This thesis provides a cost and environmental comparison between an industrial building with glulam or steel as structural frame. Based on the project Kungsleden Industrihotell, by the company Kungsleden AB we make a comparison of two alternative bearing structures. The total length of the building is 96 meters and has a width of 25 meters. The dimensions of both a structural system frame of glulam and steel were calculated according to Eurocode standards. Based on this, the bill of materials has been calculated. Furthermore, for the quantities and dimensions of the two buildings, a cost calculation for materials, labour, fire protection and demolition have been performed. An environmental analysis with determination of carbon dioxide equivalent emission from production, transportation and recycling was carried out. The results of this thesis shows a price difference between the structural frame of the respective materials of about 200 000 SEK in the glulam's advantage. The simplified environmental analysis demonstrates that the glulam frame releases 1/3 of the equivalent carbon dioxide emissions in relation to the steel frame.

SÄBO AB will construct a sports Centre in Säffle municipality, the sports Centre will be used for football practice and the outer dimension of the sports Centre was determined to be 40x70 m.   The purpose was to demonstrate price and carbon dioxide emissions for the production of glulam and steel frames, the cross-laminated timber, CLT, and Paroc curtain wall. This was done by dimensioning the frames according to the Eurocodes and generate producing prices for the materials, also a calculation was made for carbon dioxide emissions for the alternatives in terms of transport and production. To calculate a key figure for earned carbon dioxide per invested capital, the differences could be more clearly demonstrated. Another aim was to produce a design proposal.   The glulam frame consists of glulam columns with three-joint truss in glulam, drawstick and windstrut in round steel. The roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame became the most expensive but more beneficial in terms of carbon dioxide emissions for production.   The steel frame consists of HEA columns and saddle framework as roof, the roof trusses have a span of 40 m and the ceiling height indoors is 7.5 m. This frame was the cheapest but has the largest emissions of carbon dioxide from the production.   The curtain wall of CLT released the least carbon dioxide but became the most expensive alternative, the curtain wall of Paroc became the cheapest option but released most carbon dioxide from these two alternatives. / SÄBO AB skall uppföra en hallbyggnad i Säffle kommun, hallbyggnaden ska användas till fotbollsutövning och storleken på fotbollsplanen kommer vara en 7-mannaplan. Yttermåttet på bollhallen bestämdes till 70 x 40 meter.    Målet var att påvisa pris och koldioxidutsläpp för framställning av limträ- och stålstomme, och utfackningsvägg av KL-trä samt av Paroc. Detta gjordes genom dimensionering av stommarna enligt eurokoderna och genom att priser togs fram för materialen, även en beräkning gjordes för koldioxidutsläpp för alternativen vad gäller transport och framställning. Genom att ett nyckeltal för tjänad koldioxid per investerat kapital togs fram kunde skillnaderna påvisas på ett tydligare sätt. Ett ytterligare mål var att ta fram ett gestaltningsförslag.    Limträstommen består av limträpelare med treledstaktolar i limträ, dragband och vindstag i rundstål. Takstolarna har en spännvidd på 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev dyrast men mer fördelaktig vad gäller koldioxidutsläpp för framställning.    Stålstommen består av HEA-pelare och sadelfackverkstakstolar, takstolarna har spännvidden 40 m och den fria takhöjden inomhus är 7,5 m. Denna stomme blev billigast men har det största utsläppen av koldioxid från framställningen.    Utfackningsväggen av KL-trä släppte ut minst koldioxid men blev det dyraste alternativet, utfackningsväggen av Paroc blev således det billigaste alternativet men släppte ut mest koldioxid av dessa två alternativ.

When constructing an industrial- or hall building, the most common framework materials thatis used are wood, steel or concrete. Due to an assignment from Byggnadstekniska Byrån ABhas a document been created that makes it possible to investigate how the final costs is af-fected by gapes in between elements and which used foundation. And this with steel as thematerial. The purpose with this essay is to investigate which is the most well fitted materialwhen constructing an industrial- or hall building wood, steel or concrete. Information aboutthe different materials has been collected by litterateurs and by different internet pages. Aseries of interviews has been made with key persons for respectively material. Then the in-formation from interviews and the theory was combined. After combining the theory and theinterviews has a result by different characteristic qualities been made with different gradesdepended on how good the different materials match the different qualities. The combinedgrades shows that steel is the material most fitted when constructing an industrial- or hallbuilding. / Vid uppförande av en industrihall eller hallbyggnad är de vanligaste stommaterialen; trä, ståleller betong. På uppdrag av Byggnadstekniska Byrån AB har ett dokument skapats för att göradet möjligt att undersöka hur den slutgiltiga kostnaden påverkas av spännvidder och grund-läggning med stål som huvudmaterial. Syftet med studien är att undersöka vilket som är detmest lämpade materialet vid uppförande av en hall eller en industribyggnad med en stomme iträ, stål eller betong. Information om de olika materialen har samlats genom litteratur ocholika hemsidor. Intervjuer har sedan utförts med erfarna personer av undersökta material. In-formationen från intervjuerna har sedan jämförts med teorin. Efter att dessa sammanställts haren poängsammanställning tagits fram. Poängsättningen för trä, stål och betong visar att stål ärdet mest fördelaktiga stommaterialet.

Klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser är en av dom största utmaningarna som dagens samhälle står inför. Byggsektorn står för en betydande del av alla utsläpp och dessa behöver minska för att skapa ett hållbart samhälle. Syftet med studien är att undersöka om stagning av pelare leder till minskad klimatpåverkan och om effekten skiljer sig mellan olika konstruktionsmaterial. Studien använder en hallbyggnad med VKR-pelare som referensobjekt. Byggnaden dimensioneras även med limträpelare och HEA-pelare med likvärdig utnyttjandegrad för jämförelse av konstruktionsmaterialen. Pelarna dimensioneras för två fall där dom antingen är stagade eller ostagade. Klimatpåverkan beräknas under hela byggnadens livscykel med indikatorn GWP. Resultatet visar att effekten av stagning skiljer sig åt mellan dom olika konstruktionsmaterialen. Stagning av limträpelare leder inte till någon minskad klimatpåverkan, medan stagning av stålpelare minskar påverkan för båda profilerna. VKR-pelarens klimatpåverkan minskar med 4,6 procent och HEA-pelarens med 14,2 procent. Även om stålpelarna stagas är det limträpelaren som har klart lägst klimatpåverkan, och är därmed det konstruktionsmaterial som är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv. HEA-pelaren som är den av stålpelarna med lägst klimatpåverkan har mer än sju gånger så hög klimatpåverkan som pelaren i limträ. VKR-pelaren har i sin tur mer än dubbelt så hög klimatpåverkan som HEA-pelaren vilket belyser att även valet av stålprofil har betydelse. / Climate changes as a result of increased greenhouse gas emissions is one of the biggest challenges facing todays’s society. The construction sector accounts for a significant part of all emissions and these need to be reduced in order to create a sustainable society. The purpose of the study is to investigate whether bracing of columns leads to reduced climate impact and whether the effect differs between different construction materials. The study uses a hall building with VKR-columns as a reference object. The building is also dimensioned with glulam columns and HEA-columns with an equivalent degree of utilization for comparison of the construction materials. The columns are dimensioned for two cases where they are either braced or not. Climate impact is calculated with the indicator GWP during the building's entire life cycle. The results show that the effect of bracing differs between the different construction materials. Bracing of glulam columns does not lead to any reduced climate impact, while bracing of steel columns reduces the impact on both profiles. The climate impact of the VKR-column decreases by 4.6 percent and the HEA-column decreases by 14.2 percent. Even if the steel columns are braced, it is the glulam column that has by far the lowest climate impact and thus it is the construction material that is preferable from a sustainability perspective. The HEA column, which is the steel column with the lowest climate impact, has a climate impact which is more than seven times as high as the glulam column. The VKR columns climate impact is twice as high as the HEA column, which highlights that the choice of steel profile is also important. / <p>2022-06-22</p>

Many buildings today primarily serve the purpose of being envelopes that separate theindoor climate from the outdoors, for a large open area. Examples of these buildings arehall buildings of different sorts. In climates where the snow load often exceeds the deadload, like in Sweden, it can be hard to construct a budget-friendly yet strong roof structurefor these halls, especially if a span above 40 m is required. One solution that has gained popularity is the tie rod truss. Oftentimes it is not a real truss,but rather a beam that is equipped with one or more tie rods and one or more compressionstruts. The struts, which connect to the tie rods that run from one end of the roof to theother, support the main beam. This way, the tie rods can decrease the moment load on thebeams by carrying a tensile force. However, this results in an increased compressive loadon the beams. The large compressive forces in conjunction with the often slender beamsections can lead to instability out of the truss plane, and ultimately collapse. This is whathappened to the sports hall Tarfalahallen in 2020 in Kiruna, Sweden. The tie rod truss is an important structure; it is relatively cheap, saves material and is strongin the truss plane. But the instability problems can deter its use. The aim of this study istherefore to explore the different factors that could influence the stability of the structureand to what extent, by studying critical loads and the utilization of all structural elements. The study was performed by analyzing a finite element model of a real tie rod truss thattoday exists in a sports hall in Sweden. The analyses were done for different values of many parameters. The results were then extracted and processed such that the critical load and the utilization were plotted against the tested parameter values. The analysis and results processing were performed in an automated process that the author created himself. The results show that the stability of the model is strongly influenced by (1) the rigidity ofthe joints between beams and struts, (2) the rigidity of the joints between beams and roofing material and (3) the vertical position of potential stabilization systems that actperpendicularly to the truss plane. Pretension of the tie rods had a large effect on themaximum utilization and how it varies along the beams. Any potential reinforcement measure must be cost-effective, and therefore should addressthe three influential properties above. One suggestion is to add sideway bracing as close tothe joints between the struts and beams as possible. / Det finns många hus idag som byggs i syfte att vara klimatskal för en stor, öppen yta. Exempel på sådana hus är hallbyggnader av olika slag. I länder som Sverige, där snölasten många gånger är större än egentyngden, kan ett billigt men hållfast tak vara svårt att konstruera för dessa hallar, särskilt om spännvidder över 40 m krävs. En lösning som blivit populär är den underspända takstolen. I princip är det ett par balkar som skarvats så att de bildar en sadeltakstol eller en lång rak balk (pulpettakstol), och som stöttas av mellanstöd och stållinor (dragband) som löper från den ena balkänden till den andra via mellanstöden. Stållinorna kan då avlasta balkarna från momentbelastning genom att bära en dragkraft. Men samtidigt ökar tryckkraften i balkarna. De stora tryckkrafterna, i samband med att balktvärsnitten ofta görs väldigt slanka, kan leda till instabilitet ut ur takstolsplanet och därmed kollaps. Detta skedde i Tarfalahallen i Kiruna år 2020. Den underspända takstolen är en viktig konstruktion eftersom den är relativt billig,materialbesparande och väldigt hållfast i takstolsplanet. Men instabilitetsfenomenen kanförhindra fortsatt användning av konstruktionen. Därför undersöks i detta arbete vilka faktorer som kan påverka instabiliteten och i vilken grad, genom att studera kritiska laster och utnyttjandegrader. Studien utfördes genom att analysera en finita elementmodell av en verklig underspändtakstol som idag finns i en svensk gymnastikhall. Analyserna gjordes för olika värden på ett stort antal parametrar. Utdata från finita elementprogrammet extraherades därefter och bearbetades så att utnyttjandegraden i alla ingående bärverkselement beräknades. Sedan plottades dessa resultat mot de olika parametervärdena som testats. Analyserna och påföljande bearbetning utfördes i en automatiserad process som författaren själv skapade. Resultaten visar att modellens stabilitet är starkt beroende av (1) styvheten i förbindelsenmellan balk och mellanstöd, (2) styvheten i förbindelsen mellan balk och sekundärbärverkoch (3) det vertikala läget av eventuella stabiliseringssystem som verkar vinkelrätt mottakstolsplanet. Förspänning av stållinorna hade en betydlig inverkan på den maximalautnyttjandegraden och hur denna varierar längs balkarna. Eventuella förstärkningsåtgärder måste vara kostnadseffektiva, och därmed måste dessagälla de tre egenskaperna ovan. En åtgärd som föreslås sidostagning så nära stöttornasinfästningar som det går.

De senaste siffrorna från Boverkets klimatindikatorer visade att byggbranschen, år 2016, stod för ett utsläpp av 21 Mton CO2e (koldioxidekvivalenter). Det motsvarade 18 % av de totala nationella utsläppen. I mätningar ett par år tidigare (2012) framgick att privata lokaler utgjorde 20 % av Sveriges totala bygginvesteringar vilket var i samma storleksordning som investeringarna i flerbostadshus. Ett stort fokus har de senaste åren legat på att effektivisera flerbostadshusens produktions- och bruksskede medan marknaden för hallbyggnader fortfarande domineras (ca 80 % marknadsandel) av klimatbelastande stålstommar och stora mängder mineralull utan att få ett liknande fokus.   I en förstudie som baserades på intervjuer och en enkät riktade till branschkontakter med erfarenheter av uppförda hallbyggnader framgick att beställare och entreprenörer upplevde svårigheter att dels uppfylla BBR:s krav på ljud, brand och fukt mm. med en träkonstruktion men även svårigheter att motivera trä som stommaterial ekonomiskt. Förstudien visade även på att beställare och entreprenörer viktar kostnadsrelaterade parametrar primärt och klimatrelaterade parametrar sekundärt.   Med utgångspunkt i att använda mindre klimatbelastande material i byggprocessen syftar studien dels till att utreda om och hur trä kan konkurrera med stål som stommaterial vid nyproduktion av en enplans hallbyggnad med lagerverksamhet samt att ge en helhetsbild av hur ett byte från en stålstomme till en trästomme kan påverka byggnaden med systemgränserna satta på utsidan av klimatskalet inkl. grundkonstruktionen. Till följd det ökande intresset av KL-trä (korslaminerat trä) som stommaterial syftar studien även till att utreda vilka effekter ett inslag av KL-trä i stomkonstruktionen kan ha och hur materialet lämpligast kan implementeras.   Med utgångspunkt i ett reellt referensobjekt, som utgjordes av en enplans hallbyggnad om 1008 m2 med lagerverksamhet och en lätt stomme av stål, utfördes i studien en jämförelse mot en fiktiv byggnad med trästomme som hade samma konstruktionsförutsättningar men där referensobjektets fribärande högprofilsplåt i takkonstruktionen ersattes med element av KL-trä i jämförelseobjektet. Jämförelseobjektet modellerades, dimensionerades och ritningar projekterades enligt rådande normer. Byggnadernas ingående material mängdades och offerter erhölls från olika leverantörer. Byggnaderna bröts ner i sina beståndsdelar där varje enskilt materials klimatpåverkan analyserades med leverantörsspecifika EPD:er (environmental product declaration).   De parametrar som jämfördes var fukt, stadga, beständighet, bärighet, egentyngd, utförandetid, klimatpåverkan, tidskonstant, brand, försäkringsbolagens inställning, projekterbarhet, transporter &amp; fria spännvidder samt olika kostnadsposter.   De två byggnaderna jämfördes under en kalkylperiod om 50 år och hänsyn togs till produktionsskedet, bruksskedet och återvinningsskedet men där energianvändning i bruksskedet avgränsades bort.   Resultatet visade att trä som stommaterial minskade klimatpåverkan från stommen med 40 432 kgCO2e (85 %) vilket motsvarade 27 % av hela byggnadens utsläpp. Resultatet visade även på att jämförelseobjektet kunde uppföras 15 dagar (36 %) snabbare än referensobjektet samt att arbetstiden kunde minskas med 725 timmar. Trästommen var även att föredra avseende beständighet, brand, energihushållning och totala kostnader.   Resultatet visade att ett byte från högprofilsplåt till KL-trä i takkonstruktionen ökade byggnadens egentyngd och kostnader avsevärt men också att träets massa förbättrade byggnadens energihushållning och minskade dess klimatpåverkan.   Resultatet visade att stål som stommaterial medförde en lägre egenvikt för referensobjektet med 22,4 ton (34 %) exkl. grundkonstruktionen och var mycket enklare att projektera. Stålstommen renderade även avsevärt lägre kostnader för försäkring 161 850 kr (21 %) och projektering 235 000 kr (65 %).   Analysen visade att grundkonstruktionen medförde en så pass stor klimatbelastning för bägge byggnaderna att klimatbelastningen från stommaterialet blev sekundärt. Analysen visade även att mängden klimatbelastande mineralull kunde minskas med 10 % i takkonstruktionen till följd av KL-träts låga värmeledningsförmåga. Vidare visade analysen att stålstommens klimatbelastning främst skedde i byggnadens produktionsskede medan trästommens klimatbelastning främst skedde i byggnadens slutskede.   Analysen visade slutligen att jämförelseobjektet, under sin livscykel, medförde såväl en minskad klimatpåverkan per investerad krona om 9 kgCO2e/Tkr (24,9 %) relativt referensobjektet som en minskad klimatpåverkan per kvadratmeter om 40,2 kgCO2e/m2 (27,3 %) och lägre kostnader om 0,09 Tkr/m2 (2,2 %).   Studiens slutsatser är att det varken är svårare att uppnå kraven i BBR som ställs på en enplans hallbyggnad med lagerverksamhet med en trästomme eller att det medför högre kostnader. Slutligen så hade trä som stommaterial varit att föredra för det studerade objektet. / The latest figures from Boverket's climate indicators showed that the construction industry, in 2016, accounted for 21 Mton CO2e (carbon dioxide equivalents). This represented 18% of the total national emissions. In measurements a few years earlier (2012), it appeared that private premises accounted for 20% of Sweden's total construction investments, which was in the same order of magnitude as the investments in multi-dwelling buildings. In recent years, a major focus has been on streamlining the production and use phase of multi-dwelling buildings, while the market for hall buildings is still dominated (about 80% market share) of climate-impacting steel frames and large amounts of mineral wool. In a preliminary study based on interviews and a questionnaire aimed at industry contacts with experience of erected hall buildings, it appeared that clients and entrepreneurs experienced difficulties partly fulfilling BBR's demands for sound, fire and moisture with a wooden construction, but also difficulties in justifying wood as frame material economically. The preliminary study also showed that clients and contractors weighted cost-related parameters primarily and climate-related parameters secondary. Based on the use of less climate-impacting materials in the construction process, the study aimed at investigating whether and how wood could compete with steel as frame material in the new production of a single-storey hall building with warehouse operations and to provide an overall picture of how a change from a steel frame to a wooden frame could affect the building with the system boundaries set on the outside of the climate shell incl. the buildings foundation. As a result of the increasing interest in KL-wood (cross-laminated wood) as backing material, the study also aimed to investigate what effects an element of KL-wood could have in the frame construction and how the material could be implemented most appropriately. Based on a real reference object, which consisted of a single-storey hall building of 1008 m2 with warehouse operations and a lightweight steel frame, a comparison was made in the study with a fictitious building with wooden frames which had the same design conditions but where the reference object's cantilevered high-profile plate in the roof construction was replaced by elements of KL wood in the comparison object. The comparison building was modeled, designed and laid out in drawing according to prevailing standards. The building materials priceoffers were obtained from various suppliers. The buildings were broken down into their constituents, where the climate impact of each individual material was analyzed with supplier-specific EPDs (environmental product declaration). The parameters that were compared were humidity, stability, durability, bearing capacity, self-weight, building- and performancetime, climate impact, time constant, fire, insurance companies' attitude, projectability, transport &amp; free ranges and costs.   The two buildings were compared during a calculation period of 50 years and took into account the production stage, the use stage and the recovery stage of limited energy use in the use stage. The result showed that wood as backing material reduced the climate impact from the body with 40 432 kgCO2e (85%), which corresponded to 27% of the entire building's emissions. The result also showed that the comparison object could be built 15 days (36%) faster than the reference object and that the performance time could be reduced by 725 hours. The wooden frame was also preferable for durability, fire, energy conservation and total costs.   The result showed that a change from high-profile steelplate to KL-wood in the roof construction increased the building's self-weight and costs considerably, but also that the wood's mass improved the building's energy conservation and reduced its climate impact. The result showed that steel as backing material resulted in a lower self-weight for the reference object with 22.4 tonnes (34%) excluding the foundation and was much easier to project planning. The steel frame also rendered significantly lower costs for insurance SEK 161,850 (21%) and planning SEK 235,000 (65%).   The analysis showed that the foundation resulted in such a large climate impact for both buildings that the climate impact from the body material became secondary. The analysis also showed that the amount of climate-impacting mineral wool could be reduced by 10% in the roof construction as a result of the low heat conductivity of KL-wood. Furthermore, the analysis showed that the climate impact of the steel frame mainly took place in the building's production stage, while the climate impact of the wooden frame occurred mainly in the final stage of the buildings lifecycle.   Finally, the analysis showed that the comparison object, during its life cycle, resulted in both a climate saving per invested krona of 9 kgCO2e / Tkr (24.9%) relative to the reference object as well as a climate saving per square meter of 40.2 kgCO2e / m2 (27.3%) and cost savings of   0.09 Tkr / m2 (2.2%). The study's conclusion is that it is neither more difficult to achieve the requirements of BBR that are set on a single-storey hall building with warehouse operations with a wooden frame or that it entails higher costs. Finally, wood as a frame material had been preferred for the studied object.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det är möjligt att överföra hallbyggnadsteknik till produktion av småhus för att sänka produktionskostnaderna. Studien visar att hallbyggnadsteknik enkelt går att överföra till en villa. Dessutom blir det billigare att bygga klimatskalet med vårt byggsystem jämfört med ett traditionellt prefabricerat småhus. Genom detta system kan den totala byggkostnaden för villan i jämförelsen sänkas med 3-10 % beroende på vilket fasadmaterial som väljs. / The aim with this diploma work is to see if it is possible to transfer the technology used for industrial buildings to the production of small houses to lower the production costs. In the report, we show that the industrial building technology is possible to transfer to a small house. It also becomes more efficient to build the climate shell with our construction system compared with a traditional prefabricated small house. The total construction cost can with our system be reduced with 3-10 % depending on which facade material that is chosen.

<p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det är möjligt att överföra hallbyggnadsteknik till produktion av småhus för att sänka produktionskostnaderna. Studien visar att hallbyggnadsteknik enkelt går att överföra till en villa. Dessutom blir det billigare att bygga klimatskalet med vårt byggsystem jämfört med ett traditionellt prefabricerat småhus. Genom detta system kan den totala byggkostnaden för villan i jämförelsen sänkas med 3-10 % beroende på vilket fasadmaterial som väljs.</p> / <p>The aim with this diploma work is to see if it is possible to transfer the technology used for industrial buildings to the production of small houses to lower the production costs. In the report, we show that the industrial building technology is possible to transfer to a small house. It also becomes more efficient to build the climate shell with our construction system compared with a traditional prefabricated small house. The total construction cost can with our system be reduced with 3-10 % depending on which facade material that is chosen.</p>

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

The largest contributor to global warming from the construction and real estate sector comes from the emission of greenhouse gases during the production and usage phases of buildings. During production the leading contributor accounting for emissions is material production while the largest impact in the usage phase is due to energy used for heating, where the largest heat losses occur through building envelopes. Therefore, should the material selection for the building envelope be optimized both regarding the materials lifetime pollutant emissions as well as its effect on energy consumption during building use. The purpose of this paper is to review materials carbon footprint regarding its lifecycle and the effect on energy use of different exterior wall constructions during building use. To answer these questions different methods are applied such as case studies, theoretical studies and simulations. Investigated materials and exterior wall constructions are sandwich panels with a core of rock wool, CLT (cross laminated timber) combined with glass wool and CLT combined with hemp fiber insulation. The result of the study indicates that the climate impact from production of the investigated materials is small compared to the climate impact of energy use. However the study shows that the emissions from the production phase differ between materials. CLT combined with hemp fiber insulation or glass wool insulation has less of an effect on greenhouse emissions compared to sandwich panels. Furthermore, depending on the selection of dimensions for CLT and insulation there are possibilities to reduce energy consumption during building use and still maintain a lower level of emission from material production compared to sandwich panels. / Den största klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn beror idag av växthusgasutsläpp under byggnaders produktionsskede och bruksskede. I produktionsskedet kommer den mest betydande andelen utsläpp från materialproduktion och i bruksskedet från energianvändning som beror av uppvärmning av fastigheter, där de största värmeförlusterna sker genom en byggnads klimatskal. Materialval i klimatskalet bör därför optimeras både med avseende på koldioxidutsläpp under dess livscykel och materialets påverkan på en byggnads energianvändning i bruksskedet (Boverket 2018:5), (Sveriges Byggindustrier 2014). Arbetets syfte är att redogöra för olika byggnadsmaterials klimatpåverkan, både med avseende på materialets livscykel och olika ytterväggskonstruktioners påverkan på energianvändning i byggnadens bruksskede. Målet är att skapa underlag inför val av material i en hallbyggnads klimatskal. Tre frågeställningar har formulerats med syftet i åtanke; Hur påverkas byggnadens energianvändning beroende på val av ytterväggskonstruktion?; Vilken klimatpåverkan har respektive ytterväggskonstruktion, med avseende på produkternas livscykler? och; Vad är byggnadens klimatpåverkan med avseende på materialproduktion och byggnadens energianvändning?. För att svara på frågeställningar tillämpas flera metoder. En fallstudie ger arbetet en utgångspunkt och en litteraturstudie skapar underlag för att analysera material och produkters klimatpåverkan. Utifrån insamlade fakta simuleras aktuell byggnad och given energianvändning kan omvandlas till klimatpåverkan. Material och ytterväggskonstruktioner som undersöks är sandwichpaneler med stenullsisolering, som referenskonstruktion. Vilken jämförs med KL-trä kombinerat med glasullsisolering respektive hampafiberisolering. Valet av studerade material åligger i att forskning visar på att kombinationen av massiva trästommar och isoleringsmaterial i klimatskalet kan bidra till att minska byggnaders energianvändning. Studien visar att klimatpåverkan från tillverkningsskedet för ytterväggarnas material är lågt i jämförelse med klimatpåverkan orsakad av bruksskedets energianvändning. Det framgår emellertid att konstruktionerna sinsemellan skiljer sig åt utsläppsmässigt vid produktion av material. Att använda KL-trä kombinerat med glasullsisolering eller hampafiberisolering ger lägre klimatpåverkan i förhållande till sandwichpanel. Beroende på val av dimensioner av KL-trä och isolering finns också möjlighet till att minska energianvändningen i byggnadens bruksskede och erhålla lägre klimatpåverkan vid materialproduktion i jämförelse med sandwichpaneler.