No description available.

<p>In Sweden there are currently two separate guidelines you may use when</p><p>performing calculations on frameworks, BKR and the Eurocodes. Although at the</p><p>end of 2010 you are not allowed to use BKR any longer and only the Eurocodes</p><p>will be viable.</p><p> </p><p>The aim of this thesis is to explain how the Eurocodes and EKS work and also</p><p>how they compare to the current guideline BKR. Similarities and differences</p><p>between these guidelines are also discussed so that the reader will get a better</p><p>understanding of how the Eurocodes are applied. The areas discussed are as</p><p>follows:</p><ul><li>Principles and advice</li><li>Safety Classes</li><li>Symbols and Indexes</li><li>Lifespan</li><li>Loads and partial coefficient</li></ul><p>The thesis also deals with the impact that this transition into a new guideline will</p><p>have on corporations, guideline costs, education and computer software. As an</p><p>example a rough estimate on what costs this transition will create on a company</p><p>with 20 employees is also included.</p><p> </p><p>Calculations have been performed in order to investigate how the design values</p><p>differ between the two guidelines, the Eurocodes and BKR. The calculations in</p><p>this thesis include wind load, snow load, a steel column, a concrete beam, a</p><p>glulam beam and finally a concrete slab. The results show that regardless of which</p><p>one of the guidelines that was used the resulting design values are often very</p><p>similar.</p> / <p>I dagsläget är det i Sverige tillåtet att välja vilket av regelverken BKR och</p><p>Eurokodsystemet man vill använda sig av. Dock enligt dagens planer kommer</p><p>Eurokoderna att bli gällande och BKR kommer att avvecklas i sin nuvarande form</p><p>vid utgången av 2010.</p><p> </p><p>I detta examensarbete ges en övergripande förklaring av vad Eurokoder och EKS</p><p>är samt att de ställs emot det i dagsläget gällande regelverket BKR. I detta arbete</p><p>tas även en del skillnader och likheter upp mellan de två regelverken så att läsaren ska få bättre kännedom om det nya regelverket. De skillnader och förklaringar</p><p>som tas upp är:</p><ul><li>Principer och råd</li><li>Säkerhetsklasser</li><li>Beteckningar och index</li><li>Livslängder</li></ul><p>Laster och partialkoefficientmetoden</p><p>Rapporten innehåller även en konsekvensbeskrivning gällande övergången till det</p><p>nya regelverket. Där inverkan på företag och kostnader för Eurokoder,</p><p>utbildningar samt datorprogram tas upp. En överslagsberäkning har även gjorts</p><p>där kostnaden gällande övergången för ett företag med 20 anställda ligger som</p><p>underlag för prisexemplet.</p><p> </p><p>Beräkningar har gjorts för att undersöka hur dimensioneringsvärdena för</p><p>Eurokodsystemet förhåller sig mot BKR. Beräkningar har gjorts på vind- och</p><p>snölast samt enklare konstruktionselement såsom stålpelare, betongbalk,</p><p>limträbalk och betongplatta. Resultaten för beräkningarna presenteras sedan</p><p>separat så att läsaren enkelt kan överskåda dem. Beräkningsresultaten visar att</p><p>dimensioneringsvärden är ungefär samma oavsett vilket regelverk som används.</p>

In Sweden there are currently two separate guidelines you may use when performing calculations on frameworks, BKR and the Eurocodes. Although at the end of 2010 you are not allowed to use BKR any longer and only the Eurocodes will be viable.   The aim of this thesis is to explain how the Eurocodes and EKS work and also how they compare to the current guideline BKR. Similarities and differences between these guidelines are also discussed so that the reader will get a better understanding of how the Eurocodes are applied. The areas discussed are as follows: Principles and advice Safety Classes Symbols and Indexes Lifespan Loads and partial coefficient The thesis also deals with the impact that this transition into a new guideline will have on corporations, guideline costs, education and computer software. As an example a rough estimate on what costs this transition will create on a company with 20 employees is also included.   Calculations have been performed in order to investigate how the design values differ between the two guidelines, the Eurocodes and BKR. The calculations in this thesis include wind load, snow load, a steel column, a concrete beam, a glulam beam and finally a concrete slab. The results show that regardless of which one of the guidelines that was used the resulting design values are often very similar. / I dagsläget är det i Sverige tillåtet att välja vilket av regelverken BKR och Eurokodsystemet man vill använda sig av. Dock enligt dagens planer kommer Eurokoderna att bli gällande och BKR kommer att avvecklas i sin nuvarande form vid utgången av 2010.   I detta examensarbete ges en övergripande förklaring av vad Eurokoder och EKS är samt att de ställs emot det i dagsläget gällande regelverket BKR. I detta arbete tas även en del skillnader och likheter upp mellan de två regelverken så att läsaren ska få bättre kännedom om det nya regelverket. De skillnader och förklaringar som tas upp är: Principer och råd Säkerhetsklasser Beteckningar och index Livslängder Laster och partialkoefficientmetoden Rapporten innehåller även en konsekvensbeskrivning gällande övergången till det nya regelverket. Där inverkan på företag och kostnader för Eurokoder, utbildningar samt datorprogram tas upp. En överslagsberäkning har även gjorts där kostnaden gällande övergången för ett företag med 20 anställda ligger som underlag för prisexemplet.   Beräkningar har gjorts för att undersöka hur dimensioneringsvärdena för Eurokodsystemet förhåller sig mot BKR. Beräkningar har gjorts på vind- och snölast samt enklare konstruktionselement såsom stålpelare, betongbalk, limträbalk och betongplatta. Resultaten för beräkningarna presenteras sedan separat så att läsaren enkelt kan överskåda dem. Beräkningsresultaten visar att dimensioneringsvärden är ungefär samma oavsett vilket regelverk som används.

Because of the new introduced snow loads a higher demand is applied on buildings in Jonkoping area. The reason that the value has increased is partly because new load combinations that is applied on dimension equations but also because of the intensified precipitation. Additional reasons to the updated standards are that several roofs with large spans have in recent years collapsed in Sweden. When using design equations on existing constructions, new standards must be applied, whether if the structure is further back designed with older standards. Due to the case, the new standards result in an increased dimension value; therefore strategic considerations must be done in case of reconstruction. The purpose of the report is to highlight the differences that occur when calculating loads and design. In case of reconstruction of an old construction, basically two options can be done. Either carry through the reconstruction and possibly enhance the strength of the construction at large costs or choose not to perform the extension. If the latter option is made it may result in; annual costs of clearing snow of roofs, the risk of roof collapse or even denied access rights to all, or parts of the building. These options must be analysed with consideration to strength and costs to result in a good solution.

I detta examensarbete studeras normbytet från BKR till Eurokod på en tillbyggnad till Växjö sjukhus. Tillbyggnaden kallas Hus X. I studien jämförs lastnedräkning och dimensioneringar mellan normerna, tillämpat på Hus X.Beräkningar och dimensioneringar sker i detta arbete enligt Eurokod. Resultaten jämförs sedan med de resultat som Martin &amp; Co tagit fram enligt BKR.Dimensioneringar som utförs i denna studie är på tre stålpelare och en stålbalk.Materialkostnader kommer att minska något med normbytet. Stomdelarnas dimensioner skiljer sig dock ytterst lite mellan normerna, materialkostnaderna minskar därmed marginellt.

The purpose of this thesis is to investigate the degree of influence of holes in the web of steel beams with long spanson weakening of their bearing capacity. Making holes in the web of the beam generally reduces the bearing capacity of the beam. However, it might be necessary seen from both an architectural perspective as well as from a building services perspective by creating an opportunity for building installations. The objective of this thesis is to examine how much an I-beam can be weakened without sacrificing safety and functionality. The investigation has been done by using Finite Element Method through commercial software. The regulation for structural design of building structures in Sweden used to be specified in the document known as BKR. But this was replaced by the European norm Eurocode back in May 2011. Starting from the transition between the norms, it is essential to investigate and define whether they differ and if so, what the consequences are of these possible differences. A secondary objective is therefore to define possible differences in structural design calculations between Eurocode 3 and BSK 07, which are the design rules for dimensioning of steel structures with Eurocode respectively BKR. The thesis work has been carried out in collaboration with Bjerking AB. The thesis has been divided into three sections: load calculations, structural design of single elements and finally the impact of the weakening by holes on bearing capacity. The following three structural elements have been studied:  Welded I-beam Welded I-beam with weakenings Truss beam The results from the structural design show that Eurocode demands more calculations than the BKR. However, Eurocode has in almost all cases indicated lower degree of utilization. This will most likely lead to lower material costs since less dimensions of structural elements is achieved. Eurocode has also showed lower limit for the effect of shear buckling during the structural design for shear resistance. The results from the analysis of the impact of web weakening on bearing capacity show that circular holes lead to higher bearing capacity than quadratic holes. Furthermore, the results show that the shear resistance of the beam, in principle, proportionally decreases with the area loss of the beam web. Regarding normal stresses, the analysis show that the most critical points to be considered in circular holes are at the very top and the very bottom of the edges of the hole where the largest compression stresses and tension stresses occur. Weakening of an I-beam’s web will also increase the vertical deformation of the beam in serviceability limit state but this increase of deformation is very small. The study has for example showed that a welded I-beam with span of 30 meters, height of 1300 mm, web thickness of 15 mm, flange width of 400 mm and flange thickness of 20 mm can accommodate 23 centered circular holes with diameter of 800 mm and center distance of 1200 mm without sacrificing safety and functionality. These holes result in a weight reduction of the beam from 8290 kg to 6930 kg.

Detta examensarbete har genomförts på begäran av byggnadstekniska byrån i Uppsala. Företaget behöver en ny beräkningsmall med vindlastberäkning för väggar och olika taktyper enligt Eurokod. I dagsläget använder företaget en beräkningsmall som är baserad på gamla normer enligt BKR. Dessa normer kan dock inte användas längre enligt nya bestämmelser inom branschen. Enligt de nya bestämmelserna bör dessa vindlastberäkningar genomföras med hänsyn till Eurokod i framtiden. För att kunna beräkna vindlasten enligt Eurokod och effektivisera beräkningsgången har man utvecklat en beräkningsmall baserad på Eurokod. Alla nödvändiga parameterar enligt standarder har använts i beräkningsmallen och användaren tillåts genomföra en snabb och enkel inmatning av projektmått för att på ett automatiserat sätt genomföra belastningsanalysen. Detta program har skrivits och utvecklats i beräkningsprogrammet, Excel. / This bachelor thesis has been carried out at the request of an engineering company located in Uppsala. The company is aiming for a new computation template developed for wind load computations for walls and different ceiling types according to Euro-codes. In the current situation, the company uses a computation template that is based on old standards namely, BKR. These standards are not allowed to be used anymore due to new regulations within this market. Within the computational framework of the new regulations, these wind load computations have to be performed based on the methods presented in the Euro-codes in future. In order to compute the wind load according to Euro-code, an automated program has been developed for computational purpose according to the methods based on Euro-code. All the necessary parameters according to the standards have been inserted as input data in the program. The program has been developed with the purpose to be very user friendly for faster load analysis. The user is allowed to input project metrics to perform a quick load analysis in an automated manner. This program has been written and developed in the computational software, Excel.

2011 slutade man i Sverige att använda det nationella regelverket, Boverkets konstruktionsregler (BKR) och tillhörande Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04) vid dimensionering av bärande konstruktioner, då de ersattes av Eurokonstruktionsstandard (EKS) som är en europeisk standard och skall användas av EU:s medlemsländer. Även om Eurokoder (EK) skall används av företag vid dimensionering av bärande konstruktioner, behandlar inte någon av eurokoderna kombinationsarmerad betong. Armeringsmetoden innefattar användandet av både armeringsjärn och fiberarmering. Med hänsyn till detta publicerade Swedish Standards Institute 2014 en standard för fiberbetong (SS 812310) som samverkar med eurokoder, med syftet att underlätta dimensionering av dessa konstruktioner. Då det tidigare inte har funnits någon nationell standard använder vissa företag fortfarande dimensioneringsmetoder som inte utgår från eurokoder och svensk standard. Syftet med studien är att undersöka skillnader av beräkningar, parametrar och resultat mellan en icke aktuell dimensioneringsmall för en kombinationsarmerad pålunderstödd platta enligt BKR, BR4 och BR13 och en som bygger på EK och svensk standard (SS). I SS 812310 finns två olika metoder för att beräkna momentkapaciteten, en förenklad och en generell metod. I studien används den förenklade metoden, på grund av den generella metodens komplexitet. Efter att respektive dimensioneringsmetod för en kombinationsarmerad pålunderstödd platta har granskats, skapades dimensioneringsmallen enligt EK och SS. Mallen krävde en ny statikberäkningsmetod med hänsyn till SS 812310. Konsekvensen blev att konstruktionen påverkades av en större tvärkraft vid stöd, men erhöll en mindre nedböjning i fält. Även jämförelsen av beräkningsmetoder och parametrar blev på grund av statiken begränsad. Total utnyttjandegrad av momentkapaciteten blev densamma i båda dimensioneringsmallarna vid samma armeringsinnehåll, men på grund av ett icke uppfyllt töjningsvillkor i fält enligt SS 812310 krävdes här ett högre armeringsinnehåll. Ett högre armeringsinnehåll medför en lägre utnyttjandegrad, vilket inte är eftertraktat då det innebär att armeringen inte kommer att utnyttjas fullt ut. Slutsatsen blev att tillämpbarheten är begränsad för den förenklade metoden i SS 812310 om töjningsvillkoret inte uppfylls och att man istället måste använda den generella metoden för fortsatt dimensionering. Konsekvenserna om villkoret inte uppfylls kan vara att större sprickor uppkommer än dem som erhölls vid balktester.

Detta arbete bygger på en jämförelse mellan Boverkets Byggregler och Eurokoder för en befintlig limträkonstruktion. Referensobjektet är en tennishall belägen i Botkyrka kommun. Objektet byggdes under början på 90-talet i form av en treledsram med taktäckning av PVC duk som vilar direkt på limträbalkarna, inklusive en inre duk med mellanliggande isolering och luftspalt. Under de senaste åren har konstruktionen uppvisat tecken på svagheter med bl.a. stora sprickor i limträbalkarna, dessa skador kulminerade i att på begäran av kommunen stänga av anläggningen för fortsatta spel. Oavsett om beräkningarna utförs med BKR eller Eurokoder som är norm idag så har stommen inte tillräckligt bärighet för sin egentyngd och dagens snölast. Detta kan tyckas vara märkligt men förklaringen kan vara att man utförde byggnaden med tanke på att snön glider av hallen och inte ackumuleras. Med detta i åtanke skulle snön glida av om yttertaken hade hållits varm, mycket tyder på att så skulle ha varit fallet om fläktarna som luftar spalten i takkonstruktionen hade varit igång. Enligt Roger Vintemar, verksamhetschef för Idrott och Anläggning på Botkyrka kommun, har fläktaggregatets på/av knapp placerats lättillgängligt i spelargången och det finns anledning att misstänka att fläktaggregatet har varit avstängd vid långa perioder. Sprickorna i bågarna kan bero på överlast eftersom snön har ackumulerats och inte glidit av. Med avseende på hur konstruktionen är utformad och att det har blivit vattenansamlingar på spelbanan är det inte orimligt att ifrågasätta dragstagets rostskydd. Skulle dragstaget som håller ihop de två bågarna brista finns det en överhängande risk för s.k. sprött brott med ett snabbt ras till följd.

This report has been performed for WSP Construction Design located at Arenavägen 7 in Stockholm. WSP Construction Design is one of the leading departments in Sweden in construction solutions regarding everything from building construction to industrial building. Great competencies regarding steel, wood and concrete constructions are available within the department which is well sought. Crane girders used in the industry are exposed to large loads that vary over time that includes instantaneous lifts and the crane girders movement which lead to the phenomenon fatigue in the crane girder and its ingoing welds. A control of fatigue needs to be performed after a certain lifespan measured in time which in turn is converted to a number of loadcycles. When the number of loadcycles amounts to a greater number the input welds resistance will have been reduced and the rate of utilization thereby increased. This is fatigue. Since long BKR/BSK has handled the design of crane girders with results of satisfactory that even has exceeded the costumers expectations regarding the lifespan. New demands have been set that the BKR/BSK-standard shall be rejected and replaced by the new standard of Europe named Eurocode. The Eurocode-standard is still relatively new and on the brink to replacing BKR/BSK. This opens up for many questions regarding what this transition will mean. One of these issues is what the transition will lead to regarding fatigue. This report intends to explore and clarify any discrepancies that the two different standards BKR/BSK and Eurocode differ in design regarding fatigue in crane girders. The goal of this report is thereby to compare BKR/BSK with Eurocode from a fatigue point of view with the weight of the study on input welds were fatigue clearly arises During the project, differences between BKR/BSK and Eurocode could be identified regarding treatment of fatigue dimensioning. Because of this, much time has been needed to preform calculations according to Eurocode by hand, then analyze the result and ask our internal references at WSP for further guidance. The result this report is showing is clear differences regarding the ingoing welds utilization rates.The utilization rate for the perpendicular weld at the top flange and web was calculated to a much greater value than allowed, which lead to that the chosen crane girder in this report did not reach up to the standards of Eurocode. The report is also showing that lower utilization rates were obtained when compared to the results of the BKR/BSK calculations regarding welds placed at the rail and stiffener. Another major difference that could be detected is how the number of loadcycles is being greatly reduced on a crane girder dimensioned according to BKR/BSK that is being tested according to the Eurocode standards. The report has also showed that the way of dimensioning in Eurocode is complex. Eurocode lacks descriptions regarding how to interpret its ingoing material. This places great demands on constructors that they can handle this standard and that they are being competent in how to use and apply it in a safe way. / Denna rapport har utförts åt WSP byggprojektering beläget på Arenavägen 7 i Stockholm. WSP byggprojektering är en av Sveriges ledande konstruktionsavdelningar inom konstruktionslösningar gällande allt från husbyggnad till industribyggnad. Stora kompetenser gällande stål-, trä- och betongkonstruktioner finns inom avdelningen som är väl eftertraktad. Kranbalkar inom industrin utsätts för stora laster som varierar över tid som innefattar momentana lyft och kranens rörelse vilket medför fenomenet utmattning i kranbalken och dess ingående svetsar. En utmattningskontroll behöver utföras efter en viss livslängd mätt i tid, som i sin tur omvandlas till antal lastcykler. När antalet lastcykler uppgår till ett större antal kommer de ingående svetsarnas hållfasthet reducerats och utnyttjandegraden på så vis ökat. Detta är utmattning. Länge har BKR/BSK hanterat dimensioneringen av kranbalkar med tillfredställande resultat som till och med har överstigit beställarens förväntningar gällande livslängden. Nya krav har dock kommit på att BKR/BSK-normen skall ersättas av den nya europastandarden Eurokod. Eurokod-normen är fortfarande relativt ny och är precis i den fas där den skall ersätta BKR/BSK. Detta öppnar upp för många frågor vad denna övergång kommer att betyda. En av dessa frågor är vad övergången kommer att innebära för utmattning. Denna rapport avser att undersöka och bringa klarhet i eventuella skillnader som de två olika normerna BKR/BSK och Eurokod kan ha gentemot varandra gällande dimensionering av utmattning i kranbalkar. Målet med denna rapport är därför att jämföra BKR/BSK med Eurokod ur ett utmattningsperspektiv med tyngden av undersökningen kring ingående svetsar där utmattning tydligt uppkommer. Under arbetets gång uppmärksammades skillnader mellan BKR/BSK och Eurokodens behandling av utmattningsdimensionering. Detta har lett till att väldigt mycket tid fått läggas åt att utföra handberäkningar i Eurokod för att sedan analysera det slutliga utfallet för att sedan konsultera interna referenser hos WSP för att kunna lösa problemet. Resultatet som rapporten redovisar är tydliga skillnader i svetsarnas utnyttjandegrader. Utnyttjandegraden för vinkelräta svetsen vid övre livhals beräknades till ett värde långt över det tillåtna, vilket då gjorde att den kranbalken som dimensionerades i rapporten inte kan godkännas enligt de krav som Eurokoden ställer. Rapporten visar också att lägre utnyttjandegrader har erhållits vid jämförelse med svetsar beräknade enligt BKR/BSK. Detta avser då svetsen vid rälklammer och svets vid avstyvning och överfläns. Ytterligare en stor skillnad som påvisats är hur antalet lastcykler kraftigt reduceras på ett tvärsnitt dimensionerat enligt BKR/BSK om man skulle tillämpa Eurokodens föreskrifter. Rapporten har också visat att den dimensioneringsgång som beskrivs enligt Eurokod inte är särskilt enkel. Då Eurokoden saknar beskrivning i vissa fall hur den skall tolkas så ställer det mycket stora krav på att konstruktörer utbildas inom området innan de börjar tillämpa Eurokoden.