Bakgrund och problem: På arbetsplatser kan människor bli sjuka eller skadas på grund av arbetsmiljöbrister. Detta kostar pengar för företagen, samhället och individen själv. Myndigheter, fackförbund och andra intressenter har fokus på detta område och utövar påtryckningar på företagen att arbeta med denna fråga, vilket kan vara ett incitament för företag att arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Oavsett vad företagsledare drivs av i arbetsmiljöarbetet, finns det behov av information om arbetsmiljön ute i den operativa verksamheten. Ett tillvägagångssätt för att erhålla information om arbetsförhållanden i organisationen är genom mätning. Denna rapport ger forskningen ett bidrag med en kvalitativ studie hur fem företag mäter arbetsmiljö. Problemformulering: Vi ska i denna rapport redogöra för hur företag mäter arbetsmiljö, hur denna information behandlas samt vilka barriärer de stöter på under denna process. Metod: Rapporten innehåller tio kvalitativa intervjuer med elva respondenter som representerar fem olika företag. Som analysmetod har vi kodat och kategoriserat det empiriska materialet. Utifrån kategoriseringen har den teoretiska referensramen byggts upp. Resultat och slutsatser: Mätning och rapportering kring arbetsmiljö är ett hjälpmedel för att inhämta information, vilket bidrar till att minska osäkerheten om den rådande arbetsmiljösituationen. Företagen i undersökningen använder främst icke finansiella mätningar för att fånga upp information om rådande arbetsmiljö. Information är en viktig grund för att kontrollera verksamheten så att chefer och medarbetare kan fokusera på rätt saker och ledningen kan fatta rätt beslut. Det förekommer svårigheter att mäta arbetsmiljö, vilket resulterar i informationsbrist. Det finns svårigheter att se samband i den tillgängliga informationen som kan vara tvetydig, vilket bidrar till att osäkerheten ökar igen. Reflektioner & förslag på vidare forskning: Genom detta arbete har vi fått en ökad förståelse för vårt valda problemområde och resultatet av forskningen kan vara en språngbräda för vidare forskning på området. Vi ser behov av att framtida forskning undersöker problematiken gällande informationsbrist ur ett arbetstagarperspektiv. Vi föreslår också ytterligare empirisk forskning kring hur teorier gällande finansiella beräkningar av mänskliga resurser praktiskt kan appliceras i organisationer och vilka effekter det ger på arbetsmiljöarbetet. / Background and problem: At work, people may become ill or injured due to health and safety deficiencies. This costs money for businesses, society and the individual. Authorities, trade unions and other stakeholders have focused on this area and put pressure on the companies, which can be an incentive for companies to work on improving the work environment. No matter what businesses leaders are driven by in there strive to improve work environment, there is a need for information from operational activities. One approach to obtain information concerning the work of the organization is by measurement. This report provides a contribution to science by a qualitative study how five companies measure work environment. Problem: We will in this report describe how companies measure work environment, how this information is processed, and what barriers they encounter during this process. Method: The report contains ten qualitative interviews with eleven respondents representing five different companies. As a method of analysis, we coded and categorized the empirical material. Based on categorization the theoretical framework has been built. Results and Conclusions: Measuring and reporting on the work environment is a tool for gathering information, which helps to reduce uncertainty about the current working situation. The companies surveyed are using mainly non financial measurements to capture information about the current working environment. Information is an important basis to control operations so that managers and employees can focus on the right things and management to make the right decision. There are difficulties measuring the work, resulting in lack of information. It is difficult to see the connection in the available information that may be ambiguous, which contributes to the uncertainty increases again. Reflections and suggestions for further research: Through this work we have gained a better understanding of our chosen problem area and the results of the research can be a springboard for further research. We see the need for future research investigating the problems regarding lack of information from an employee perspective. We also suggest further empirical research into how theories regarding financial estimates of human resources can be practically applied in organizations and what effects it brings to the work environment.

<p>Att mäta i trånga utrymmen medför ofta svårigheter av olika slag, bland annat är det är svårt att få långa siktlängder vilket ger en dålig etablering och orientering. Vårat uppdrag har varit att testa olika sätt att mäta på i trånga utrymmen som dessutom har en stor höjdskillnad.</p><p> </p><p>Vi har testat en vanlig roterande bygglaser för att se hur man kan överföra en ”riktning” mellan olika nivåer. Exempelvis om man mäter på en nivå och man sedan i ett schakt ska förflytta sig 20 meter till en annan nivå och fortsätta i samma nät.</p><p> </p><p>Vi har även testat att mäta med traditionell teknik, det vill säga med totalstation och måttband där vi har mätt och skrivit ner vinklar. Vi har då använt oss av vajrar som har hängt i ett högt ”schakt”. Vi har även använt oss av mätmärken så vi kan jämföra olika mätningar och resultat.  Mätningarna har skett mot vajrar och mätmärken på olika höjdnivåer i olika lokala nät. Sedan har vi transformerat det två olika näten till ett gemensamt via vajrarna.</p><p> </p><p>Vi har också testat en laserskanner som tillhör den nya generationens mätteknik. Vi har använt oss av laserskannern i samma ”schakt” som vi mätte med totalstationen. Istället för vajrarna använde vi oss av så kallade ”sfärer” till laserskanningen. Dessa skannas in från olika lokala uppställningar för att sedan i ett datorprogram sättas i samman till ett sammanhållet system. Samma mätmärken som användes med totalstationerna användes till laserskanningen där de istället skannades in.</p><p> </p><p>Resultaten var bra, men med tanke på att laserskannern har en noggrannhet på +- 3 mm så var det svårt tyda något från jämförelsen mellan de olika mätmetoderna. Bygglasern är att rekommendera då liten tidsåtgång prioriteras före höga krav på noggrannhet.</p>

Syfte Syftet med studien var att översätta och validera skattningsskalan för tränarbeteenden Coaching Behavior Scale for Sport (CBS-S) från engelska till svenska. Metod Sammanlagt ingick 545 deltagare fördelade på två urval. Deltagarna var lagidrottare i de två högsta nationella serierna. Deltagarna besvarade en enkät innehållandes CBS-S och skalor för andra tränarbeteenden, motivation, självförtroende och relationen med tränaren. På datamaterialet utfördes explorativ faktoranalys med varimax rotering och korrelationer mellan de olika dimensionerna i skalorna beräknades. 39 av deltagarna besvarade även CBS-S två gånger och på dessa data beräknades test-retestkorrelationer mellan dimensionerna i CBS-S. Resultat Faktoranalysen fann åtta dimensioner med egenvärde &gt; 1. Sambanden mellan tränarbeteendena i CBS-S och andra tränarbeteenden, motivation, relationen med tränaren och självförtroende var överlag i linje med förväntningarna utifrån tidigare forskning på dessa områden. Cronbach’s alpha var &gt;.70 för samtliga dimensioner. Test-retest korrelationer för båda könen tillsammans var signifikanta. Slutsatser Vissa skillnader jämfört med den engelska originalversionen påträffades, däribland en ytterligare dimension som inte fanns med i den ursprungliga versionen (Côté et al., 1999). Den inre konsistensen bedömdes som god eftersom Cronbach’s alpha var .79 eller högre för samtliga dimensioner. Den tidsmässiga stabiliteten bedömdes som god då korrelationerna mellan två mättillfällena var signifikanta. Emellertid fanns vissa oklarheter kring eventuella könskillnader, men dessa fynd kunde mycket väl vara en produkt av låg power och ett lågt deltagarantal för en könsuppdelad analys. Användbarheten för CBS-S bedömdes sammantaget som god, både för att kunna användas till vidare forskning om idrottstränare och även för att tränare ska kunna använda den på egen hand som ett steg i deras utveckling. / Aim The purpose of the study was to translate and validate the Coaching Behavior Scale for Sports (CBS-S) from English to Swedish. Method A total of 545 participants were distributed in two samples. The participants were team sport athletes from teams in the two highest national levels. The participants answered a questionnaire consisting of CBS-S and scales for other coaching behaviors, motivation, self-confidence and the relationship with the coach. On the data an exploratory factor analysis with varimax rotation was performed and correlations between the different dimensions in the scales were computed. 39 of the participants also answered CBS-S twice and on this data test-retest correlation were computed between the dimensions in CBS-S. Results The factor analysis found eight dimensions with Eigenvalue &gt; 1. The relationships between coaching behaviors in CBS-S and other coaching behaviors, motivation, self-confidence and the relationship with the coach were in general in accordance with expectations on the basis of previous research in these areas. Cronbach’s alpha was &gt;.70 for all dimensions. Test-retest correlations for both genders together were significant. Conclusions Some differences compared to the English original version were found, among them an additional dimension that was not reported in the original version (Côté et al., 1999). The internal consistency was judged as good since Cronbach’s alpha was .79 or higher for all dimensions. The temporal stability was judged good as the correlations between the two data collections were significant. However there remains some ambiguity around potential gender differences, but these findings could very well be resultant of low power and a low number of participants for a gender separated analysis. The utility of CBS-S was altogether judged as sound both to be used in further research on sport coaches and also to be used by coaches on their own as a step in their development.

Att mäta i trånga utrymmen medför ofta svårigheter av olika slag, bland annat är det är svårt att få långa siktlängder vilket ger en dålig etablering och orientering. Vårat uppdrag har varit att testa olika sätt att mäta på i trånga utrymmen som dessutom har en stor höjdskillnad.   Vi har testat en vanlig roterande bygglaser för att se hur man kan överföra en ”riktning” mellan olika nivåer. Exempelvis om man mäter på en nivå och man sedan i ett schakt ska förflytta sig 20 meter till en annan nivå och fortsätta i samma nät.   Vi har även testat att mäta med traditionell teknik, det vill säga med totalstation och måttband där vi har mätt och skrivit ner vinklar. Vi har då använt oss av vajrar som har hängt i ett högt ”schakt”. Vi har även använt oss av mätmärken så vi kan jämföra olika mätningar och resultat.  Mätningarna har skett mot vajrar och mätmärken på olika höjdnivåer i olika lokala nät. Sedan har vi transformerat det två olika näten till ett gemensamt via vajrarna.   Vi har också testat en laserskanner som tillhör den nya generationens mätteknik. Vi har använt oss av laserskannern i samma ”schakt” som vi mätte med totalstationen. Istället för vajrarna använde vi oss av så kallade ”sfärer” till laserskanningen. Dessa skannas in från olika lokala uppställningar för att sedan i ett datorprogram sättas i samman till ett sammanhållet system. Samma mätmärken som användes med totalstationerna användes till laserskanningen där de istället skannades in.   Resultaten var bra, men med tanke på att laserskannern har en noggrannhet på +- 3 mm så var det svårt tyda något från jämförelsen mellan de olika mätmetoderna. Bygglasern är att rekommendera då liten tidsåtgång prioriteras före höga krav på noggrannhet.

Sammanfattning   Människor hade alltid haft en vilja eller känsla att förbättra sina vardagsliv. Med hjälp av tekniken, vision och ingenjörernas förmåga förbättrades flera saker som vi människor anser vara nödvändig. Vår boende och byggnader är en av de viktigaste saker som förbättras ständig beroende av den tillgängliga tekniken.   Att bygga ett naturhus är ett sätt att bidra till hållbar utveckling. Till skillnad från konventionella hus består naturhuset av tre olika delar så som kretslopp, växthus och bostad. Växthuset fungerar som ett skydd mot yttre väder så som snö, vind och regn. Det erbjuder ett avloppssystem med ett filtreringssystem som växterna kan använda som näring vilket ger frukt och grönsaker. Växterna är tänkta att filtrera luften samt hålla luftfuktigheten och temperatur på en behaglig nivå.   Syftet med detta examensarbete är att bestämma de olika temperaturer och luftfuktighet som råder i växthuset och sedan jämföra med temperaturer som råder utomhus och RF utomhus samt jämföra dessa med datasimulerad temperatur från VIP-Energy och datasimulerad månadsmedeltemperatur från Person &amp; Wennerstål (2015). Mätapparater Satelite T och Satelite TH placerades både i Sikhall växthus och utomhus för att mäta dygnsmedeltemperaturen och dygnsmedel-RF för april månad. I VIP-Energy utfördes en simulering för att bestämma den dygnsmedeltemperatur som råder i Sikhall växthus och dygnsmedeltemperatur som råder utomhus. Simuleringsdata från Persson &amp; Wennerstål används för att jämföra med de olika temperaturer som fås från mätapparaterna samt från VIP-Energy. Dessa tre olika metoder jämfördes med varandra för att sedan dra en slutsats.   Resultatet visar att växthusets dygnsmedeltemperatur är högre än utomhusdygnsmedeltemperatur för april månad. Växthuset dygnsmedeltemperatur för april månad är 12,8 º C och utomhusdygnsmedeltemperaturen är 8° C. Dygnsmedel-RF i växthuset är 58 % och dygnsmedel-RF utomhus är 68 %. Simuleringarna från VIP-Energy visar att dygnsmedeltemperatur i växthuset för april månad är 11,5 º C och utomhus 7° C medan simulering från Person och Wennerstål visar 8,9 i växthuset och 4,4 utomhus. Växthuseffekten spelar en viktig roll och orsaker till att det uppstår en temperaturskillnad mellan växthuset och utomhus. Alla dessa tre metoder ger ungefär samma värde vilket tyder på att beräkningarna och mätningarna är tillförlitliga. Simuleringen som utförs i VIP-energi visar att de största medeltemperaturskillnader äger rum under april, maj, juni och juli månad.

<p>Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.</p><p>Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in.</p><p>Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den.</p><p>Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet.</p><p>Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.</p>

Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel. Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer. Syftet var att skapa lokala transformationssamband med restfelsmodeller. Detta som ett steg i processen med att byta referenssystem. Först genomfördes en inventering av stomnäten, eftersom den på förhand tillgängliga informationen var något bristfällig. Alla punkter som hittades och valdes ut för inmätning kunde dock inte mätas in. Totalt mättes 20 punkter in, 10 stycken i Lingbo och 10 stycken i Åmot. Dessa punkter lades sedan in i Lantmäteriets programvara GTRANS, där de inpassades från de gamla kända koordinaterna till de nya inmätta koordinaterna för samma punkter, och transformationsparametrar skapades. Därefter gjordes en restfelsinterpolering. Syftet var att skapa transformationssamband med korrektioner baserat på restfelen mellan de inmätta punkternas koordinater och de kända punkternas koordinater, i det nya koordinatsystemet SWEREF 99 16 30. Slutligen transformerades båda stomnäten dels med restfelsmodellen inlagd och dels utan den. Resultatet av denna studie visade att den genomsnittliga längden på restfelsvektorerna i de skapade restfelsmodellerna låg på ca 12 mm för Lingbo och ca 21 mm för Åmot. Vidare visade studien att precisionen var genomgående hög i mätningarna men att noggrannheten och riktigheten var låg vilket tyder på att det fanns ett systematiskt fel i dessa genomförda mätningar som kan bero på stomnätets kvalitet. Slutsatser dragna var att de största deformationerna uppvisade stomnätet i Åmot. Vidare slutsatser var att stor vikt bör läggas på inventering av stomnät samt att ett par kompletterande mätningar i vardera stomnät bör göras för att skapa säkrare restfelsmodeller. Ett test av de skapade restfelsmodellerna bör även göras.

De etiska frågorna får en alltmer central roll då den uppmärksamhet som idag finns kring arbetsförhållanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som ofta översätts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna ställer även krav på företagen vilket påverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag är på väg, är en god förståelse för sitt företagsmål viktigt för att kunna uppnå det som förväntas av företaget. För att uppnå sina företagsmål används ofta olika mätningar och nyckeltal. Mätningen bör göras på en stabil och kontrollerbar del av företaget. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med mål och mätningar sker internt inom CSR-arbetet i företagen Gekås AB och Vagabond International AB, och då fokus på val och kontroll av leverantörer och produkter. Studiens forskningsfråga är "Hur arbetar Gekås AB och Vagabond International AB internt med mål och mätning i deras arbete med CSR kopplat till val och kontroll av deras leverantörer och produkter?" Det här är en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och ett hermeneutiskt synsätt. Vår empiriska data har vi fått genom att vi har genomfört tre intervjuer med sammanlagt fyra personer från företagen Gekås och Vagabond. I denna studie kommer det analyseras om vilka perspektiv och motiv inom ett arbete med CSR samt vilka målområden och mätningar Gekås och Vagabond använder sig utav i deras arbete med CSR. Det kommer bli ett underlag genom att analysera dessa områden för att få reda på de valda företagens syfte och utgångspunkter med CSR-arbetet. Resultatet i studien visar att det finns olika utgångspunkter och syften med respektive företags arbete med CSR. Dock är tillvägagångssätten och arbetsuppgifterna i princip densamma med deras CSR-arbete.

Svenskarna är med en elförbrukning av cirka 15000 kWh per person de fjärde största elför-brukarna i världen. Det beror främst på det kalla klimatet, men även stora industrier med hög elförbrukning bidrar till konsumtionen. Högskolan Väst förbrukar årligen 3 miljoner kWh. Med stigande elpriser och ett ökat fokus på miljöpåverkan önskar skolan att sänka sin förbrukning. Examensarbetet har utförts på uppdrag av kWh kontroll och NEA gruppen. Mätningar har utförts på matande ledning till skolans alla huskroppar samt dess ventilation. Syftet med examensarbetet var att lokalisera energiförbrukare inom Högskolan Väst och ge förslag för att minska förbrukningen med fokusering på minskad belysning nattetid och helger. För att mäta elförbrukningen användes elkvalitetsanalysatorer och enklare energimätare. kWh kontroll har som mål att sänka elförbrukningen med 6 % vilket motsvarar 180000 kWh per år. Under Earth Hour sänktes förbrukningen med 40 kW i huskropparna E-J och 10 kW i huskropparna B-D. Baserat på dessa resultat skulle det genom att släcka ner natte-tid, då skolan är larmad, innebära en årlig besparing på 115000 kWh. Energimätningar har även gjorts på datorer och resultatet visade att om strömmen till sko-lans datorer kan brytas under larmad tid skulle detta ge en besparing på cirka 8200 kWh om året. Rapporten visar att Högskolan Västs elförbrukning under nattetid går att reduceras enligt de olika förslag som beskrivs.

SCADA is the primary system for control and monitoring of distribution grids. As the expectations on how the grid must operate changes with the increased use of renewable energy sources, it also requires new methods of monitoring. Phasor Measurement Units (PMU) measures the phase angle and amplitude synchronously with GPS. A collaboration between U.C Berkeley and Power Standard Lab researches the possibilities of implementing synchrophasors in distribution grids. These devices are called micro-PMU and will provide similar services available for transmission grids, though adapted for lower voltage levels. Synchrophasors are useful in the development of a smarter distribution network, which consequently makes them interesting for the Swedish electricity market. Martin Gahr, a student at Berkeley / ETH, has developed a method to determine the topology of a distribution grid using micro-PMU's. The method compares calculated values from SCADA with values from micro-PMU's. The smallest difference between the two readings clarifies the topology. In this thesis the method is used to study an existing distribution grid in central parts of a medium-sized Swedish city. The method gives a satisfactory result when it is implemented on the mashed parts of the distribution grid. There are also indications that micro-PMU's must not be placed at every node to provide a reliable result. Although the method seems to be working on mashed parts of a Swedish distribution grid, it is not particulary interesting to implement the method in reality.