This thesis provides a cost and environmental comparison between an industrial building with glulam or steel as structural frame. Based on the project Kungsleden Industrihotell, by the company Kungsleden AB we make a comparison of two alternative bearing structures. The total length of the building is 96 meters and has a width of 25 meters. The dimensions of both a structural system frame of glulam and steel were calculated according to Eurocode standards. Based on this, the bill of materials has been calculated. Furthermore, for the quantities and dimensions of the two buildings, a cost calculation for materials, labour, fire protection and demolition have been performed. An environmental analysis with determination of carbon dioxide equivalent emission from production, transportation and recycling was carried out. The results of this thesis shows a price difference between the structural frame of the respective materials of about 200 000 SEK in the glulam's advantage. The simplified environmental analysis demonstrates that the glulam frame releases 1/3 of the equivalent carbon dioxide emissions in relation to the steel frame.

Sammanfattning Platsgjuten stomme för flerfamiljshus är en vanligt förekommande produktionsmetod med stora upprepningseffekter. NCC har som målsättning att årligen minska sina byggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget Tekniska Plattformar kan standardiserade och väl beprövade lösningar användas med minskade kostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. Då flera forskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion är vanligt förekommande har NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till att produktionsprocessen ska fungera bättre gällande tidplanering, samordning, engagemang och kunskapsåterföring. Att mäta prestationer som underlag för ständiga förbättringar ingår också i verktyget. Syftet med examensarbetet är uppdelat i tre frågeställningar: hur verktygen förhåller sig till koncepten Industriellt byggande respektive Lean Construction, hur yrkesarbetare upplever produktion av platsgjuten stomme, samt användningen, acceptansen och behovet hos användarna. Resultatet är framtaget med en nulägesundersökning hos yrkesarbetare kring produktionsverksamhet, intervjuer med anställda involverade i plattforms- och projektplaneringsarbetet samt teori kring industrialisering och produktionskoncept. Projektplanering är en direkt implementering av konceptet Lean Construction vad gäller arbetsprocessen i produktionsverksamheten. Tekniska plattformar och Projektplanering i kombination med NCCs övriga verktyg och förbättringsarbete ger förutsättningar till en industrialiserad byggprocess. Väntan och onödig rörelse upplevs som vanligt förekommande hos yrkesarbetarna. Lagerhantering, transporter och outnyttjad kreativitet är potentiella förbättringsområden. Krockar och oförståelse mellan yrkesgrupper förekommer och tidplaner får ofta revideras. Uppmuntran till att ge förbättringsförslag varierar mellan projekt och fastnar ofta innan de kan utvärderas och nå ut till övrig verksamhet. Studiens resultat visar på en relativt hög kännedom och en successiv ökning i acceptans kring standardiserade lösningar. För platsgjuten stomme finns begränsningar då den konstruktiva utformningen måste genomföras för varje individuellt projekt. En skillnad i synsätt råder när projekt genomförs i intern regi och koncepthus jämfört med projektering med extern beställare. I förstnämnda kan plattformarna följas strikt med få avsteg, jämfört med i extern regi när de fungerar mer som hjälpmedel och stöd i projekteringen. Projektplanering upplevs som positivt bland intervjuade användare och nulägesbeskrivningen hos yrkesarbetare visar på ett behov av bättre processer och intresse av delaktighet i planering. Med förbättrad användarvänlighet och överskådligare struktur kan plattformarna bli mer attraktiva och lättbearbetade hos användarna. Det inkluderar utförligare stöddokument och utförandebeskrivningar. En kontinuerlig kunskapsåterföring är nödvändig för att behålla acceptansen och säkerställa god kvalitet i lösningarna. Om produktionsaspekter involveras och återkopplas i högre grad i plattformsarbetet blir produktionsprocessen mer effektiv och enhetlig och plattformarna mer användbara.

No description available.

<p><p>We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.</p><p>Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.</p><p>The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison.</p><p>One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework.</p><p>Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours.</p><p>The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework.</p><p>The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index.</p></p> / <p>Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt.</p><p>I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna.</p><p>Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse.</p><p>En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen.</p><p>Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar.</p><p>Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme.</p><p>Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.</p>

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture. Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks. The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison. One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework. Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours. The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework. The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index. / Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt. I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna. Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse. En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen. Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar. Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme. Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.

Enligt uppskattningar byggs 40 % av alla projekten på Skanska Jönköping med en prefabricerad betongstomme. Detta kan anses lite i förhållande till Skanska Sverige där ca 70 % av alla projekt byggs med en prefabricerad stomme. I resterande projekt byggs betongstommarna på plats, d.v.s. de är platsgjutna stommar. I och med detta så finns det en stor potentiell utveckling för prefabricerade betongstommar inom Skanska Jönköping, men även för resterande Svenska byggföretag då 2/3 av alla flerbostadshus uppförs med en platsgjuten stomme. I rapporten tas de ekonomiska för- och nackdelarna för de olika stomtillvägagångs sätten upp, hur yttre förutsättningar kan påverka projekten och hur de mjuka parametrarna påverkar den utförande organisationen. I rapporten definieras mjuka parametrar som stress, motivation och personskador/slitage. Syftet är att underlätta valet av stomme så att det blir mer ekonomiskt hållbart, att bättre trivsel på arbetsplatsen uppnås samt att ge en ökad kunskap om prefabricerade stommar och platsgjutna stommar. Underlag för rapporten har tagits fram genom litterarutstudier och intervjuer med anställda på Skanska Jönköping med olika befattningar. Även en enkät undersökning har gjorts bland yrkesarbetarna på Asken och Atollen, två projekt som har byggts i Jönköping. Asken har en platsbyggd stomme medan Atollen har en prefabricerad stomme, dessa två har varit referensprojekt till rapporten. Den stora skillnaden mellan en prefabstomme och en platsgjuten stomme är tiden. Enligt studier kan byggtiden minska med 22 % vid prefabricering och detta medför mervärden för både samhället och företaget. För entreprenören påverkas valet av stomme av yttre förutsättningar som ritningsunderlag, erfarenhet och leverantörernas situation. Var och en av dessa kan påverka priset på prefab upp till 20 %. Från genomförd enkätundersökning på Skanska i Jönköping framgick att 69 % av yrkesarbetarna upplevde att det oftare blev övertid på platsgjutet. Ökad arbetsmängd och ökat arbetstempo leder både till stress och slitage.

Världens stadsbefolkning ökar stadigt. År 2050 förväntas världens stadsbefolkning ha ökat med 2,4 miljarder. Ytan som krävs för alla dessa människor är lika stor som Indien. För att kunna förtäta städer utan att de ska expandera ytmässigt krävs påbyggnation alternativt rivning av befintliga byggnader med efterföljande nybyggnation. I denna rapport har beräkningar gjorts på en befintlig trevåningsbyggnad för att kontrollera att utvalda särskilt viktiga element klarar en påbyggnation av två ytterligare våningar. Efter beräkningarna genomförs en jämförelse mellan den befintliga dimensionen och eventuell större dimension som kan krävas efter den tänkta påbyggnationen. Jämförelsen visar att en mindre förstärkning gör att de utvalda elementen klarar en påbyggnad i ett senare skede.

Byggprocessens klimatpåverkan i Sverige uppgår till tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Aktörerna inom byggbranschen behöver tydliggöra byggprocessens klimatbelastning och öka kunskapen om den. I det här arbetet har en alternativ stomme i limträ dimensionerats till en butik i Umeå vars stomme byggs i stål. Som balklösning valdes en underspänd treledstakstol på två stöd med en spännvidd på 40 m. Det har även gjorts en miljöjämförelse mellan de båda stommaterialen utifrån mängd för respektive stomme, 31 ton stål mot 150 m3 limträ. Miljöanalysen gjordes med hjälp av ekostrategihjulet som används för miljöanpassad produktutveckling samt utifrån identifiering av miljöaspekter från tillverkningen av materialen. Miljöaspekterna knöts sedan till hållbarhetsprinciper och graderades utifrån omfattning, allvarlighetsgrad och frekvens. Ambitionen med projektet var att visa att en trästomme kan bära laster lika bra som en stålstomme men också att öka medvetenheten hos beställare och andra aktörer att välja mer miljövänliga material. Resultaten visade att en trästomme var möjlig att utforma till butiken utifrån rådande förutsättningar men med ökad bygghöjd och invändig volym som följd. Båda stommarna uppfyllde kraven för en stommes funktion, men hade lite olika egenskaper. Sett till energianvändning vid tillverkning förbrukade limträstommen nästan dubbelt så mycket energi som stålstommen men energikällan för trästommen var nästan helt förnybar medan ståltillverkningen i princip bara använder energi från fossila källor. Stålstommens koldioxidutsläpp var över 170 ton mer än trästommens som istället binder koldioxid. Stålstommens tillverkning förbrukade också över 600 kubikmeter mer vatten än trästommen samt producerade mera avfall. I det här fallet genererade transporterna för stålstommen 3 ton mer koldioxidutsläpp än limträstommen, detta kan bero på närheten till både träråvara som limträleverantör, vilket understryker devisen om att tänka lokalt gör bra för miljön. / The construction process in Sweden generates ten million carbon dioxide equivalents per year. Actors involved in the construction industry needs to clarify the climate load of the construction process and increase the knowledge of it. In this paper an alternative frame in glulam has been designed for a grocery store with a steel frame. As the bearing beam has a tensed three joint truss been used with a range of 40 meter. This work also includes an environmental comparison between steel and glulam as frame material set out from the amount of steel and glulam used in the frames, 31 ton of steel compared with 150 m3 glulam. The environmental analyses have been done by using the Eco strategy wheel, that is a tool used for optimizing a product regarding the environment, and by identifying environmental aspects from the manufacturing of the materials. The environmental aspects were then associated with the sustainability principles and graded by extent, severity and frequency. The ambition of this project was to show that a glulam frame can carry loads as good as a steel frame and to increase the knowledge of persons involved in the construction process to choose materials that are good for the environment. The results show that it was possible to design a glulam frame for the store but with an increased building height and volume as a consequence. Both frames could carry the loads but had different qualities. When the use of energy in the manufacture process were compared it showed that the glulam frame used almost twice the amount of energy compared to the steel frame, but in the process of manufacturing glulam almost all energy used came from renewable sources while the manufacturing of steel uses almost only energy from non-renewable sources. The carbon dioxide emission of the steel frame was 170 ton more than of the glulam frame that instead binds carbon dioxide. In the production of the steel frame the steel consumes 600 m3 more fresh water than the glulam frame and the steel process generate more waste. The transport of the steel frame also generates more carbon dioxide than the transport of the glulam, much thanks to the nearness of material and supplier of glulam to the construction site. This shows that it is good for the environment to think local.

The objective of this report is to evaluate why wooden frameworkis not used more frequently in larger buildings when both contractors and clients profile themselves as environmental friendly, with future goals of becoming neutral to the environment. The biggest incentive to build more with a wooden framework is how the choice of material impacts the climate and work environment at the construction site. It is hard to put a financial value on the benefits for the climate and work environment that a wooden framework provides. This is one of the reasons why the wooden frame is being neglected in the bidding process because it is often more expensive at that point in the construction process. Construction industries around the world has a large negative impact on the climate and greenhouse effect and contributes to 40 % of the global carbon emissions. Statistics show that the manufacturing of concrete and steel products used in constructionemits more than twice as much carbon dioxide as wood-based materials. Wood-based materials binds carbon dioxide during its life span and releases it when the product is obsolete. Many consider the healthier work environment as a very significant benefit of building with a wooden framework, especially theconstruction workers themselves. A healthy work environment forthe construction workers increase well-being and efficiency at the construction site. Project management is easier when the work situation for the construction workers is prosperous. The wooden framework contributes to a healthier workplace and reduces dust, vibrations from machines and noise considerably, the air is also cleaner and it has a better smell to it. Buildings with wooden framework is often being built under a tentof some sort to prevent moisture and rain to penetrate the building causing damage. The tent itself is very expensive tobuild under, and it’s a major reason why framework made of wood is more expensive in the bidding process. Contractors supplying framework-systems made of wood are constructing the building in the same way a steel and concrete frame would be constructed, without materials sensitive to moisture. The wooden frame dries out faster than a frame made of steel and concrete. If the two prefabricated systems are assembled in a similar way the wooden framework can better compete on equal terms with other framework systems in the bidding process. The crucial part for an increased usage of wooden frameworks in commercial office buildings is that the contractors and clientsreach a turning point. A turning point in which they accept that the wooden framework appears more expensive in the bidding process but yet they choose it because of the benefits it provides. Only then can the right circumstances be achieved, which leads to an increased use of wooden frameworks in the market. / Målet med den här studien är att göra en utvärdering på varför det inte byggs fler större projekt med en trästomme när både entreprenörer och beställare har högt uppsatta framtida miljömål och vill profilera sig som miljömedvetna. De starkaste incitamenten för att bygga mer i trä är hur materialvalet påverkar klimatet och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det är svårt att sätta ett värde i pengar på miljö och arbetsmiljö, vilket är en av anledningarna till att ett stomsystem i trä ofta väljs bort i anbudsskedet då kalkylen för en trästomme ofta påvisar att trästommen är dyrare i den delen av byggprocessen. Världens byggindustrier har en stor negativ klimatpåverkan på växthuseffekten och står idag för 40 % av de globala koldioxidutsläppen. Statistik visar att framställningen av betongprodukter och stålarmering står för mer än dubbelt så stora utsläpp koldioxidutsläpp som träbaserade material. Träbaserade material binder koldioxid under sin livstid och avger det när produkten är förbrukad. Ett träbaserat material avger aldrig mer koldioxid än den binder under sin livscykel och har därmed en neutral påverkan på klimatet. Många upplever arbetsmiljön som en stor fördel med arbetet i en trästomme, framförallt yrkesarbetarna. En sund arbetsmiljö för yrkesarbetare ökar trivsel och effektivitet i projekt. Projektstyrningen underlättas när yrkesarbetarnas välmående och arbetssituation är så bra som möjligt. Att bygga hus med trästomme medför färre arbetsmoment och är förebyggande mot vibrationsskador orsakade av förborrning och användande av hårt vibrerande maskiner som slagborrar och bilmaskiner. En trästomme minskar damm och buller avsevärt, samt att luften är renare och det luktar fräscht. Trähus byggs ofta under väderskydd eller tält för att förebygga mot regn och byggfukt som kan medföra fuktskador. Det är dyrt att resa stomme under tält med traverskranar och det är en stor anledning till att trästommar är dyrare vid stomresning. De träentreprenörer som levererar och monterar trästommar har börjat resa trästommen till byggnader utan fuktkänsliga trämaterial till att huset är tätt. När huset är tätt torkar byggnaden ut fortare än ett hus av betong och invändiga arbeten med fuktkänsliga material kan påbörjas. När en trästomme monteras på samma sätt utan tält som en stålstomme med betongbjälklag blir den mer konkurrenskraftig i anbudsskedet. Det som är avgörande för utökat användande av trästomme i kommersiella kontorsbyggnader är att entreprenörer och beställare kommer till en brytpunkt. En brytpunkt där de accepterar att trästommen ser dyrare ut i anbudsskedet men ändå väljer den på grund av de positiva effekterna på arbetsmiljö, brukarupplevelse och långsiktig hållbarhet. Först då kan rätt förutsättningar skapas för att trästommen ska bli mer konkurrenskraftig mot övriga marknaden.

I denna rapport har en dimensionering av två stommar i olika material utförts på en redan projekterad byggnad som har använts som referens. Byggnaden, Kvarnstugan, är en byggnad som Tyréns fått i uppdrag att projektera. Kvarnstugan var ursprungligen tänkt att konstrueras med trä, men arkitekten tänkte inte på att trä kan kräva korta spännvidder vilket ledde till att byggnaden i dagsläget är en hybrid av trä, stål och betong. Byggnaden inrymmer både offentliga verksamheter och bostäder vilket innebär olika planlösningar på olika våningsplan. Kvarnstugan är belägen i Sundbyberg i Stockholm där behovet av nya bostäder är stort och därför är det viktigt att bygga hållbart och kostnadseffektivt för att undvika att bostadspriserna fortsätter att skjuta i höjden, särskilt i en stad som Stockholm där priserna redan är höga. Kvarnstugan har använts som underlag i detta projekt där målet var att utforska möjligheten att använda trä respektive stål som stommaterial för att hitta det mest lämpliga alternativet utifrån hur det påverkar byggnadens olika planlösningar. Trästommen består av KL-bjälklag samt balkar och pelare av limträ, medan stålstommen består av håldäcksbjälklag och stålprofiler. En noggrann utredning gjordes för att fastställa lämpliga placeringar av pelare med hjälp av AutoCAD. Därefter genomfördes beräkningar med hjälp av Frame Analysis för att bedöma byggnadens prestanda i brottgränstillstånd och bruksgränstillstånd. Vid dimensioneringen var det även viktigt att ta hänsyn till akustik och brandsäkerhet vilket medförde extra isolering i KL-bjälklaget, stora dimensioner på träprofilerna och inklädda stålpelare. Resultatet av projektet blev att trästommen krävde fler pelare och balkar än stålstommen.  Trots detta påverkades inte de öppna ytorna eller rumsindelningen. De olika bjälklagen hade heller ingen inverkan på byggnadens höjd, eftersom den från början var utformad med tjocka bjälklag. Slutsatsen blev att en trästomme lämpade sig bäst i Kvarnstugan vilket även uppfyllde förvaltarens önskemål om en byggnad i ett hållbart material.