2011 slutade man i Sverige att använda det nationella regelverket, Boverkets konstruktionsregler (BKR) och tillhörande Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04) vid dimensionering av bärande konstruktioner, då de ersattes av Eurokonstruktionsstandard (EKS) som är en europeisk standard och skall användas av EU:s medlemsländer. Även om Eurokoder (EK) skall används av företag vid dimensionering av bärande konstruktioner, behandlar inte någon av eurokoderna kombinationsarmerad betong. Armeringsmetoden innefattar användandet av både armeringsjärn och fiberarmering. Med hänsyn till detta publicerade Swedish Standards Institute 2014 en standard för fiberbetong (SS 812310) som samverkar med eurokoder, med syftet att underlätta dimensionering av dessa konstruktioner. Då det tidigare inte har funnits någon nationell standard använder vissa företag fortfarande dimensioneringsmetoder som inte utgår från eurokoder och svensk standard. Syftet med studien är att undersöka skillnader av beräkningar, parametrar och resultat mellan en icke aktuell dimensioneringsmall för en kombinationsarmerad pålunderstödd platta enligt BKR, BR4 och BR13 och en som bygger på EK och svensk standard (SS). I SS 812310 finns två olika metoder för att beräkna momentkapaciteten, en förenklad och en generell metod. I studien används den förenklade metoden, på grund av den generella metodens komplexitet. Efter att respektive dimensioneringsmetod för en kombinationsarmerad pålunderstödd platta har granskats, skapades dimensioneringsmallen enligt EK och SS. Mallen krävde en ny statikberäkningsmetod med hänsyn till SS 812310. Konsekvensen blev att konstruktionen påverkades av en större tvärkraft vid stöd, men erhöll en mindre nedböjning i fält. Även jämförelsen av beräkningsmetoder och parametrar blev på grund av statiken begränsad. Total utnyttjandegrad av momentkapaciteten blev densamma i båda dimensioneringsmallarna vid samma armeringsinnehåll, men på grund av ett icke uppfyllt töjningsvillkor i fält enligt SS 812310 krävdes här ett högre armeringsinnehåll. Ett högre armeringsinnehåll medför en lägre utnyttjandegrad, vilket inte är eftertraktat då det innebär att armeringen inte kommer att utnyttjas fullt ut. Slutsatsen blev att tillämpbarheten är begränsad för den förenklade metoden i SS 812310 om töjningsvillkoret inte uppfylls och att man istället måste använda den generella metoden för fortsatt dimensionering. Konsekvenserna om villkoret inte uppfylls kan vara att större sprickor uppkommer än dem som erhölls vid balktester.

En svensk standard, SS 812310­ – Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall säkerhetsställa kvalitén och underlätta dimensioneringen av stålfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som täcker in området stålfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrån metoder angivna ur ”Svenska Betongföreningens rapport nr 13”. Materialdata har hämtats från stålfiberleverantörer eller balkprovning. Detta har ibland medfört felaktiga dimensioneringar och en osäkerhet till användandet av stålfiberbetong som material. Förhoppningen med den nyutkomna standarden är att den skall underlätta dimensioneringen av konstruktioner med stålfiberbetong och därigenom att materialet börjar användas i bredare utsträckning. Syftet med examensarbetet är att granska den nyutkomna standarden genom att applicera dess beräkningsmetoder på en konkret dimensioneringsuppgift. I examensarbetet har två olika fält av ett bostadsbjälklag, med olika randvillkor, undersökts. Dimensionering med hänsyn till moment- och tvärkraftskapacitet har utförts i brottgränstillstånd, och med hänsyn till sprickbredd och deformationer i bruksgränstillstånd. Dimensioneringen har utförts dels med enbart traditionell armering och dels i en kombination av traditionell armering och stålfibrer. Resultatet av arbetet visar att användandning av stålfibrer i kombination med armeringsjärn ger en betydande minskning av sprickbredden, deformationerna blir mindre och tvärkraftskapaciteten ökar. Vi kunde dra slutsatsen att det är bra att en svensk standard för stålfiberbetong har tagits fram så att konstruktionsföretag i Sverige har något att förhålla sig till. Den behöver dock förtydligas i vissa avseenden samt revideras där vi upptäckte några brister. / A Swedish standard, SS 812310 – Design of Fibre Concrete Structures, have recently been developed to ensure the quality and facilitate the design of steel fiber concrete. Previously, there was no design standard that covered the material steel fiber concrete. It was up to the individual engineer to design the constructions based methods from the Swedish report “Svenska Betongföreningens rapport nr 13”. Material data was gathered from the steel fibre suppliers or beam test. This sometimes led to incorrect designs and also an uncertainty to the use of steel fiber concrete as a material. The expectation with the newly published standard is to ease the process of designing the constructions of steel fiber concrete and thereby the material will be used in a wider extent. The purpose of this thesis is to examine the recently published standard by applying its calculation methods on a design task. In this thesis, two different slab panels of a residential floor, with different boundary conditions, was investigated. Design with respect to moment- and shear force capacity has been carried out in the ultimate limit state, and with respect to crack width and deflections at serviceability limit state. The dimensioning has been performed partly with only traditional reinforcement and partly with traditional reinforcement in combination (Svenska Betongföreningen, 2008) with steel fibers. The result of this thesis shows that the use of steel fibers combined with reinforcing bar provides a significant reduction in crack width, the deformations become smaller and the shear resistance increases. We could conclude that it is good that a Swedish standard for steel fiber concrete has been developed so that construction companies in Sweden have something to relate to. However, it needs to be clarified at some aspects and revised because of some deficiencies we discovered.