Fjärrvärmesystemet har sedan dess begynnelse varit behovsstyrt. Detta innebär att kunden bestämmer hur mycket värme som ska levereras, vilket leder till stora variationer i värmeproduktionen. Variationerna leder till effekttoppar i fjärrvärmesystemet, dessa är dyra för energibolaget som då tvingas starta sina spetslastanläggningar som oftast består av oljepannor. För att jämna ut effekttopparna i fjärrvärmenätet använder sig fjärrvärmebolagen i dagsläget av ackumulatortankar som värmebanker, dessa laddas ofta upp under natten då effektbehovet från nätet är lägre. De är även dyra att införskaffa samt att de kräver driftunderhåll. Genom att använda sig av redan befintliga värmebanker i fjärrvärmenätet kan man undvika att investera i ytterligare ackumulatortankar. Genom att utnyttja redan befintlig teknik kan man använda flerbostadshus som virtuella värmebanker. Då majoriteten av flerbostadshusen innehar höga tidskonstanter vilket innebär att de inte kyls ut vid kortvarig minskning av tillförd värme. Detta fenomen kan utnyttjas för att tillämpa s.k. effektstyrning av fjärrvärmesystemet, vilket görs genom att manipulera utomhustemperaturgivaren hos flerbostadshusen. Genom att manipulera utomhustemperaturgivaren hos flerbostadshus kan dess effekt minskas under en kort period. Återföring av värme sker sedan under en längre period för att undvika en ny effekttopp, en s.k. återvändande last. Denna effektstyrning innebär inte att fastigheterna får en förändrad energianvändning eller att inomhusklimatet påverkas, syftet är endast att skapa en jämnare drift av pannorna samt undvika spetslaster. Projektgruppen har tagit fram en modell på hur effektstyrning kan tillämpas i fjärrvärmesystem. Modellen visualiserar effektstyrningar hos Trollhättan Energis fjärrvärmesystem och visar dess effekter på panndrift och inomhustemperatur hos flerbostadshus. De fastigheter som styrs bildar en sammanlagd e-signatur som bestämmer hur stor effekt som kan styras. Att styra effekten i fjärrvärmesystem är ut ifrån våra resultat fullt genomförbart beroende på hur stort fastighetsbestånd som ingår i effektstyrningen. / Analysis of the heat storage in residential apartment buildings can be utilized to achieve a smoothing effect of the heat load in district heating system. This heat storage leads to a more optimal operation of the district heating system and will lead to reduced oil consumption for peak load purposes. The district heating system has since its beginning been demand-driven. This means that the customer determines how high the heat demand should be. This leads to large variations in heat production. The variations result in peak demands in the district heating system. These peaks are expensive for the utility company which will be forced to start their peak load plants, which usually consists of oil-fired boiler plants. In this bachelor thesis we have developed a system structure and a model for how the load control can be applied in the district heating system operated by Trollhättan Energi in Western Sweden. The model developed shows how the district heating system and the indoor temperature is affected by the new load control proposed.

The purpose of this thesis is to examine the possibilities to incorporate solar heat and thermal energy storage to a newly produced apartment block with a low energy use. From HFAB we were given the block “Jordmåen” in Halmstad. “Jordmåen” that was complete in 2015, consists of 4 apartment buildings and fills its need of 669 MWh of thermal energy withdistrict heating. The thesis describes a theoretical study about solar heat and thermal energy storage. To establish a usable area for the solar panels, measurements of an actual building have been made, given to us by HFAB. We use actual data from the Buildings but with the assumption that the buildings aren’t built. Solar panels from ASV Solar are used in the measurements, and possible energy production has been calculated with the program PVGIS. The economic calculations are based on two methods, Pay-off and value approach. “Jordmåen” would be able to cover its heating needs from April to September and provide an addition of thermal energy for the remaining months, with 932 m2 of solar panels connected to a borehole thermal energy storage (BTES) with a degree of efficiency of 65 %. The payoff time for this system varies between 9 to 14 years, and the present worth varies between - 1 027 281 kr and - 22 343 kr, with the best outcome in a scenario with roof integrated solar collectors because of the savings of expensive roof material. The conclusion is that solar heat combined with heat storage is not a profitable investment when not using the full capacity of the thermal heat storage. Although some parameters are missing to establish the real profit we advise to do a more in-depth investigation to get a more accurate outcome.

No description available.

<p>Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika. I BBR ställs krav på en byggnads energiförbrukning och på ett U-medelvärde för dess klimatskal. I detta arbete undersöktes det om leran har såpass goda egenskaper vad gäller värmelagring att det kan kompensera för dess höga U-värde och se hur värmelagringsförmågan och värmeledningen samverkar. Syftet var att se om det är möjligt att bygga ett hus med lerväggar i Sverige som klarar BBR:s krav på energihushållning och målet var att redovisa en vägg av lera som klarar detta.</p><p>För att värmelagringen ska fungera krävs i huvudsak två saker; bra värmelagringsförmåga i klimatskalet och att inomhustemperaturen svänger. Svängning i temperaturen inomhus uppkommer av så kallad gratisvärme från personer, hushållsapparater och solinstrålning. Under de delar av dygnet då gratisvärmen är stor kommer det att bli ett överskott av energi. Meningen är att väggarna ska ta upp den energin och lagra den till ett tillfälle då det är kallare inne och då avge den. På detta sätt görs en energibesparing samtidigt som komforten ökar i och med att temperatursvängningarna dämpas.</p><p>De tillfällen då väggen är varmare än inomhustemperaturen kommer energi att avges från väggen. Mängden av denna energi kallas värmetröghet och har enheten kJ/m². För att få fram denna energimängd användes en fördjupad metod inom värmelagring. Metoden går ut på att väggen delas in i flera skikt och värmetransporterna mellan varje skikt räknas ut. I och med denna förflyttning av energi så kommer temperaturen i varje skikt att ändras. Dessa beräkningar görs på 24 timmar jämnt uppdelat i tidssteg. I de fallen då det finns en värmetröghet kommer temperaturen i det innersta skiktet vid ett eller flera tidssteg att överskrida inomhustemperaturen, och därmed avge energi. Energin från de olika tidsstegen summeras för att få den totala värmetrögheten. Dessa beräkningar gjordes i Excel.</p><p>Den andra delen, förutom värmelagring, som är viktig i dessa energiberäkningar är U-värdet. Även detta räknades ut i Excelprogrammet.</p><p>För att se hur U-värde och värmetröghet samverkar räknades energiförbrukningen ut för ett hus där väggkonstruktionen varierades. Genom att hålla alla värden konstanta utom just värmetrögheten och U-värdet kunde skillnader observeras. Den konstanta indatan skapades genom att anta en fiktiv villa som motsvarar en svensk ”medelvilla”. Data för denna byggnad matades sedan in i ett energiberäkningsprogram, gjort av Jens Beiron, för att få fram dess årliga energiförbrukning. Dessa resultat jämfördes sedan med det norra och södra kravet på energihushållning som ställs i BBR.</p><p>Två fall sattes upp, i det första fallet gjordes en jämförelse mellan en massiv lervägg och en träregelvägg. Det andra fallet gick ut på att optimera lerväggen (isolera), om denna inte skulle klara BBR:s krav vad gäller energihushållning.</p><p>Resultatet från fall 1 visade att en massiv lervägg inte skulle klara kravet om den inte hade en tjocklek på 1800mm (norra zonens krav) och 4800mm (södra zonens krav). Väggen behövde en tjocklek på minst 720mm för att överhuvudtaget ge tillbaka värme till rummet. Träregelväggen däremot klarade kravet med en isoleringstjocklek av 500mm (södra zonens krav) och 200mm (norra zonens krav). För att ge tillbaka värme behövde väggen ha en isoleringstjocklek på 250mm.</p><p>I fall två testades en lervägg med 100mm cellplast och 200mm cellplast med den sammanlagda väggtjockleken på 400mm i båda fallen. Värmetrögheten var god i båda fallen så länge inte isoleringen sattes på insidan av väggen då den bidrog till att ingen värme kunde transporteras in i konstruktionen. Den varianten med 100mm isolering klarade den norra zonens krav medan den med 200mm isolering även klarade det södra kravet.</p><p>Av resultaten kunde man se att en konstruktion måste ha ett någorlunda lågt U-värde för att kunna lagra värme från ett tillfälle till ett annat. Detta beroende på att värmegenomgångsmotståndet annars blir så pass litet att värmen istället transporteras rakt igenom väggen. En massiv lervägg skulle under detta arbetes förutsättningar inte klara kraven. En isolerad lervägg skulle däremot kunna göra det.</p><p>Träregelväggen får ett lågt U-värde men låg värmetröghet medan den isolerade lerväggen får ett högre U-värde fast hög värmetröghet samtidigt som båda dessa klarar kraven. Detta visar att värmetrögheten faktiskt kan kompensera ett lägre U-värde.</p>

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika. I BBR ställs krav på en byggnads energiförbrukning och på ett U-medelvärde för dess klimatskal. I detta arbete undersöktes det om leran har såpass goda egenskaper vad gäller värmelagring att det kan kompensera för dess höga U-värde och se hur värmelagringsförmågan och värmeledningen samverkar. Syftet var att se om det är möjligt att bygga ett hus med lerväggar i Sverige som klarar BBR:s krav på energihushållning och målet var att redovisa en vägg av lera som klarar detta. För att värmelagringen ska fungera krävs i huvudsak två saker; bra värmelagringsförmåga i klimatskalet och att inomhustemperaturen svänger. Svängning i temperaturen inomhus uppkommer av så kallad gratisvärme från personer, hushållsapparater och solinstrålning. Under de delar av dygnet då gratisvärmen är stor kommer det att bli ett överskott av energi. Meningen är att väggarna ska ta upp den energin och lagra den till ett tillfälle då det är kallare inne och då avge den. På detta sätt görs en energibesparing samtidigt som komforten ökar i och med att temperatursvängningarna dämpas. De tillfällen då väggen är varmare än inomhustemperaturen kommer energi att avges från väggen. Mängden av denna energi kallas värmetröghet och har enheten kJ/m². För att få fram denna energimängd användes en fördjupad metod inom värmelagring. Metoden går ut på att väggen delas in i flera skikt och värmetransporterna mellan varje skikt räknas ut. I och med denna förflyttning av energi så kommer temperaturen i varje skikt att ändras. Dessa beräkningar görs på 24 timmar jämnt uppdelat i tidssteg. I de fallen då det finns en värmetröghet kommer temperaturen i det innersta skiktet vid ett eller flera tidssteg att överskrida inomhustemperaturen, och därmed avge energi. Energin från de olika tidsstegen summeras för att få den totala värmetrögheten. Dessa beräkningar gjordes i Excel. Den andra delen, förutom värmelagring, som är viktig i dessa energiberäkningar är U-värdet. Även detta räknades ut i Excelprogrammet. För att se hur U-värde och värmetröghet samverkar räknades energiförbrukningen ut för ett hus där väggkonstruktionen varierades. Genom att hålla alla värden konstanta utom just värmetrögheten och U-värdet kunde skillnader observeras. Den konstanta indatan skapades genom att anta en fiktiv villa som motsvarar en svensk ”medelvilla”. Data för denna byggnad matades sedan in i ett energiberäkningsprogram, gjort av Jens Beiron, för att få fram dess årliga energiförbrukning. Dessa resultat jämfördes sedan med det norra och södra kravet på energihushållning som ställs i BBR. Två fall sattes upp, i det första fallet gjordes en jämförelse mellan en massiv lervägg och en träregelvägg. Det andra fallet gick ut på att optimera lerväggen (isolera), om denna inte skulle klara BBR:s krav vad gäller energihushållning. Resultatet från fall 1 visade att en massiv lervägg inte skulle klara kravet om den inte hade en tjocklek på 1800mm (norra zonens krav) och 4800mm (södra zonens krav). Väggen behövde en tjocklek på minst 720mm för att överhuvudtaget ge tillbaka värme till rummet. Träregelväggen däremot klarade kravet med en isoleringstjocklek av 500mm (södra zonens krav) och 200mm (norra zonens krav). För att ge tillbaka värme behövde väggen ha en isoleringstjocklek på 250mm. I fall två testades en lervägg med 100mm cellplast och 200mm cellplast med den sammanlagda väggtjockleken på 400mm i båda fallen. Värmetrögheten var god i båda fallen så länge inte isoleringen sattes på insidan av väggen då den bidrog till att ingen värme kunde transporteras in i konstruktionen. Den varianten med 100mm isolering klarade den norra zonens krav medan den med 200mm isolering även klarade det södra kravet. Av resultaten kunde man se att en konstruktion måste ha ett någorlunda lågt U-värde för att kunna lagra värme från ett tillfälle till ett annat. Detta beroende på att värmegenomgångsmotståndet annars blir så pass litet att värmen istället transporteras rakt igenom väggen. En massiv lervägg skulle under detta arbetes förutsättningar inte klara kraven. En isolerad lervägg skulle däremot kunna göra det. Träregelväggen får ett lågt U-värde men låg värmetröghet medan den isolerade lerväggen får ett högre U-värde fast hög värmetröghet samtidigt som båda dessa klarar kraven. Detta visar att värmetrögheten faktiskt kan kompensera ett lägre U-värde.

The district heating system of Gävle will within a few years likely undergo changing routines in production and a rising demand for heat, which will increase the need for flexibility and availability in the production units. It is therefore relevant to study the economic potential of installing a thermal storage at the largest production unit in the system; Bomhus Energi. For storing heat over short time spans in district heating networks it is common to use heat accumulators. A model of the district heating system was created within an existing model structure. The system was simulated in scenarios where electricity price, electricity certificate price and heat demand were varied. For each scenario four different sizes of heat storages were tested. The reduction in production cost was used to calculate the payback time for each accumulator. None of the accumulators received a payback time shorter than the economic lifespan of 20 years. The second largest storage (4000 m3) received the shortest payback times, the best result being 23 years in the scenario of increased heat demand. The results for the largest storage (20000 m3) indicates on a large potential under certain circumstances. The study concludes that a heat accumulator would not be profitable under the investigated circumstances. However, it indicates that there are cases where a heat storage of the right size could be a good investment. For further study it is recommended to investigate the case of greater heat demand and accumulators with a volume between 4000 - 20000 m3.

The purpose of this bachelor´s report is to expand the knowledge about heat supply of a small house in Malmö. The heat supply will be provided from solar panels in combination to two accumulator tanks which will storage the up heated water and a pellet boiler. The technique used here is warmth storage in water over seasons, which will provide the total need of heating for the house. Accumulator tanks in combination to solar panels gets more and more common in Sweden but this far it´s unusual to use it for storage over seasons. This report will highlight many of the difficulties associated whit heat storage and give information about a system's possible design and function. The design of this system is decided early on. An accumulator tank is placed 2 meters down in the earth on the backside of the house. This tank is constructed to fit this particular house. It´s supposed to store the heated water which will be used the following winter. The warm water is provided by the solar panels when they have their highest capacity and the need of heating is non-existing. The big question is if it´s possible to support this house in Malmö by energy from the sun as main source and pellets as secondary source? After a couple of guesses, limitations, see "Avgränsningar" below, and calculations the conclusions are that the first year of use the tank will be loaded between May and February. During this period the house will not be heated so best would be if this was done before the habitants move in. The conditions will be very different the first year compared to following years, since the water has to be heated up from a low temperature. The following years will be pretty much alike, only different according to outside temperature and solar radiation. 18 solar panels with an area of 47 m 2will be installed and connected to the accumulator tank in the backyard, which has a volume of 190 m3. During most of the year, the installation year, heat is stored in water at a temperature of 90 ⁰C. Since the heating of the water is taking place during larger part of this year, the system is not able to function. In the years to come, hot water to radiators is provided by solar panels and accumulated heat from solar panels. The accumulation of heat occurs primarily during the summer period.

<p><p>We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.</p><p>Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.</p><p>The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison.</p><p>One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework.</p><p>Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours.</p><p>The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework.</p><p>The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index.</p></p> / <p>Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt.</p><p>I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna.</p><p>Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse.</p><p>En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen.</p><p>Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar.</p><p>Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme.</p><p>Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.</p>

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture. Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks. The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison. One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework. Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours. The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework. The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index. / Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt. I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna. Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse. En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen. Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar. Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme. Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.

This report describes the building of a computer model that makes it possible to simulate the thermal climate in a greenhouse. The computer model is built on the physical theory of heat exchange that occur in a greenhouse, such as radiation and convective heat exchange. The model also includes the heat storage that is active in a greenhouse. The computer model is used to simulate the thermal climate in a greenhouse under three periods, winter, spring and summer. It also investigates which effect a concrete wall has on the thermal climate in a greenhouse. The purpose of putting a concrete wall in the greenhouse model is to investigate the possibility to store heat during the day and then use this heat when the temperature drops during the night. The result from the simulations shows that a concrete wall levels the big difference in temperature that normally occurs under a day in a greenhouse. It also shows that heat is stored in the concrete wall and during the night the wall temperature is higher than both the outdoor temperature and the greenhouse temperature. This makes the wall a source of heat during this time. / Växthus är pga. sin utformning väldigt känsligt för klimatets påverkan. Detta resulterar i att klimatet i växthuset under soliga dagar kan uppnå väldigt höga temperaturer medans temperaturen under kalla dagar och nätter kan bli lika låg som den rådande utomhustemperaturen. Växthusets klimat blir därför väldigt extremt och temperatursvängningarna stora. Temperatursvängningarna beror till stor del på växthusets låga värmetröghet och genom att öka trögheten i en byggnad kan temperatur svängningar minskas och ett jämnare termisk klimat uppnås. En ökning av trögheten kan också bidra till att värme lagras under varmare perioder och på så sätt minska ett eventuellt uppvärmningsbehov under de kalla perioderna. För att undersöka tröghetens inverkan och möjligheterna till värmelagring hos ett växthus har detta examensarbete inriktats på uppbyggnaden av en datormodell som kan simulera ett växthus termiska förhållanden. Modellen har sedan använts för att undersöka hur en betongvägg påverkar det termiska klimatet i växthuset samt betongväggens förmåga att lagra värme. Datormodellen har byggts upp i MATLAB vilket gör det möjligt att med klimatdata från olika perioder simulera växthuset inre klimat. Datormodellen bygger på matematiska beräkningar som grundar sig på fysikaliska och termiska samband. Växthuset som undersöks i datormodellen bygger på ett växthus som är planerat att uppföras på trädgårdsanläggningen Wij trädgårdar i Ockelbo. Växthuset går under namnet Eldtemplet och ingår i projektet ”Ny energi i gamla landskap” som ska utforska möjligheterna till nya energikällor inom trädgårds- och odlingsverksamhet. Simuleringar har genomförts med klimatdata från ett dygn under tre olika årstider, vinter, vår och sommar. Resultatet från simuleringarna visar att temperaturerna i växthuset påverkas väldigt mycket av den infallande solstrålningen. Införandet av en betongvägg ökar växthusets tröghet och jämnar ut temperatursvängningarna i växthuset. Simuleringarna visar också att betongväggen får en värmelagrande förmåga och under vissa perioder kan tillföra växthuset värme under natten då temperaturen i växthuset sjunker. Genom resultatet kan slutsatsen dras att det finns åtgärder att ta till som kan förbättra växthusets termiska egenskaper väsentligt och göra växthus mer energieffektiva.