• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1891
  • 32
  • 1
  • Tagged with
  • 1924
  • 757
  • 653
  • 450
  • 400
  • 360
  • 295
  • 272
  • 200
  • 198
  • 192
  • 191
  • 189
  • 180
  • 172
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

How leadership and new technology influence the work environment : experiences taken from Swedish organizations

Wreder, Åsa January 2008 (has links)
No description available.
2

Sjukvård eller sjuk vård? : En studie av de anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön efter nedskärningar

Holm, Michael, Hansson, Simon January 2016 (has links)
De arbetsrelaterade mentala påfrestningarna har under de senaste åren ökat i samtliga europeiska länder och de psykosociala arbetsmiljöriskerna har identifierats som en av de största utmaningarna inom hälsa och säkerhet. Forskning visar också på att det finns tydliga kopplingar mellan ekonomiska nedskärningar och psykosociala arbetsmiljöproblem. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda med erfarenhet av omfattande nedskärningar vid en vårdavdelning i Västerbottens läns landsting upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten handlade om att kollegorna har stor betydelse för arbetet, men att den höga personalomsättningen är påfrestande för de sociala relationerna. Arbetsbelastningen upplevs regelbundet öka och innehåller krav som hindrar det dagliga arbetet. Personalen har svårt att hinna återhämta sig under arbetstid och emellan arbetspassen och personalen upplever också att dom får otillfredsställande belöning och känner sig oprioriterade. Dom upplever även en avsaknad av mandat, fasta rutiner och en tydlig struktur. Detta påverkar på olika sätt personalens arbetsmiljö och personalens välmående. Personalens arbetsmiljö och mående påverkar i sin tur den vård som personalen kan ge till patienterna.
3

Arbetsmiljö och chefsskap : En kvantitativ studie om relationen mellan ledarskap och omsorgspersonalens upplevda arbetsmiljö i Umeå kommuns hemtjänst

Rosenqvist, Sophie, Willing, Niklas January 2015 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd arbetsmiljö och storlek på arbetsgrupp samt hur närvarande deras enhetschefer är. Tidigare forskning har visat på att ett distanserat ledarskap påverkar arbetsgruppen, upplevelse av bristande ledarstöd och svårigheter att påverka sin arbetssituation. Denna kvantitativa studie byggde på en enkätundersökning vid Umeå kommuns hemtjänst och kranskommuner. Resultaten visade skillnad i den upplevda arbetsmiljön idag jämfört med det tidigare distanserade ledarskapet. När det gäller storlek på arbetsgrupper visar resultatet att de större arbetsgrupperna upplever sig bli rättvist behandlade och det finns större utrymme för cheferna att bygga relationer till sin omsorgspersonal. Känslan av att vara ensam i arbetet är vanligare i större arbetsgrupper. Slutsatser visar att forskning om ledarskap är viktig i framtiden för att kunna utveckla och förändra ledarskapets inverkan på en arbetsgrupp.
4

Arbetsmiljö i VDC : 4D-simulering för tillämpning av VDC vid arbete med skyddsräcken / Working Enviroment in VDC : 4D-simulation to practice VDC while working with personal fall protection

Stefan, Persson January 2016 (has links)
Virtual Design and Construction är något som NCC ligger i framkant med och det är en position de vill stärka i sin strategi för kommande år. Arbetsmiljö är även det en sådan sak som ligger högt på listan där. Genom att kombinera dessa två ska det då förhoppningsvis vara möjligt att använda VDC integrerat med arbetsmiljön i ett led till att minska på olyckor på arbetsplatserna.   Syftet med detta projekt har därför varit att undersöka på vilka sätt som det är möjligt att arbeta med VDC och arbetsmiljöfrågor. Genom att använda programvaror som kan tillämpa VDC kunde då en 4D-simulering möjliggöras. Arbetet med att sätta upp simuleringen har under arbetsgången analyserats vilket har lett till att syftet kunde besvaras.   Resultatet av arbetet visar på att det finns ett antal olika sätt som det är möjligt att använda VDC i arbetsmiljöfrågor. Där är planering och visualisering de viktigaste resultaten. Genom att simulera hur en byggnad konstrueras går det då att upptäcka eventuella riskmoment i förtid och på så sätt blir det en bättre planering. / Virtual Design and Construction is a work process in which NCC are in the front seat.   It's a position they would like to strengthen with their company strategy for the coming years. Working enviroment is also a matter of high priority within the strategy. By combining these two matters it will then hopefully be possible to use VDC integrated with the working environment in part to the reduction of accidents at the construction sites.   The purpose of this project has been to examine the ways in which it is possible to work with VDC and safety issues. By using software that can implement VDC a 4D simulation  was made possible. The process to set up the simulation was analyzed, which led to the results that could put answers to the purpose.   The result of the work shows that there are a number of ways where it is possible to use the VDC combined with working enviroment. In which planning and visualization are some of the key results. By simulating the construction of a building it is possible to detect risk factors that could emerge during the process of construction and by that obtain a better planning tool.
5

Mår du bra? : en studie om klassrummets fysiska arbetsmiljö

Johansson, Ann-Charlott, Löwenäng, Iréne January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län. Syftet är att få reda på rektorernas tankar och kunskaper kring fysisk arbetsmiljö samt hur detta återspeglas i klassrummets faktiska fysiska arbetsmiljö. Vi vill också veta hur pedagoger och elever uppfattar sin fysiska arbetsmiljö.Metod: Vi har genomfört en studie med strukturerade intervjufrågor till rektorer och pedagoger. Undersökningen har genomförts på en sluten grupp vilket innebär att resultaten i undersökningen enbart avser denna grupp och inte kan tillämpas mer generellt. Vår intervjustudie bygger på utgångspunkter som färg, ljus, ljud och komplexitet. Vi ville också belysa hur eleverna vill att deras klassrum ska se ut genom att de fick måla sitt”drömklassrum” eftersom vi anser att bilden är ett språk i sig och barnen i dessa tidiga skolår tror vi har lättare att uttrycka sig i bild än i skrift. För att få en bättre bild har vi även gjortegna observationer av klassrummen och använt oss av digitalkamera. Resultat: Vi kom i vår studie fram till att det fanns grundläggande olikheter i klassrummens fysiska arbetsmiljö mellan de olika skolorna. De idébaserade skolorna var mycket lika i många avseenden och eftersom man i pedagogiken arbetade mycket med färg och form kom det sig naturligt att fokusera mer på dessa aspekter även i klassrummet. De vill även att detta tankesätt skall synas utåt. Den idémässiga basen styrde och lyste igenom vid såväl samtal med pedagoger och rektorer som i barnens teckningar, där man var van att arbeta mycket med färg, form och fantasi. Även rektorernas kunskaper och intresse för arbetsmiljön varierade och här kunde vi se en skillnad mellan de som även arbetade i verksamheten gentemot den rektor som ”enbart” var rektor. Våra egna observationer kom att styrka bilden av ett större fokus på arbetsmiljön i de idébaserade skolorna.</p>
6

Jobbet är en schlager : några musikers upplevelse av arbetsmiljön

Nordling, Glenn January 2002 (has links)
No description available.
7

Jobbet är en schlager : några musikers upplevelse av arbetsmiljön

Nordling, Glenn January 2002 (has links)
No description available.
8

Mår du bra? : en studie om klassrummets fysiska arbetsmiljö

Johansson, Ann-Charlott, Löwenäng, Iréne January 2006 (has links)
Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län. Syftet är att få reda på rektorernas tankar och kunskaper kring fysisk arbetsmiljö samt hur detta återspeglas i klassrummets faktiska fysiska arbetsmiljö. Vi vill också veta hur pedagoger och elever uppfattar sin fysiska arbetsmiljö.Metod: Vi har genomfört en studie med strukturerade intervjufrågor till rektorer och pedagoger. Undersökningen har genomförts på en sluten grupp vilket innebär att resultaten i undersökningen enbart avser denna grupp och inte kan tillämpas mer generellt. Vår intervjustudie bygger på utgångspunkter som färg, ljus, ljud och komplexitet. Vi ville också belysa hur eleverna vill att deras klassrum ska se ut genom att de fick måla sitt”drömklassrum” eftersom vi anser att bilden är ett språk i sig och barnen i dessa tidiga skolår tror vi har lättare att uttrycka sig i bild än i skrift. För att få en bättre bild har vi även gjortegna observationer av klassrummen och använt oss av digitalkamera. Resultat: Vi kom i vår studie fram till att det fanns grundläggande olikheter i klassrummens fysiska arbetsmiljö mellan de olika skolorna. De idébaserade skolorna var mycket lika i många avseenden och eftersom man i pedagogiken arbetade mycket med färg och form kom det sig naturligt att fokusera mer på dessa aspekter även i klassrummet. De vill även att detta tankesätt skall synas utåt. Den idémässiga basen styrde och lyste igenom vid såväl samtal med pedagoger och rektorer som i barnens teckningar, där man var van att arbeta mycket med färg, form och fantasi. Även rektorernas kunskaper och intresse för arbetsmiljön varierade och här kunde vi se en skillnad mellan de som även arbetade i verksamheten gentemot den rektor som ”enbart” var rektor. Våra egna observationer kom att styrka bilden av ett större fokus på arbetsmiljön i de idébaserade skolorna.
9

H'air : Frisörers arbetsmiljö

Sommarström, Jon January 2015 (has links)
In the hairdressing profession you are every day han- dling dangerous chemicals. These chemicals are found in products they use for dyeing, bleaching and perming hair. In recent years it has become more popular then ever to change ones hair colour. This has increased the exposure to chemicals for the hairdressers. Some of the chemicals in the products are know to be cancerous and the profession is classified by IARC (International agency for research on cancer) as a risk profession. The airborne particles and fumes from the chemicals are also documented to give illnesses such as respiratory problems and rhinitis. Today’s rules in Sweden and rest of Europe are not very strict when it comes to how the cosmetic products should be handled, with one exception, Denmark has recently stated rule that demands all hair saloons that handles cosmetic products for dyeing hair to have local exhaust ventilation where colour is applied and mixed. In my research I saw that there is allot of single person businesses in the profession and decided that if I design for that target group I will also for fill the bigger em- ployers demands since the work flow is very similar. One other thing that was quite clear from the beginning was the importance that it fits into the saloon environment and their type of work. There are solutions on the market today witch could be installed but they are not designed with the hairdresser in mind and look like they belong in a laboratory. From my users I understood that the looks of the product was an very important part. It has to fit in aesthetically in their environment as they use their saloons to attract a certain type of clientele. The H’air concepts aims to create a new work flow for the hairdresser while handling and using chemicals for dyeing, bleaching and perming hair. By doing every single oper- ation in the process of colouring hair at the same place under a ventilation duct, the risk of spreading hazardous fumes in the room are minimized and the evacuation of the fumes are optimized, resulting in an improved work environment and health of hairdressers.
10

Mäta arbetsmiljö; möjligheter och svårigheter

Dejemyr, Katarina, Thalén, Anna January 2014 (has links)
Bakgrund och problem: På arbetsplatser kan människor bli sjuka eller skadas på grund av arbetsmiljöbrister. Detta kostar pengar för företagen, samhället och individen själv. Myndigheter, fackförbund och andra intressenter har fokus på detta område och utövar påtryckningar på företagen att arbeta med denna fråga, vilket kan vara ett incitament för företag att arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Oavsett vad företagsledare drivs av i arbetsmiljöarbetet, finns det behov av information om arbetsmiljön ute i den operativa verksamheten. Ett tillvägagångssätt för att erhålla information om arbetsförhållanden i organisationen är genom mätning. Denna rapport ger forskningen ett bidrag med en kvalitativ studie hur fem företag mäter arbetsmiljö. Problemformulering: Vi ska i denna rapport redogöra för hur företag mäter arbetsmiljö, hur denna information behandlas samt vilka barriärer de stöter på under denna process. Metod: Rapporten innehåller tio kvalitativa intervjuer med elva respondenter som representerar fem olika företag. Som analysmetod har vi kodat och kategoriserat det empiriska materialet. Utifrån kategoriseringen har den teoretiska referensramen byggts upp. Resultat och slutsatser: Mätning och rapportering kring arbetsmiljö är ett hjälpmedel för att inhämta information, vilket bidrar till att minska osäkerheten om den rådande arbetsmiljösituationen. Företagen i undersökningen använder främst icke finansiella mätningar för att fånga upp information om rådande arbetsmiljö. Information är en viktig grund för att kontrollera verksamheten så att chefer och medarbetare kan fokusera på rätt saker och ledningen kan fatta rätt beslut. Det förekommer svårigheter att mäta arbetsmiljö, vilket resulterar i informationsbrist. Det finns svårigheter att se samband i den tillgängliga informationen som kan vara tvetydig, vilket bidrar till att osäkerheten ökar igen. Reflektioner &amp; förslag på vidare forskning: Genom detta arbete har vi fått en ökad förståelse för vårt valda problemområde och resultatet av forskningen kan vara en språngbräda för vidare forskning på området. Vi ser behov av att framtida forskning undersöker problematiken gällande informationsbrist ur ett arbetstagarperspektiv. Vi föreslår också ytterligare empirisk forskning kring hur teorier gällande finansiella beräkningar av mänskliga resurser praktiskt kan appliceras i organisationer och vilka effekter det ger på arbetsmiljöarbetet. / Background and problem: At work, people may become ill or injured due to health and safety deficiencies. This costs money for businesses, society and the individual. Authorities, trade unions and other stakeholders have focused on this area and put pressure on the companies, which can be an incentive for companies to work on improving the work environment. No matter what businesses leaders are driven by in there strive to improve work environment, there is a need for information from operational activities. One approach to obtain information concerning the work of the organization is by measurement. This report provides a contribution to science by a qualitative study how five companies measure work environment. Problem: We will in this report describe how companies measure work environment, how this information is processed, and what barriers they encounter during this process. Method: The report contains ten qualitative interviews with eleven respondents representing five different companies. As a method of analysis, we coded and categorized the empirical material. Based on categorization the theoretical framework has been built. Results and Conclusions: Measuring and reporting on the work environment is a tool for gathering information, which helps to reduce uncertainty about the current working situation. The companies surveyed are using mainly non financial measurements to capture information about the current working environment. Information is an important basis to control operations so that managers and employees can focus on the right things and management to make the right decision. There are difficulties measuring the work, resulting in lack of information. It is difficult to see the connection in the available information that may be ambiguous, which contributes to the uncertainty increases again. Reflections and suggestions for further research: Through this work we have gained a better understanding of our chosen problem area and the results of the research can be a springboard for further research. We see the need for future research investigating the problems regarding lack of information from an employee perspective. We also suggest further empirical research into how theories regarding financial estimates of human resources can be practically applied in organizations and what effects it brings to the work environment.

Page generated in 0.0496 seconds