Ett av målen med vården av patienter på en intensivvårdsavdelning är att förhindra att skadan förvärras. Vid stigande temperatur ökar hjärnans metabola behov och det intrakraniella trycket riskerar att hamna på en nivå där hjärnan utsätts för detta. Därför används aktiv kylbehandling inom intensivvården för att sänka temperaturen och minska hjärnans ämnesomsättning. Vid aktiv kylbehandling kan frossa uppkomma vilken kan motverka behandlingens effekt och är mycket obehagligt för patienten. För att tolerera behandlingen kan patienten behöva sövas och behandlas i ventilator vilket gör att bedömningen av frossan blir svår att skatta. Ansvaret för bedömningen blir då sjuksköterskans som genom självständiga bedömningar och omvårdnadsåtgärder kan förbättra patientens möjligheter att tillfriskna. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa frossa hos sövda patienter i ventilator som behandlas med aktiv kylning samt vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas av ansvarig sjuksköterska. För arbetet valdes metoden litteraturöversikt eftersom det är ett bra sätt att inventera det aktuella kunskapsläget och samtidigt få en strukturerad översikt över ämnet. Resultatet visade att ett flertal parametrar kan hjälpa intensivvårdssjuksköterskan att få en korrekt bild av patientens frossa där både en subjektiv och objektiv skattning behövde utföras. Den medicinsktekniska utrustningen som förekommer inom intensivvården kunde ge indikation på subtil frossa vilken motiverade till en grundligare undersökning och bedömning av patienten. Kunskap om potentiella riskgrupper ökade sjuksköterskans beredskap för vilka patienter som behövde observeras mer grundligt. En kvantifierad skattningsskala förtydligade graden av frossa och skapade en enhetlig bild. För att kupera patientens frossa bör i första hand en omvårdnadsåtgärd användas och om denna aktivitet inte är tillräcklig bör minsta möjliga medicinska behandling ges. För att upptäcka frossa behövs som komplement till den kliniska bedömningen, en enkel, enhetlig och kvantifierad bedömningsskala som kunde användas bedside. Författaren ansåg "the bedside shivering assessment scale" vara en lämplig skala. Kunskap gällande monitorering och dess avvikande värden ledde till att frossan upptäcktes tidigare. En observant, lyhörd och kompetent intensivvårdssjuksköterska hade möjlighet att genom sina självständiga omvårdnadsåtgärder i form av värmning lindra frossans negativa effekter hos patienten.