Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage. Den förväntade elproduktionen simuleras i programmen PVGIS, som använder klimatdata från 1981-1990, och Solelekonomi 1.0, där solinstrålningsdata är hämtad från SMHI år 2007. I den ekonomiska kalkylen beräknas återbetalningstiden med payback-metoden och en annuitetskalkyl presenteras. En teknisk analys redogör för olika leverantörers skillnader och likheter mellan nyckelfärdiga anläggningar.Slutsatsen är att för en budget på 300 000kr får Högskolan Väst en takanläggning på 15-20kWp (installerad toppeffekt) som producerar 12 000-18 000kWh/år med en återbetalningstid på 19-22 år utan bidrag. Den nämnda summan genererar alternativt i solcellsskydd på fasaden med toppeffekten 10-15kWp som producerar 8 000-14 000kWh/år med en återbetalningstid på 24-28 år utan bidrag. Variationer förekommer vid bedömning av återbetalningstiden på grund av faktorer som kostnaden för en nyckelfärdig anläggning, elpris, elcertifikat, statligt investeringsstöd med flera. Elproduktionen per installerad Wp/m2 skiljer sig marginellt trots varierade montagevinklar, men produktionen per Wp/m2 är lägre för fasadanläggningar. Den miljömässiga anslysen jämför energiåterbetalningstiden från södra Europa med en medelinstrålning på 1 700kWh/m2 och år, vilket kan jämföras med en medelinstrålning på 1 000 kWh/m2 och år för norra Europa. Kristallina kiselceller ligger i medeltal högre än vatten-, vindkraft och solvärme men lägre än tunnfilmscellen amorft kisel. Vid utsläpp av växthusgaser per producerad kWh genom livscykeln hamnar kristallina kiselceller i medeltal på en lägre nivå än solvärme, vind-, och vattenkraft. / This report highlights the conditions for Högskolan Väst to install a photovoltaic plant. Högskolan Väst is a school in Trollhättan, Västra Götaland. Högskolan Väst is planning to install a pilot plant with solar cells in 2015 as a part of their work for sustainable development, the plant is supposed to be used for educational purpose. The report describes solar energy in general and photovoltaic in particular, types of solar cells on the market, grid-connected systems, LCA of a solar cell, some energy sources are compared regarding energy payback-time and greenhouse gas (GHG) emissions, and installation solutions is presented.Sizing suggestions evaluate both roof and facade mounting. The expected electricity production is simulated in PVGIS, which use climate data from 1981-1990, and Solelekonomi 1.0, where the solar radiation data is provide from SMHI in 2007. In the economic calculations the payback-method is used and annuity’s calculations presented. A technical analysis presents various suppliers with differences and similarities regarding turnkey plants.The conclusion is that a budget of 300 000 SEK could be used to install photovoltaic on the roof of 15-20kWp (installed peak power) which is expected to produce 12 000-18 000kWh/year with a payoff-period of 19-22 years without subsidies. The mentioned budget could, as an alternative, be used to install photovoltaic as radiation protection at the facade of 10-15kWp with an expected production of 8 000-14 000kWh/year with a payoff-period of 24-28 years without subsidies. There are large variations in the assessment of the payoff-period due to variations in cost of a turnkey plant, the electricity price, the price of electricity certificates, subsidies, etc. Electricity production per installed Wp/m2 show small variations despite different mounting angels for the modules, but the production per Wp/m2 is lower for mounting on facade. The environmental analyses compare the energy payback-time from southern Europe with an average insolation of 1 700kWh/m2 and year, which can be compared with an insolation of 1 000 kWh / m2 and year for northern Europe. The crystalline silicon cells show higher values on average than hydropower, wind power and solar thermal energy but lower than amorphous silicon cells. The GHG emissions per unit of produced electricity through the lifecycle are at average lower for crystalline silicon cells compared to wind power, hydropower and solar thermal energy.

This thesis provides a cost and environmental comparison between an industrial building with glulam or steel as structural frame. Based on the project Kungsleden Industrihotell, by the company Kungsleden AB we make a comparison of two alternative bearing structures. The total length of the building is 96 meters and has a width of 25 meters. The dimensions of both a structural system frame of glulam and steel were calculated according to Eurocode standards. Based on this, the bill of materials has been calculated. Furthermore, for the quantities and dimensions of the two buildings, a cost calculation for materials, labour, fire protection and demolition have been performed. An environmental analysis with determination of carbon dioxide equivalent emission from production, transportation and recycling was carried out. The results of this thesis shows a price difference between the structural frame of the respective materials of about 200 000 SEK in the glulam's advantage. The simplified environmental analysis demonstrates that the glulam frame releases 1/3 of the equivalent carbon dioxide emissions in relation to the steel frame.

Denna studie granskar fyra användbara miljöcertifieringssystem för svenska förhållanden. Examensarbetet har gjorts i samarbete med MAF Arkitektkontor AB. Företaget arbetar med arkitektur, byggteknik, inredning och projektledning. Syftet med arbetet är att belysa läsaren om Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och Svanen. I arbetet kommer de olika faktorerna som granskas för respektive certifieringssystem att förtydligas. Certifieringsprocessen, kostnader och betygssättningen är några av faktorerna som påverkar valet av system. Resultatdelen i rapporten grundar sig på teorin om miljöcertifieringssystemen. Det är en avsevärd skillnad mellan de olika certifieringssystemen. Omfattningen och kraven är några aspekter som har beaktats. BREEAM och Svanenmärkning är två heltäckande system som ställer krav på alla skeden i byggprocessen. I projekteringsskedet är det många indikatorer som behöver granskas för att klara miljöcertifieringens krav. En god miljöanpassad teknik gör att arkitektens insats i processen skapar goda förutsättningar för byggnaden. För att uppnå en certifierad byggnad finns idag hjälpmedel som förenklar arbetet för de involverade aktörerna i projektet. BIM är ett verktyg som utnyttjas i stor utsträckning inom byggbranschen, Graphisofts, ArchiCAD är ett program som används av MAF. Programmets användningsområde möjliggör att många miljöcertifieringskrav går att uppfylla. I många av systemen är materialen en essentiell aspekt, vilket medför att materialen måste dokumenteras. På marknaden finns flera tillgängliga materialdatabaser som beaktar hur väl de passar in till den blivande byggnaden. / This essay will examine four different certifications regarding environmental aspects in the building industry in the Swedish context. The bachelor essay has been made in collaboration with MAF Arkitektkontor AB. The company is active within building technique, interior design and projection. The aim of this essay is to educate the reader about Greenbuilding, Miljöbyggnad, BREEAM and Svanen. The methods of survey for each certification system will be explained more in detail. The process of certification, the costs and the different grading systems are some of the factors that will influence the choice of certification system. The results will be based on the theory of the different certification systems. There are considerable differences between each system. The extent and the demands of each system are some aspects that have been taken into consideration. BREEAM and Svanenmärkning are two comprehensive systems that require high demands on all levels in the building process. In the planning phase there are a lot of demands that need to be fulfilled in order to achieve the goal of certification. A technique well adapted makes it easier for the architect to create good possibilities for the future building. To achieve a certificated building there are a lot for tools to simplify the works of those involved in the project. BIM is one of the tools that can be to a huge advantage within the building industry. ArchiCAD from Graphisoft is the program used by MAF. The broadness of the program makes it possible to achieve a lot of the demands. In several of the systems the materials chosen are essential and, thus need to be documented from start. There are different material data bases available on the market that help to choose the right material for each building.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges befintliga bostadsbestånd måste anpassa sig för att uppnå de mål och avtal som signerats för att motverka klimatförändringar samt vilka specifika åtgärder som borde prioriteras för att uppnå delmålen inom satt tidsram. För att svara på syftet har studien använt teoretiska och verkliga objekt där omfattande energibesparing utförts. Denna besparingspotential har applicerats på hela bostadsbeståndet och dess miljöpåverkan har beräknats. Studien fokuserade på kategorin småhus samt flerbostadshus. Resultaten visade att då alla renoveringsåtgärder applicerats sjönk utsläppen av växthusgaser med 88% från 1990 års nivåer, energieffektiviteten ökade med 47% från 2016 års utsläpp samt andelen förnyelsebar energi ansågs fortsatt öka. Andelen fossila bränslen var relativt stora 1990 för uppvärmning av bostäder och varmvatten som fasats ut till miljövänligare alternativ över tid. Detta betydde att 2016 var bostadsbeståndet avsevärt under de mål som satts för utsläpp av växthusgaser för år 2020 och 2030 dvs. målen var redan uppfyllda år 2016. Men målet för 2050 var satt till minskade utsläpp med minst 80% vilket betydde att studiens alla åtgärder för minskad energikonsumtion behövde användas för att sänka utsläppen av växthusgaser till utsatt mål. Studien visar att alla mål som Sverige antagit kan uppnås eller ge stor förbättring då alla studiens energibesparande och växthusgasreducerande förslag implementeras. / The study aim to examine how Sweden's existing housing stock needs to adapt to achieve the objectives and agreements signed to counteract climate change as well as, what specific measures should be prioritized in order to achieve the objectives within the set timeframe. To answer the purpose, the study has used theoretical and real objects where extensive energy savings have been performed. This potential has been applied to the entire housing stock and its environmental impact has been calculated.The study focused on the category of single-family homes and apartment buildings. The results showed that when all renovation measures were applied, greenhouse gas emissions fell by 88% from 1990 years, energy efficiency increased by 47% from 2016 years, and the share of renewable energy was considered to continue to increase. The proportion of fossil fuels was relatively large 1990 for heating homes and hot water that were phased out to more environmentally friendly alternatives over time. This meant that 2016 was the housing stock were significantly below the targets set for greenhouse gas emissions for years 2020 and 2030 i.e. The targets were already fulfilled in 2016. However, the target for 2050 was set at a reduction of at least 80%, which meant that all the measures for reducing energy consumption in the study needed to be used to reduce greenhouse gas emissions to set targets.The study shows that all the goals that Sweden has adopted can be achieved or achieve great improvement as all of the study's energy saving and carbon reduction proposals are implemented.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka om olika tidpunkter under dagen påverkar osäkerheten vid GNSS-baserade mätningar. För att undersöka detta så har mätningar gjorts på två kända punkter vid flera olika tillfällen. Mätningarna som jämförts är gjorda på förmiddag, eftermiddag och kväll. Punkterna som använts ligger i Östersund och i Hallen. Utrustning som använts är en handenhet av märket Nomad och en TopCon Hiper II GNSS-mottagare med stativ och trefot. Mätningarna har gjorts med NRTK i koordinatsystemet SWEREF99 14 15. Datat analyserades i SBG GEO och jämfördes sedan i Microsoft Excel. Resultatet blev en genomsnittlig skillnad radiellt på 3 mm i plan. Vid tre av fyra tillfällen så blev osäkerheten mindre på förmiddagen än på eftermiddag/kväll. Den största skillnaden på mätningarna var 8 mm. / The purpose of this study is to investigate whether different times during a day affect GNSSbased measurements. To investigate this, measurements were made on two known points at several occasions. The measurements compared are made in the morning, afternoon and evening. The points used are located in Östersund and in Hallen. The equipment that was used were a Nomad handheld computer and a TopCon Hiper II GNSS receiver with tripod and footer. The measurements were performed with NRTK in the coordinate system SWEREF99 14 15. The data was analyzed in SBG GEO and then compared in Microsoft Excel. The result was an average radial difference of 3 mm in plane. At three out of four times, the accuracy was better in the morning than in the afternoon/evening. The maximum difference between measurements was 8 mm.

No description available.

With the building sector accounting for around 40% of the total energy consumption in the EU, energy efficiency in buildings is and continues to be an important issue. Great progress has been made in reducing the energy consumption in new buildings, but the large stock of existing buildings with poor energy performance is probably an even more crucial area of focus. This thesis deals with energy efficiency measures that can be suitable for renovation of existing houses, particularly low-temperature heating systems and ventilation systems with heat recovery. The energy performance, environmental impact and costs are evaluated for a range of system combinations, for small and large houses with various heating demands and for different climates in Europe. The results were derived through simulation with energy calculation tools. Low-temperature heating and air heat recovery were both found to be promising with regard to increasing energy efficiency in European houses. These solutions proved particularly effective in Northern Europe as low-temperature heating and air heat recovery have a greater impact in cold climates and on houses with high heating demands. The performance of heat pumps, both with outdoor air and exhaust air, was seen to improve with low-temperature heating. The choice between an exhaust air heat pump and a ventilation system with heat recovery is likely to depend on case specific conditions, but both choices are more cost-effective and have a lower environmental impact than systems without heat recovery. The advantage of the heat pump is that it can be used all year round, given that it produces DHW. Economic and environmental aspects of energy efficiency measures do not always harmonize. On the one hand, lower costs can sometimes mean larger environmental impact; on the other hand there can be divergence between different environmental aspects. This makes it difficult to define financial subsidies to promote energy efficiency measures. / Byggnader står för omkring 40 % av den totala energianvändningen i EU. Energieffektivisering av byggnader är och fortsätter därför att vara en viktig fråga. Även om stora framsteg har gjorts när det gäller att minska energianvändningen i nya byggnader så är det stora beståndet av befintliga byggnader med dålig energiprestanda förmodligen ett ännu viktigare område att fokusera på. Denna avhandling behandlar energieffektiviseringsåtgärder som kan lämpa sig för renovering av befintliga hus, i synnerhet lågtemperaturvärmesystem och ventilationssystem med värmeåtervinning. Energiprestanda, miljöpåverkan och kostnader utvärderas för en rad systemkombinationer, för små och stora hus med olika värmebehov och för olika klimat i Europa. Resultaten togs fram genom simuleringar med energiberäkningsprogram. Lågtemperatursystem och värmeåtervinning framstod båda som lovande lösningar för energieffektivisering av europeiska hus, särskilt i norra Europa, eftersom dessa åtgärder har större effekt i kalla klimat och på hus med stort värmebehov. Prestandan för värmepumpar, såväl av utelufts- som frånluftstyp, förbättrades med lågtemperaturvärmesystem. Valet mellan frånluftsvärmepump och värmeåtervinning till ventilationsluft kan antas bero på specifika förhållanden för varje fall, men de är båda mer kostnadseffektiva och har lägre miljöpåverkan än system utan värmeåtervinning. Värmepumpen har fördelen att den kan återvinna värme året runt, förutsatt att den producerar varmvatten. Ekonomiska och miljömässiga aspekter av energieffektiviseringsåtgärder stämmer inte alltid överens. Dels lägre kostnad ibland betyda större miljöpåverkan, dels kan det finnas divergens mellan olika miljöaspekter. Detta gör det svårt att fastställa subventioner för att främja energieffektiviseringsåtgärder. / <p>QC 20150904</p>