<p><p>We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.</p><p>Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.</p><p>The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison.</p><p>One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework.</p><p>Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours.</p><p>The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework.</p><p>The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index.</p></p> / <p>Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt.</p><p>I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna.</p><p>Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse.</p><p>En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen.</p><p>Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar.</p><p>Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme.</p><p>Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.</p>

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture. Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks. The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison. One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework. Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours. The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework. The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index. / Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt. I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna. Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse. En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen. Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar. Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme. Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.

Arkitektfirman Kolman X Boye Architects har fått uppdraget att upprätta bygglovshandlingar för ett äldreboende. Det är ännu ej bestämt i detalj hur byggnaden skall uppföras men beställaren önskar att byggnaden uppförs i träbyggnadsteknik. Äldreboendet projekteras för 54 stycken lägenheter fördelat på sex stycken våningsplan och en total bruttoarea på strax under 6000m2. Ingen lika hög träbyggnad med denna verksamhetsklass avseende brand har tidigare uppförts i Sverige. Vår uppgift och utmaning i detta arbete har varit att reda ut problematiken kring projekteringen av exteriöra detaljer för höga hus i trä. Utifrån kända problem avseende brand, akustik och fukt har sedan ett antal detaljer som påverkar det estetiska uttrycket projekterats. Detaljlösningarna för bland annat terrassbjälklag, fasadsystem och balkonger har projekterats. Målsättningen var att tillåta trä att synas i arkitekturen så långt detta har varit möjligt med hänsyn till gällande krav och föreskrifter. Våra projekterade förslag till detaljlösningar visar på möjligheten att låta trä vara en synlig del i arkitekturen även för en byggnad av denna volym och brandteknisk verksamhetsklass. Vårt arbete visar också hur kända problem med brand, akustik samt fukt i samband med träbyggnadsteknik kan undvikas. Våra förslag på detaljer kan ligga till grund för vidare projektering och upprättande av bygghandlingar för detta äldreboende i Norsborg. / Architect firm Kolman X Boye Architects has been commissioned to execute permit documents for a senior housing. It has not yet been determined in detail how the building will be built, but client wants the building to be constructed in timber engineering . The senior housing is projected to accommodate 54 apartments spread over six floors and a total floor space of just under 6000m2. No equally high wooden building with this fire classification has previously been constructed in Sweden. Our task and challenge of this work has been to explain the known problems with exterior design of details in tall timber buildings. Based on the known issues regarding fire safety, acoustics and moisture have a number of details that affect the aesthetic expression been projected. Detailed solutions including terrace floor, facade systems and balconies have been projected. The goal was to allow wood to be seen in the architecture as far as this has been possible with regard to local rules and regulations. Our projected draft detailed solutions demonstrate the ability for wood to be a visible part of the architecture even for a building of this volume and fire activity class. Our work also shows how the known problems with fire, acoustic and moisture associated with wood construction can be avoided. Our proposals in detail solutions can form the basis for further planning and preparation of construction documents for this senior housing in Norsborg.

Vid projektering av ytterväggar ställs höga krav på funktion och utformning. Ytterväggar har en mängd olika konstruktionslösningar beroende på stomsystem, fasadmaterial och andra förutsättningar. Uppdragsgivaren WSP, vill underlätta kvalitetssäkringen och minska tidsåtgången vid projektering med hjälp av framtagna typdetaljer. Typdetaljerna är utformade med hänsyn till aspekterna fuktsäkerhet, robusthet och kostnad. Intervjuer med konstruktörer, litteraturstudier samt kontakt med produktleverantörer, ligger till grund för arbetet. Utifrån analys av insamlat material har konstruktionslösningar tagits fram utifrån en maximal livslängd. Arbetet har resulterat i två typdetaljer för tung stomme och tre för lätt stomme, med fasadmaterialen puts, tegel samt skivmaterial. Tillhörande teknisk beskrivning, U-värde och kostnadsbild har tagits fram för vardera typdetalj. / Moisture saftey; Robustness; Cost; Exterior wall; Light frame; Heavy frame; Construction details   Abstract på engelska: Function and design have always been critically important when designing exterior walls. Several designs can be possible but are largely dependent upon the framework system, facade material as well as various other considerations. The client, WSP, wish to guarantee quality whilst reducing planning time but also maintaining factors such as moisture safety, robustness and cost. The basis of the work consisted of interviews with designers, revision of literature and product supplier liaison. Based upon analysis of collected material, the designs have been developed to ensure a maximum life span. The result has produced both heavy and light frame designs by utilising plaster, brick and sheet materials for the facade construction. The relevant technical descriptions, U-values and overall cost estimates have been developed for each construction details.