Syfte Syftet med studien var att översätta och validera skattningsskalan för tränarbeteenden Coaching Behavior Scale for Sport (CBS-S) från engelska till svenska. Metod Sammanlagt ingick 545 deltagare fördelade på två urval. Deltagarna var lagidrottare i de två högsta nationella serierna. Deltagarna besvarade en enkät innehållandes CBS-S och skalor för andra tränarbeteenden, motivation, självförtroende och relationen med tränaren. På datamaterialet utfördes explorativ faktoranalys med varimax rotering och korrelationer mellan de olika dimensionerna i skalorna beräknades. 39 av deltagarna besvarade även CBS-S två gånger och på dessa data beräknades test-retestkorrelationer mellan dimensionerna i CBS-S. Resultat Faktoranalysen fann åtta dimensioner med egenvärde > 1. Sambanden mellan tränarbeteendena i CBS-S och andra tränarbeteenden, motivation, relationen med tränaren och självförtroende var överlag i linje med förväntningarna utifrån tidigare forskning på dessa områden. Cronbach’s alpha var >.70 för samtliga dimensioner. Test-retest korrelationer för båda könen tillsammans var signifikanta. Slutsatser Vissa skillnader jämfört med den engelska originalversionen påträffades, däribland en ytterligare dimension som inte fanns med i den ursprungliga versionen (Côté et al., 1999). Den inre konsistensen bedömdes som god eftersom Cronbach’s alpha var .79 eller högre för samtliga dimensioner. Den tidsmässiga stabiliteten bedömdes som god då korrelationerna mellan två mättillfällena var signifikanta. Emellertid fanns vissa oklarheter kring eventuella könskillnader, men dessa fynd kunde mycket väl vara en produkt av låg power och ett lågt deltagarantal för en könsuppdelad analys. Användbarheten för CBS-S bedömdes sammantaget som god, både för att kunna användas till vidare forskning om idrottstränare och även för att tränare ska kunna använda den på egen hand som ett steg i deras utveckling. / Aim The purpose of the study was to translate and validate the Coaching Behavior Scale for Sports (CBS-S) from English to Swedish. Method A total of 545 participants were distributed in two samples. The participants were team sport athletes from teams in the two highest national levels. The participants answered a questionnaire consisting of CBS-S and scales for other coaching behaviors, motivation, self-confidence and the relationship with the coach. On the data an exploratory factor analysis with varimax rotation was performed and correlations between the different dimensions in the scales were computed. 39 of the participants also answered CBS-S twice and on this data test-retest correlation were computed between the dimensions in CBS-S. Results The factor analysis found eight dimensions with Eigenvalue > 1. The relationships between coaching behaviors in CBS-S and other coaching behaviors, motivation, self-confidence and the relationship with the coach were in general in accordance with expectations on the basis of previous research in these areas. Cronbach’s alpha was >.70 for all dimensions. Test-retest correlations for both genders together were significant. Conclusions Some differences compared to the English original version were found, among them an additional dimension that was not reported in the original version (Côté et al., 1999). The internal consistency was judged as good since Cronbach’s alpha was .79 or higher for all dimensions. The temporal stability was judged good as the correlations between the two data collections were significant. However there remains some ambiguity around potential gender differences, but these findings could very well be resultant of low power and a low number of participants for a gender separated analysis. The utility of CBS-S was altogether judged as sound both to be used in further research on sport coaches and also to be used by coaches on their own as a step in their development.

Ett av målen med vården av patienter på en intensivvårdsavdelning är att förhindra att skadan förvärras. Vid stigande temperatur ökar hjärnans metabola behov och det intrakraniella trycket riskerar att hamna på en nivå där hjärnan utsätts för detta. Därför används aktiv kylbehandling inom intensivvården för att sänka temperaturen och minska hjärnans ämnesomsättning. Vid aktiv kylbehandling kan frossa uppkomma vilken kan motverka behandlingens effekt och är mycket obehagligt för patienten. För att tolerera behandlingen kan patienten behöva sövas och behandlas i ventilator vilket gör att bedömningen av frossan blir svår att skatta. Ansvaret för bedömningen blir då sjuksköterskans som genom självständiga bedömningar och omvårdnadsåtgärder kan förbättra patientens möjligheter att tillfriskna. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa frossa hos sövda patienter i ventilator som behandlas med aktiv kylning samt vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas av ansvarig sjuksköterska. För arbetet valdes metoden litteraturöversikt eftersom det är ett bra sätt att inventera det aktuella kunskapsläget och samtidigt få en strukturerad översikt över ämnet. Resultatet visade att ett flertal parametrar kan hjälpa intensivvårdssjuksköterskan att få en korrekt bild av patientens frossa där både en subjektiv och objektiv skattning behövde utföras. Den medicinsktekniska utrustningen som förekommer inom intensivvården kunde ge indikation på subtil frossa vilken motiverade till en grundligare undersökning och bedömning av patienten. Kunskap om potentiella riskgrupper ökade sjuksköterskans beredskap för vilka patienter som behövde observeras mer grundligt. En kvantifierad skattningsskala förtydligade graden av frossa och skapade en enhetlig bild. För att kupera patientens frossa bör i första hand en omvårdnadsåtgärd användas och om denna aktivitet inte är tillräcklig bör minsta möjliga medicinska behandling ges. För att upptäcka frossa behövs som komplement till den kliniska bedömningen, en enkel, enhetlig och kvantifierad bedömningsskala som kunde användas bedside. Författaren ansåg "the bedside shivering assessment scale" vara en lämplig skala. Kunskap gällande monitorering och dess avvikande värden ledde till att frossan upptäcktes tidigare. En observant, lyhörd och kompetent intensivvårdssjuksköterska hade möjlighet att genom sina självständiga omvårdnadsåtgärder i form av värmning lindra frossans negativa effekter hos patienten.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår. Det finns olika behandlingsalternativ för att återskapa blodflödet i hjärnan för de patienter som drabbats av infarkt i hjärnan. Innan behandling påbörjas behöver stroke-diagnosen bli bekräftad, och andra sjukdomar uteslutna, med radiologi. Det är ambulanssjuksköterskan som prehospitalt bedömer strokepatienten och beslutar om fortsatt handläggning. Till sin hjälp har ambulanssjuksköterskan skattningsskala för att fortast möjligt identifiera patient som drabbats av stroke. Om ambulanssjuksköterskan bedömer att patient drabbats av stroke och patienten uppfyller vissa förutbestämda kriterier, förvarnar ambulanssjuksköterskan mottagande sjukhus om patienten. Detta för att vårdkedjan skall bli så snabb som möjligt och tid till behandling skall kunna bli så kort som möjligt. Syfte: Syftet var att belysa hur ambulanssjuksköterskan identifierar patienters strokesymptom prehospitalt. Metod: Studien är en forskningsöversikt som baserades på kvantitativa, vetenskapliga, empiriska studier. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet visade att det fanns flera olika skattningsskalor som ambulanssjuksköterskan kunde använda vid identifiering av stroke. Det fanns även andra undersökningar som kunde utföras prehospitalt som var gynnsam för strokepatienten. Det var av vikt att ambulanssjuksköterskan fortast möjligt kunde identifiera en strokepatient för att sedan transportera patienten till lämplig sjukvårdsinrättning. Slutsats: Tidsfaktorn är den viktigaste aspekten gällande att genomföra en framgångsrik behandling av strokepatienten. För att korta ned tiden till behandling är det viktigt med snabb identifiering av strokepatienten, snabb transport till sjukhus som erbjuder rätt behandling och en effektiv vårdkedja. Eftersom kompetensen i Sveriges ambulanser är hög, med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor, skulle de kunna tillämpa NIHSS-skattningsskalan, vilket är en mer omfattande skattningsskala, prehospitalt under transport av patienten till sjukhus. På detta sätt skulle läkare på mottagande sjukhus få ett bättre underlag för sin bedömning som då kan gå snabbare, och på så sätt korta ned tid till behandling. / Background: In Sweden about 30 000 persons suffering a stroke every year. Stroke is a generic name for brain damages caused by a hemorrhage or an infarction in the brain. Stroke appears as a suddenly loss of body function controlled by the brain. There is a loss of about 14 billion synapses and 12 km myelinated nerve fibers in an average stroke patient every minute the stroke is untreated. It takes a fast processing and action to minimize the brain damages that appears to these patients. There are different kinds of treatment possible to restitute blood flow in the brain for those patients suffering an infarction in the brain. Before treatment can be started, the stroke diagnosis must be confirmed and other diseases ruled out by radiology. It is the ambulance the nurse assesses the stroke patient in the prehospital settings. As a support the ambulance nurse can use a rating scale to rapidly identify a patient suffering a stroke. If the ambulance nurse’s prehospital diagnosis is that a patient is suffering a stroke, and the patient fulfills a certain criteria, the ambulance nurse pre-warns the receiving hospital. The reason of that is to make the care chain as fast as possible and the time to treatment as short as possible. Aim: The purpose of this study was to illustrate how an ambulance nurse identifies patient’s stroke symptoms in the prehospital setting. Method: The study is a literature review based on quantive, scientific, empirical studies. The literature search was made in the databases Cinahl and PubMed. Result: The result showed that there were several different rating scales that an ambulance nurse could use in the identification of stroke. There were other examinations that could be performed pre-hospital, which was beneficial for stroke patients. It was important that the ambulance nurse could quickly identify a stroke victim in order to rapidly transport the patient to an appropriate medical facility. Conclusion: Time is the most important aspect regarding the implementation of a successful treatment of stroke patients. In order to shorten time to treatment it is essential for a rapid identification of stroke patients, rapid transport to hospitals that offer the right treatment and efficient health services. Since the competence in Swedish ambulances is high, with specialist trained ambulance nurses, they would be able to apply the NIHSS-rating scale, which is a more extensive rating scale, in the prehospital setting, during transport of patient to hospitals. In this way, doctors at the receiving hospital have better basis for its assessment, which then can be accelerated, and could shorten time to treatment.

Syftet med föreliggande studie var att vidareutveckla en behandlingsspecifik följsamhetsskala för paniksyndrom vid internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Studiens frågeställningar var 1) uppnår skalan tillräcklig interbedömarreliabilitet, 2) finns det ett samband mellan skalan och det tidigare använda följsamhetsmåttet antalet genomförda moduler, och 3) finns det ett samband mellan skalan och behandlingsutfallet. Interbedömarreliabiliteten mellan två bedömare testades genom två omgångar samskattning. 80 deltagare som behandlades med IKBT för paniksyndrom vid enheten för internetpsykiatri i Stockholm skattades sedan enligt den behandlingsspecifika följsamhetsskalan. Även antalet moduler deltagarna genomförde registrerades. Resultaten visade att skalan sammantaget hade en god interbedömarreliabilitet. Vidare korrelerade följsamhetsskalan positivt med både antalet genomförda moduler och behandlingsutfallet. Slutsats: Skattningsskalan vidareutvecklad i föreliggande studie visade indikationer på att vara ett tillförlitligt och användbart instrument för att mäta följsamheten till IKBT vid paniksyndrom. / The purpose of this study was to further develop a treatment-specific rating scale for adherence to internet-based cognitive behavioural therapy (ICBT) for panic disorder. The research questions for this study were 1) does the rating scale show satisfying inter-rater reliability, 2) is there an association between the rating scale and the commonly used measurement of adherence, module completion, and 3) is there an association between the rating scale and treatment outcome. The inter-rater reliability between two raters was assessed twice. 80 participants treated with ICBT for panic disorder at Internetpsykiatrin (the unit for internet-based cognitive behavioural therapy in Stockholm) were then assessed using the treatment-specific rating scale for adherence. Module completion was also registered. Results show that the rating scale had an overall satisfying inter-rater reliability. Furthermore, the rating scale correlated positively with both module completion and treatment outcome. Conclusion: The rating scale further developed in the present study showed indications of being a reliable and useful instrument for measuring adherence to ICBT for panic disorder.

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades. Grupperna bipolär typ I och typ II skiljde sig inte åt, vid rutinuppföljningsbesök, vad gäller skattning av mani eller depression. Studien gällande AS-18 visade att faktorstrukturen från tidigare studier kunde bekräftas, att test-retest-reliabiliteten var hög och att AS-18 är användbar även för patienter med bipolär typ II-diagnos. Skalan hade sammanfattningsvis goda psykometriska egenskaper. / <p>Psykoterapeutexamensarbete (PTU)</p>