No description available.

No description available.

No description available.

Förtätning bedrivs aktivt som strategi inom den fysiska planeringen för att möta dagens ökande krav på inflyttning till staden samtidigt som segregering, är ett stort dilemma ute i förorterna. Hur mycket tätare staden kan tillåtas att bebyggas är en omtvistad diskussion då gränsen är svår att bedöma och förefaller ha lika många positiva som negativa effekter på människornas liv. Förtätning, alienation, trängsel, glesa och utbredande förorter är faktorer/aspekter som innebär stora utmaningar för den fysiska planeringen. Vidare ryms dessa inom den teoretiska diskussionen gällande det diffusa begreppet hållbar utveckling, där social hållbarhet är dimensionen som är minst outforskad och mest komplex att förstå.   Utgångspunkten i detta arbete är sålunda att reda ut vad social hållbarhet kan innebära inom stadsplaneringen och vilken koppling som finns till en förtätning av staden. Studiens syfte är därmed att öka förståelsen för hållbarhet och hur det kan exemplifieras med ett gestaltningsförslag. Hur social hållbarhet kan användas som verktyg och hur staden ska bebyggas för att finna en acceptabel nivå för hur mycket den kan förtätas kommer studeras både inom samtida forskning som inom planeringspraxis. Studien startar med att behandla hållbarhetsbegreppet inom den teoretiska diskussionen, inom vilka sammanhang som det utspelas inom och vilka faktorer som påverkar dess komplexitet. Social hållbarhet redogörs därefter på likande tillvägagångssätt. Hur kopplingen ser ut mellan stadsplaneringen, social hållbarhet och framförallt förtätning, undersöks i en samtida forskning. Denna teoretiska grund jämförs därefter med hur social hållbarhet behandlas i en kommunal planeringspraxis hos Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun. Denna planeringskontext utgör uppsatsen fallstudie där olika planhandlingar studeras tillsammans med platsanalyser av stadsdelen Hallunda-Norsborg. I en kombination av teoretisk forskning och en praktisk fallstudie sammanförs sedan kunskap för hur staden kan planeras och utformas genom olika strategier för att uppnå social hållbarhet, framförallt utifrån en lämplig förtätning. Det innebär att det fältarbetet som genomförts inom Hallunda-Norsborg har synliggjort stadsdelens problematik och kvaliteter som studien har behandlat utifrån den teoretiska ramen. Detta har med andra ord utgjort grunden för det planförslag som arbetats fram. Avslutningsvis analyseras en del av planförslaget ur ett hållbarhetsperspektiv (med fokus på social hållbarhet) så kallad, funktionell täthet, där en balansering görs mellan rymlighet och täthet. Resultatet visar på vilka effekter en förtätning av kvarteret kan medföra på omgivningen. / Hållbar utveckling, social hållbarhet, fysisk planering, funktionell täthet, offentliga platser, tillgänglighet, funktionsblandning, Botkyrka kommun, Hallunda-Norsborg

Social hållbarhet är tillsammans med ekonomisk och ekologisk en del av det större begreppet hållbar utveckling. Befintlig forskning inom social hållbarhet konstaterar att begreppet än idag står utan en klar definition till följd av de många tolkningar som begreppet innehar. Syftet med studien är att studera hur social hållbarhet används inom svenska kommuner. För att kunna svara på de framtagna forskningsfrågorna inom fysisk planering avgränsades teoriavsnittet till artiklar som behandlar begreppet tillgänglighet, boendesegregation, integration, urbanitet, mångfald, barriärer och allmänna platser. För att vidare få en överblick för hur den kommunala planeringen behandlar social hållbarhet genomfördes tretton intervjuer med tjänstemän representativa för kommuner. Den geografiska spridningen hade en väsentlig roll för att få en representativ bild av Sverige. Fortsättningsvis genomfördes en innehållsanalys av respektive kommuns översiktsplan utifrån de studerade begreppen för att få en omfattande bild av det kommunala arbetet. Slutligen genomfördes en jämförelseanalys mellan intervjuer och översiktsplaner för att konstatera hur kommunala tjänstemän förhåller sig mot översiktsplaner.  Resultatet av studien visar att det finns skillnader för hur olika kommuner arbetar med social hållbarhet och därmed har somliga kommit längre i utvecklingen. Social hållbarhet inom den fysiska planeringen är idag underrepresenterad ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Erfarenheten hos tjänstemännen och samarbetet inom organisationen visar sig vidare spela en stor roll för hur arbetet med social hållbarhet fortgår inom den kommunala organisationen. Ett tydligare samarbete inom organisation främjar arbetet med social hållbarhet.  Intressant för framtida forskning inom ämnet social hållbarhet skulle vara att framställa ett mätverktyg för social hållbarhet i syfte att underlätta för tjänstemän. / Social sustainability is together with economic and ecological a part of the larger concept sustainable development. Existing research within social sustainability ascertain that the concept even today does not have a clear definition due to the many interpretations of the concept. The scope of this study is to find out how social sustainability is used within spatial planning.  To be able to answer the research questions and defining social sustainability within the field of spatial planning the literature study was delimited to articles including accessibility, housing segregation, integration, urbanity, diversity, barriers and public places was made. To get a deeper insight of how spatial planning deal with the social aspect of sustainability interviews with thirteen public officials. The geographical allocation across Sweden was important to get at representative sample of Swedish municipalities. The interviews focused on how the public officials act according to the definition of social sustainability.  After the interviews an analysis of the different comprehensive plans took place to see how the municipalities work with social sustainability. Henceforth a comparison analysis between the comprehensive plan and the statements from the public officials showed that it exists differences between municipalities for how they consider guidelines according to their comprehensive plan. Municipalities mention that social sustainability is often less prioritized than economic and ecological sustainability in spatial planning. Experience and collaborations within the organization and with other actors matters when it comes to prioritizing social sustainability.  Interesting for future research in the field of social sustainability would be to produce a measuring tool for social sustainability in order to facilitate for officials.

No description available.

This report shows the difference between today's geodetic measurementsand the one that comes withGalileo and Beidou included. As new GNSSequipment supporting Galileo and Beidou begins to be used, what are the differences and what can be expected by users in the future?This report addresses current theory of sources of error and satellite geometry to highlight the problems associated with GNSS. Based on the sources of error and satellite geometry, the results will be presentedand discussed at the end of the report.

Digitaliseringen ger möjligheter till nya och effektivare arbetssätt inom alla möjliga branscher. Nya programvaror och tilläggsfunktioner släpps allteftersom och det finns mycket ny information att ta in för de personer som anpassar sig till dessa nya programvaror. Även fast dessa digitala lösningar har fördelar ur både kostnads- och ekonomisynpunkt kan det vara besvärligt att ändra sitt arbetssätt och implementera nya vanor på arbetsplatsen.   Tekla Structures är ett BIM-verktyg (byggnadsinformationsmodellering) ägt av Trimble som används flitigt inom byggbranschen. Syftet med detta arbete är att utforska och sammanställa möjligheterna kring Trimbles nysläppta verktyg Tekla Bridge Creator vid broprojektering. I dag kan Tekla Structures användas tillsammans med Rhinoceros och dess tilläggsfunktion Grasshopper genom Grasshopper-Tekla Live Link men arbetsgången kan anses krånglig och kräver bra kännedom i programmet.   Rapporten beskriver utformningen av en bromodell i Bridge Creator och sedan en likadan i Grasshopper. Därefter jämförs arbetssättet för att slutligen ge förståelse för Bridge Creator och en uppfattning för hur den bäst kan nyttjas vid broprojektering samt om den kan vara av nytta för den specifika personen med det målet denne har.   Bridge Creator har visat sig ha många begränsningar vad gäller utformning av parametriskt anpassningsbara bromodeller, vilket möjliggörs i Grasshopper. Kortfattat innebär det att kunna välja ut specifika parametrar som exempelvis brons totala längd och bredd och att hela modellen snabbt anpassas när dessa ändras. Om exempelvis brons totala längd ändras måste upplag, räcken och liknande byggnadsdelars position ändras manuellt. I Grasshopper kan dessa byggnadsdelar anpassas så att om brons längd ändras följer upplag och räcken med vid längdändringen.   Det är svårt att avgöra om Bridge Creator är att rekommendera eller inte, det är helt beroende på användarens tidigare kunskapsnivåer, vilka brokonstruktioner som skapas, hur anpassningsbara de ska vara samt hur stort värde som ligger i att kunna återanvända i nya projekt. Bridge Creator är dessutom i en utvecklingsfas och genomgår förbättringar allt eftersom vilket innebär att det inte går att utesluta att det i framtiden kan användas likt Grasshopper för att skapa parametriskt anpassningsbara bromodeller. / Digitalization gives opportunities to new and more efficient workflows within all different type of industries. New software programs and add-on features are often released and there is a lot of new information to process for the people adjusting to these new software programs and add-in features. Even though these digital solutions have benefits in both cost- and economy point of view it can be difficult to change the workflow and implement new routines on the workplace.   Tekla Structures is a BIM-tool (building information modelling) owned by Trimble which is used frequently within the building industry. The purpose with this report is to explore and compile the possibilities with Trimbles newly released tool Tekla Bridge Creator in bridge projecting. Today Tekla Structures can be used together with Rhinoceros and its extension Grasshopper through Grasshopper-Tekla Live Link (a more detailed description of the software programs can be found in the reports Theory chapter) but the workflow can be seen as complicated and requires good knowledge with the software program.   This report describes the designing of a bridge model in Bridge Creator and thereafter a similar in Grasshopper. The workflows will be compared to give an understanding for Bridge Creator and an opinion for how it best can be applied in bridge projecting and if it can be of use for the person with the desired goal he or she has.   Bridge Creator has shown to have a lot of limitations concerning modelling of parametric adjustable bridge-models, which is possible in Grasshopper. In short summary this means the possibility to choose a specific parameter, for example the total length and width of the bridge, and the whole model quickly adapts when these changes. For example, if a bridges total length changes, the columns, railings and similar building parts need to be changed manually. In Grasshopper these parts can adjust automatically so if the bridges length is changed these parts follow the length change.   It’s hard to say if Bridge Creator is to recommend or not, it depends on the user’s previous knowledge with bridge design, which bridge constructions that are created, how adjustable they shall be and how big value that lays in being able to reuse in new projects. Bridge Creator is furthermore in an early development phase and is going through improvements over time which means that it can’t be excluded that Bridge Creator in the future can be used like Grasshopper to create parametric adjustable bridge models.

I detta arbete har en studie gjorts om hur studenter ser en önskvärd studentbostad samt vad Boverket säger om studentbostäder. Studien har avgränsats till att undersöka vad studenter på Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona anser som önskvärt i en studentbostad i Karlskrona. Undersökningarna av studenternas åsikter har gjorts genom en enkätstudie. Undersökning av Boverkets syn har gjorts genom en textanalys av Boverkets byggregler. Studien har fokuserat på att studera hur en ultimat bostad för studenter ser ut utifrån vad studenter prioriterar i närhet till sin bostad, vilka gemensamhetsutrymmen som skulle användas vid en studentbostad samt önskvärd rumsutformning. Utifrån dessa önskemål har ett förslag på studentboende tagits fram. Enkäten ifylld av studenter har även jämförts med Boverkets byggregler för att studera om dessa två samspelar eller skiljer sig från varandra. Resultatet av jämförelsen visar att de två parternas syn på studentbostäder stämmer överens till stor del med vissa tudelade åsikter, t.ex. tillgång till solljus. Slutsatsen visar även att studenter inte är en helt homogen grupp där alla i gruppen har samma önskemål om utformning och funktioner.

An energy efficiency has been performed at a school to measure possible actions which can reduce the buildings use of energy. Options of actions have been measured on two parts of the school, one older part with focus on the construction and one a bit newer with focus on ventilation. The results of these actions are later presented in a life cycle analysis to measure profitability. The project started with the creating of a model of the older part of the building. This were made in IDA ICE to perform simulations of different actions in the construction. Chosen action on construction gave results with reduced energy of 152 607 kWh every year. This corresponds to about 167 868 SEK every year. Calculated in a life cycle analysis resulted in a pay-off time of about 32-44 years. Pay-off time depends on the investment though which most likely will reduce in cost during execution and reduce the pay-off time. Ventilation in the newer building were compared against exchange of the system to a FTX-system. Calculations were made in a calculation form in Excel made by Bengt Dahlgren. The results were that an exchange of the system would reduce energy use by 294 053 kWh every year. This corresponds to about 321 330 SEK every year. Inserted into a life cycle analysis would result into a pay-off time of about 7.1 years. / I detta arbete har en energieffektivisering av en skola utförts för att undersöka åtgärder som går att utföra dels på klimatskal på en äldre del av skolan, samt ventilationssystem på en nyare del av skolan. Detta ställs därefter upp i en livscykelkostnadsanalys för att se lönsamhet för vardera åtgärd. Arbetet började med att rita upp en modell av den äldre delen av skolan för att kunna utföra simuleringar och enkelt jämföra alternativa åtgärder på klimatskal, detta gjordes i IDA ICE. Framlagd åtgärd för klimatskal resulterade i en årlig energibesparing på 152 607 kWh vilket motsvarar ca 167 868 kronor per år. Räknat i en LCC-analys skulle detta, beroende på alternativa priser, ge en rak pay-off tid mellan 32-44 år. Pay-off tiden är dock väldigt beroende på investeringspriset som mest troligt skulle reduceras vid genomförande och därmed minska pay-off tiden. För åtgärd mot nyare delbyggnad undersöktes ett utbyte av befintlig ventilation. Beräkning utfördes i beräkningsunderlag i Excel försett av Bengt Dahlgren. Beräkning jämförde befintligt fläktförstärkt självdragssystem med värmebatteri gentemot utbyte mot FTX-system. Åtgärden resulterade i en energibesparing på lite mer än 294 053 kWh per år, detta motsvarar en kostnadsbesparing på 321 330 kronor per