genomförts samt en beräkningsgrundande del. En beräkningsmall i Microsoft Excel har upprättats med hänsyn till att effektivisera och generalisera beräkningsprocessen. Mallen följer beräkningsgången som beskrivs i svensk standard samt i Boverkets konstruktionsregler, där partialkoefficientmetoden används. Mallen är programmerad på så sätt att längd, bredd och höjd upp till nock kan anges obehindrat och taklutningen samt egentyngden är valfria inom ett fixt intervall. För att generalisera rapportens resultat till verkliga förhållanden mellan längd, bredd och höjd har en litterär studie kring hustillverkares husmodeller analyserats, där ett medelvärde har legat till grund för använda förhållanden. De analyserade husmodellerna har kategoriserat i enplanshus, 1 ½- planshus och tvåplanshus enligt hustillverkarnas egen definition. Gällande valet av analyserade taklutningar har en litterär analys kring Sveriges mest använda taklutningar också genomförts, där resultatet legat till grund för slutliga parametrar i beräkningsmodellen. Efter analys av beräkningsmallen och angivna data går det att konstatera att för sadeltak med taklutning på 14° finns det vissa geografiska områden där beräkningar av vindlast ej kan identifieras vid dimensionering av laster som verkar lyftande. Samma gäller för en enplansvilla med taklutning 27°. Skillnader i egentyngder har stor påverkan på resultatet. Övriga undersökta mått och taklutningar för sadeltak är beroende av vindlastberäkningar för lyftande krafter. Vid analys av dimensionerande laster som verkar tryckande kan behov av vindlast identifieras för alla dimensioner för en takkonstruktion på 27° och 45°, dock identifieras inget behov för ett tak med 14° oberoende av dimensioner och geografiskt läge. För pulpettak har ett behov av vindlastberäkningar identifierats oberoende av taklutning, dimensioner och geografiskt läge vid dimensionering av laster som verkar lyftande. Vid analys av laster som verkar tryckande har dock inget behov identifierats oberoende av taklutning, dimensioner och geografiskt läge. För plana tak finns det geografiska områden där behovet av vindlastberäkningar inte återfinns där lasten verkar lyftande. Vid jämförelse med den tryckande lasten, återfinns inget behov av beräkningar oberoende av var i landet byggnaden återfinns och dimensioner på den. Något som litteraturen bidragit med till undersökningen är att den väckt en osäkerhet kring hur klimatpåverkan kommer påverka väderförhållandena i Sverige, i form av ökad nederbörd och vindar i takt med klimatförändringarna. Hur detta kommer påverka framtida dimensioneringsregler är fortsatt osäkert och något som bör beaktas vid framtagning av nya beräkningsregler. Slutsatsen blir att med rapportens förutsättningar och indata finns det ur ett rent konstruktionsmässigt synsätt belägg till att inte dimensionera med hänsyn till vindlast för specifika delar av Sverige samt för vissa av studiens undersökta typer av takkonstruktioner och mått.

Commissioned for this report is Ramboll, Bridge and Tunnel Unit in Stockholm. The idea throughout the work has been to primarily help bridge designers compiling advice and instructions on how fatigue verification for railway bridges in reinforced concrete shall be performed under the new rules, the Eurocodes. After the introduction of the Eurocodes in 2011 has major problems emerged among designers around Sweden. In some areas, it differs in the calculation rules compared with rules from the Swedish Transport Administration and the National Board of Housing, Building and Planning calculation. Fatigue verification is one area where the new calculation rules are different from the past. A large part of the report has been to interpret and find the relevant information in the Eurocodes concerning fatigue. When questions or doubts have surfaced, this has been discussed with Elisabeth Helsing at the Swedish Transport Administration and bridge designers at Ramboll. The result is a report where the structure is organized in the way that the bridge designers can move from cover to cover and realize that fatigue verification in reality follows the same order as the report's sections. The issues have been resolved and reported regularly through the report with complementary findings as a result. Some of the greatest advances in the report are the load combinations to be used for the method for fatigue verification, how the dynamic factor and the magnification factor should be used and how the trainloads to be designed for each method for fatigue verification.

Huvudämnet är datorstödd dimensionering och denna studie är en teknisk och teoretisk analys av eurokoderna avseende dimensionering av träkonstruktioner samt en analys av en rad olika verktyg som behövs för att utföra en projektering. Examensarbetet är uppdelat i en litteraturstudie, där grundläggande eurokod har jämförts med BKR och moduleringsprogram har jämförts med analysprogram. En fallstudie har gjorts där ett byggprojekt har konstruerats i Revit Structure och Revit Structural Analysis har används för att göra lastberäkningar. FEM-design har används för lastberäkning och dimensionering. Resultatet visar att det uppstår små skillnader mellan dimensioner och laster, då snölast är den enda lasten. Detta på grund av den nationella bilagan som tar hänsyn till de nationella valen. Resultaten från dataanalyserna med avseende på laster och eurokoder visar att det skiljer lite beroende på vilken programvara man använder men att resultaten är tillfredställande.

As a structural designer, you are sometimes required to design structures carrying traffic loads, but which are not, for example, bridges or parking garages. In practice, this usually applies to drivable floor layers and culverts under roads. When designing structures such as bridges and parking garages, there are clear standards and regulations to follow. These types of guidelines are not as comprehensive when it comes specifically to dimensioning traffic-load-bearing constructions in connection with building construction. Frequently, an evenly distributed load of 20 kN/m2 is used. The purpose of this work is to investigate which regulations house construction designers should relate to when designing structures that carry traffic loads which are not bridges or parking garages. The work also includes an investigation of how suitable different calculation methods are for different types of load cases. The goal is to make recommendations that can streamline the work for construction designers. The material for this work has been obtained through three different methods. In order to gain an understanding of the subject and the current state of knowledge in the field, a literature study has been made. The main part of the work has included qualitative interviews with people who have good experience and knowledge in the field, as well as practical modeling and calculation of load cases. The focus has been on investigating which transverse forces occur for some specific load cases. The study also includes the effect of the fill layer’s thickness on the load spread. For larger floor spans, it is confirmed that an evenly distributed load of 20 kN/m2 is a bit heaped. To dimension after this covers most of the load cases that may occur on a floor layer or similar construction. In some cases, this value could be halved without problem. It also turns out that the shorter the span of the floor, the more the evenly distributed load differs between the different fill layer thicknesses. / Som husbyggnadskonstruktör får man ibland dimensionera konstruktioner som bär trafiklast, men som inte är exempelvis broar eller parkeringsgarage. I praktiken gäller det oftast körbara gårdsbjälklag och kulvertar under vägar. Gårdsbjälklag är ett något diffust begrepp. Vanligen innebär ett gårdsbjälklag ett bjälklag som skiljer insidan av en byggnad från någon typ av innergård. Normalt byggs dessa konstruktioner ovanpå parkeringsgarage eller källarvåningar. Ofta bär gårdsbjälklaget på de massor av material som planteringar, gräsmattor, vägar och gångar innebär. Gårdsbjälklag bär alltså i praktiken ofta på ett tätskikt, isoleringslager, samt diverse överbyggnader. Överbyggnaden kan bestå av jord, stenmaterial eller liknande massor. Dessa gårdsbjälklag kan även vara föremål för trafiklaster. Vanligtvis handlar det om uppställningsplatser för utryckningsfordon, men det finns också gårdsbjälklag där fraktfordon, servicefordon eller personbilar kan köra. Ofta trafikeras gårdsbjälklag även av fordon under byggskedet. Det kan exempelvis vara grävmaskiner, traktorer, lastbilar eller mobila kranar. Vid dimensionering av konstruktioner som broar och parkeringsgarage finns tydliga normer och regelverk att följa. Dessa typer av riktlinjer är inte lika omfattande när det specifikt gäller dimensionering av trafikbelastade konstruktioner i samband med husbyggnad. Ofta används en vedertagen utbredd last på 20 kN/m2. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka regelverk husbyggnadskonstruktörer ska förhålla sig till vid dimensionering av konstruktioner som bär trafiklast men som inte är broar eller parkeringsgarage. Arbetet innefattar även en granskning av hur lämpliga olika beräkningsmetoder är för olika typer av lastfall. Målet är att ta fram rekommendationer som kan effektivisera arbetet för konstruktörer inom husbyggnad. Materialet för detta arbete har inhämtats genom tre skilda metoder. För att få en förståelse för ämnet och det aktuella kunskapsläget inom området har en litteraturstudie gjorts. Huvuddelen av arbetet har innefattat dels kvalitativa intervjuer med personer som har god erfarenhet och kunskap inom området, dels praktisk modellering och beräkning av lastfall. Fokus har legat på att undersöka vilka tvärkrafter som uppstår för några specifika lastfall. Undersökningen innefattar även vilken inverkan överbyggnader av olika tjocklek har på lastspridningen. De beräkningsprogram som har använts under arbetet är i synnerhet Strusoft FEM-Design. Även Strusoft Frame Analysis och PTC Mathcad Prime har nyttjats. Vid intervjuer med erfarna husbyggnadskonstruktörer framgick bland annat att dimensioneringsprocessen i de flesta fall är relativt simpel, men att vissa svårigheter kan uppstå, samt att en effektivisering av dimensioneringsprocessen för gårdsbjälklag är möjlig. Båda respondenterna nämnde att många konstruktioner troligen överdimensioneras till följd av användandet av gamla riktlinjer. Hur pass erfaren konstruktören är kan också spela in. Vidare kan det vid beräkning av laster på gårdsbjälklag vara både fördelaktigt och nödvändigt att räkna på lastspridningen i överbyggnadsmaterialet. En utförligare undersökning kring vilka laster man som konstruktör faktiskt bör räkna med för olika lastfall skulle därmed vara av intresse. Enligt en respondent saknas även en tydlig gränsdragning för i vilka fall EKS respektive specifika laster bör användas vid dimensionering. Resultatet från beräkningarna visar att stora utbredda laster uppkommer när spännvidderna blir mindre. Detta blir viktigt att beakta vid dimensionering av exempelvis kulvertar, där punktlasterna för de specifika lastfallen måste tas hänsyn till, givet att överbyggnaden inte är väldigt tilltagen. För större bjälklag bekräftas att en dimensionerande, jämnt utbredd last på 20 kN/m2 är väl tilltagen. Att dimensionera efter detta täcker de absolut flesta lastfallen som kan tänkas förekomma på ett gårdsbjälklag eller liknande konstruktion. I en del fall skulle detta värde kunna halveras utan att problem skulle uppstå. Det visar sig även att ju kortare bjälklagets spännvidd är, desto mer skiljer sig den motsvarande utbredda lasten mellan de olika överbyggnadstjocklekarna.

The design approach is currently very diverse for glass. It differs greatly between European countries and there is not one definite method for the design of glass components. Research in this field has a potential for better design optimization and industry professionals express a limitation of tools and knowledge about glass structure design.The purpose of this study is to analyze glass balustrades with point-fixings and to test a structural verification approach using a Finite Element (FE) software. The theory provides insight of glass as a structural material, different interlayers used for laminated glass, joints and connections, as well as design standards, concepts and regulations. Different models of varying configurations and geometries are created from the evaluation of balustrades with point-fixings available on the Swedish market and the theory. The models represent a glass balustrade with 4- or 6-point-fixings and is regarded as a fully toughened laminated glass component with different stiff and standard interlayers. The structural analysis of point-fixed glass balustrades on the Swedish market indicated a lower stress and deflection resistance capacity than the pre-normative Eurocode criterion. Based on the FE calculations, some guidelines for fulfilling the criterion are proposed.To make glass more generally applicable as a load-bearing material, the limitations of the FE-software, and how the parameters affect the calculation results needs to be taken into consideration. In order to evaluate the interlayers used for the model, a parametric study using FE-analysiswas carried out, in which the maximum stresses and deflections for several variations were calculated. A sensitivity analysis of the balustrade was conducted to evaluate various geometric and material parameters and how they affect the FE software-based model. Comparisons of guidelines and national codes for simplified hand-calculation and the FE-approach were made to obtain some understanding of calculation methods used in the glass industry and to evaluate the results of the structural analysis. The study suggests that the FE approach is an effective method for a relatively quick and easy verification of glass balustrades.