Thesis (Ph. D.)--Panepistēmion Iōanninōn, 1980. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. [339]-355) and index.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom har episoder med depression och manier. Vid dessa episoder försvåras patientens förmåga att hantera känslor, arbete samt ekonomi. Genom en ökad förståelse kring sjukdomen kan tabubeläggning om bipolär sjukdom minskas. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera fem självbiografiska böcker som är skrivna av patienter som lever med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom olika teman som beskriver hur patienter upplever att leva med bipolär sjukdom. De teman som framkom var: Viljan att få hjälp, att acceptera bipolär sjukdom och betydelsen av anhörigas stöd samt känslan av att vara annorlunda. Slutsats: Patienter med bipolär sjukdom behöver stöd från anhöriga och bli mer uppmärksammad i sin sjukdom från sjukvårdspersonal. Vid tidig diagnostisering kan behandling sättas in som minskar risk för suicidförsök och självskadebeteende hos patienten. Ökad förståelse om bipolär sjukdom kan leda till att patienter mer accepterar sin sjukdom. / Backround: Patients with bipolar disorder/disease has episodes with depression and mania. During these episodes the ability to manage emotions, work and economy becomes more difficult. With increased understanding of their disorder, the taboo subject of bipolar disorder can decrease. Aim: The aim to this study was to describe patient´s experiences of living with bipolar disorder. Method: A qualitative research was used to analyze five biographies, which are written by patients living with bipolar disorder. Result: In the result different themes emerged which describe patient´s experiences living with bipolar disorder/disease. The themes which stood out were: The desire to get help, to accept bipolar disorder and the importance of relatives support and the feeling of being different. Conclusion: Patients with bipolar disorder needs support from relatives to get more attention from medical staff to view the entirety of the patient´s disease. Early diagnosis, treatment can be initiated which reduces the risk of suicide attempts and self harm in the patient. Increased knowledge about bipolar disorder can lead to a better working life for the patients.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin, Madison, 1988. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 983-1001).

Bipolär sjukdom (BS) är en kronisk sjukdom med återkommande perioder av mani och depression. Den bryter oftast fram i tonåren men i många fall diagnostiseras den inte förrän patienten är runt 30 år. Behandling för BS är livslång medicinering med stämningsstabiliserande läkemedel, i första hand litium, kombinerat med anti-depressiva läkemedel och anti-psykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling kombineras med psykoedukativ behandling eller kognitivbeteende terapi (KBT). En intensivbehandling följer efter det att diagnosen är ställd och det tar ofta upp till 2 år för patienten att hitta en balans i livet. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur det är att leva med bipolär sjukdom. Det är en kvalitativ intervjustudie och för att besvara syftet har läkarkontakt, patientkontakt, och anhörigkontakt tagits. Totalt deltog två läkare, sex patienter och fyra anhöriga. Att leva med BS innebär för de flesta att det dagliga livet är präglat av rutiner. Man skall ständigt vara vaksam på hur man mår och kanske justera mediciner eller vidta andra åtgärder. Det är viktigt att inte endast patienten utan även anhöriga, som ofta tillsammans med personal från vården utgör ett viktigt stöd, får ökad kunskap om sjukdomen så att man förstår varför det är viktigt med medicineringen. Det är även viktigt att anhöriga får stöd, eftersom det påverkar också deras liv mycket. Sammanfattningsvis, livet går från att vara kaotiskt till att vara fokuserat där patienten börjar fungera normalt igen. Viktiga faktorer för att må bra är lugn och ro, rutiner, sömn och regelbundna måltider. Medicineringen är viktig men det tar ofta tid att finna den rätta kombinationen, eftersom det är individuellt hur man svarar. Vissa upplever biverkningarna som negativa - minskad kreativitet, ökad vikt och sämre minne, medan andra märker nästan inte av dem. Anhöriga får inte alltid stöd från vården som de enligt Socialstyrelsen skall få, men vissa har hittat andra fora som hjälper dem. Läkarna finner stor tillfredsställelse med patienternas förbättring och menar att dagens medicin fungerar väl. Dock finns förhoppningen att det kan utvecklas bättre läkemedel som ger färre eller inga biverkningar.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk, psykisk sjukdom där stämningsläget skiftar mellan perioder av mani och depression. Omkring 2–3% av Sveriges befolkning lever med sjukdomen idag och kvinnor är överrepresenterade. Behandlingen varierar men stämningsstabiliserande läkemedel är den främsta behandlingsformen. Personer med bipolär sjukdom har en högre självmordsbenägenhet. Sjuksköterskans ansvar är att utifrån patientens behov vårda och ge stöd. Dessa patienter kan bland annat behöva stöd gällande relationer, självuppfattning och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som diagnostiserats med bipolär sjukdom. Datamaterialet analyserades med en induktiv ansats enligt Graneheim och Lundmans mall för manifesta innehållsanalyser. Resultat: Kvinnor med bipolär sjukdom upplever ett lidande som grundar sig i känslor av ensamhet, skuld och skam samt rädslor över att insjukna i nya skov, då sjukdomsförloppet försämras. Läkemedelsbehandling samt stödet av närstående såväl som vårdpersonal är av betydelse för att kvinnorna ska kunna se en mening med livet.  Slutsats: Att hitta en balans mellan glädje och sorg kan leda till ett ökat välbefinnande och en förbättrad hälsa. För att uppnå detta krävs ett tryggt vårdande som utgår från ett patientperspektiv där patientens delaktighet eftersträvas.

Bakgrund: Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande episoder av mani och egentlig depression med mellanliggande perioder av psykisk återhämtning. Huvudsymtomen vid en manisk episod är förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning, medan huvudsymtomen vid en egentlig depression är nedstämdhet och minskat intresse eller glädje. Bipolär sjukdom drabbar ungefär lika många män som kvinnor och brukar debutera i tonåren. Sjukdomen kan påverka familjerelationer, arbetsförmåga med mera. Livskvalitet är ett mått som kan användas för att mäta en individs välbefinnande och är betydelsefull att försöka mäta vid bipolär sjukdom. En allmänt accepterad definition på livskvalitet är Världshälsoorganisationens definition av livskvalitet. Deras definition av livskvalitet berör bland annat följande fyra områden: sociala relationer, fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd och miljö. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitén hos vuxna med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt gjordes med 15 artiklar hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. De sökord som användes vid databassökningarna var: ”bipolar disorder”, ”quality of life”, ”mania”, ”major depression”, ”euthymic” och ”social functioning”. De utvalda artiklarna beskrev livskvalitén hos vuxna med bipolär sjukdom, de var publicerade inom de senaste tio åren, de var skrivna på engelska och de var ”peer-reviewed” eller publicerade i en tidsskrift som var ”peer-reviewed”. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades innan de inkluderades i föreliggande studie. Under bearbetningen av artiklarna delades informationen från de olika artiklarna in i tre teman beroende på vilken av de tre frågeställningarna informationen besvarade. Dessa teman blev sedan huvudrubriker i resultatet. Resultat: Både de patienter som hade en sjukdomsepisod och de med en normal sinnesstämning uppvisade sämre livskvalitet i jämförelse med friska individer. Faktorer som god sjukdomsinsikt, socialt stöd och rutiner var associerade med bättre livskvalitet, medan graden av depressiva och maniska symtom, stigande ålder och tidig sjukdomsdebut var associerade med sämre livskvalitet. De depressiva symtomen hade störst betydelse för den skattade livskvalitén och påverkade framför allt de fysiska och psykiska områdena av livskvalitén. Patienter med bipolär sjukdom med normal sinnesstämning uppvisade bäst livskvalitet följt av dem som befann sig i ett maniskt/hypomaniskt tillstånd, ett blandat tillstånd och ett depressivt tillstånd. Slutsats: Fynden från föreliggande studie visar att patienter med bipolär sjukdom upplever sämre livskvalitet i jämförelse med friska individer. Symtomen har troligtvis en stor betydelse när det gäller den sämre upplevda livskvalitén. Symtomen gör det svårt att upprätthålla relationer, bevara ett arbete, planera inför framtiden med mera. Dessutom lever dessa patienter i en oviss tillvaro där de aldrig vet när nästa sjukdomsepisod kommer, hur den kommer att manifestera sig eller hur allvarlig den kommer att vara.

Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

In this dissertation two solo violin compositions Nelle Mani d’Amduscias (1996) and Luamerava(2000) by the South African composer Hendrik Hofmeyr are analysed regarding the programmatic, compositional and idiomatic content. The Luamerava uses an adapted African legend that is inscribed at the beginning and according to the composer imitates the African mbira or finger piano. The Eurocentric Nelle Mani d’Amduscias is Italian for “into the hands of the (medieval) devil”. Both pieces are analysed under the headings form, melody and motives, rhythm, harmonies and violinistic aspects, always connecting to the programmatic content of the titles. Described by the composer as a pre-sketch to Raptus, some similarities with Nelle Mani d’Amduscias are noted. Mythes by Szymanowski provided a source of inspiration for Nelle Mani d’Amduscias and similar compositional techniques are observed. The title Nelle Mani d’Amduscias is musically illustrated with symbolic elements. These include the tritone, or Diabolus in Musica, the use of which was discouraged by religious medieval theorists, the trill, which is reminiscent of the Devil.s Trill Sonata by Tartini, and a difficulty level that is reminiscent of a Paganini Caprice. This further links to rumours surrounding the violin virtuoso Niccolò Paganini of being in league with the devil, due to his unprecedented performing brilliance. Medieval elements are also considered. The use of mirror image interval patterns and the use of the octatonic scale are discussed as themes. The use of the vertical 2:3 rhythm, an unusual technique on the solo violin, is noted. Luamerava is analysed in connection with the characteristics of mbira music and African music. African and mbira compositional devices that are noted include call and response, melodic shape, mbira counterpoint and the use of ostinato, hocket, canon, hemiola, additive rhythms and African dancing in the Danzante. The chord sequence of mbira music of the Shona of Zimbabwe is compared to the harmonies used in the Danzante. The performance of the Western tradition is compared to that of the African mbira tradition. A short comparison noting the similarities and differences of the two works is provided in the conclusion. Copyright / Dissertation (MMus)--University of Pretoria, 2006. / Music / Unrestricted

No description available.

Made available in DSpace on 2014-07-29T15:23:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertacao Maria Grossi Machado.pdf: 3930997 bytes, checksum: 6ba2b83d42b2ff2d56806dca3762b056 (MD5) Previous issue date: 2011-03-15 / INTRODUCTION: Risk perception, ranging from an uncertain opinion to a firm belief, is the ability based on previous experience to interpret a situation of potential harm to health or life, The analysis of health risk, understood as the likelihood of an adverse event or health-related threats as well as the perception of this risk, in school food can be the starting point for proposing changes that involve the knowledge, skills and attitudes of school food handlers. OBJECTIVE: The objective of this study was to analyze school food handlers perceptions of food health risk. METHODOLOGY: A qualitative exploratory descriptive study, focus-group based. Data were studied using content analysis. RESULTS AND DISCUSSION: From the themes which arose it became apparent that the group carries out inappropriate actions during the meal preparation process, highlighting a weak perception of student health risk. Students, teaching staff and administrators contribute to this risk, and are perceived as determinants of the final product: the meal. We also identified a perception that the food handler s job is undervalued, as well as ignorance on the part of the nutritionist about the peculiarities of school life, which translates into training that is out of touch with reality. FINAL CONSIDERATIONS: We conclude that it is necessary to modify the training model for these workers to positively affect risk perception, and to mobilize the school community in the collective search for safe and healthy food at school. / INTRODUÇÃO: Percepção de risco é a habilidade de interpretar uma situação de potencial dano à saúde ou à vida, podendo variar de uma opinião incerta a uma firme convicção, tendo como base experiências anteriores vivenciadas. A análise do risco sanitário na alimentação do escolar, enquanto probabilidade da ocorrência de um evento adverso ou de ameaças relacionadas à saúde, bem como a percepção sobre esse risco podem ser o ponto de partida para se proporem mudanças que envolvam conhecimentos, habilidades e atitudes por parte das manipuladoras da alimentação escolar. OBJETIVO: O objetivo deste estudo foi analisar as percepções sobre risco na sanidade de alimentos por manipuladoras da alimentação escolar. METODOLOGIA: Estudo descritivo exploratório de abordagem qualitativa por meio de grupos focais, cujos dados foram estudados à luz da Análise de Conteúdo. RESULTADOS E DISCUSSÃO: A partir dos temas evidenciados verificou-se que o grupo realiza ações inadequadas no processo de elaboração das refeições, destacando uma fraca percepção sobre o risco na saúde do escolar. Alunos, equipe pedagógica e direção contribuem neste risco, que são percebidos como determinantes no produto final: a refeição servida. Identificou-se também a percepção de desvalorização do processo de trabalho da manipuladora, bem como de desconhecimento pelo nutricionista sobre as peculiaridades vivenciadas nos colégios, traduzindo-se em capacitações sem sintonia com a realidade. CONSIDERAÇÕES FINAIS: Conclui-se ser necessário modificar o modelo de formação destes profissionais para interferir positivamente na percepção de risco, além de mobilizar a comunidade escolar na busca coletiva de uma alimentação saudável e segura na escola.