Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

Syftet för denna studie är att undersöka yrkesverksamma svensklärares användning av och attityder till läxan i grundskolans senare år. En semistrukturerad intervjumetod, inom den kvalitativa forskningsinriktningen, används för detta ändamål. Intervjuer gjordes med fem yrkesverksamma lärare i svenska i grundskolans senare år. De intervjuade arbetar på totalt tre skolor. Arbetet med läxor tolkas som behovsstyrt och har en liknande struktur oavsett om de intervjuade lärarnas attityder anses positiva eller negativa. Läsläxan framträder som den vanligaste läxan, och ljudboken är en vanlig anpassning av denna. Det aktuella arbetsområdet bestämmer läxornas förekomst och frekvens. Lärarnas praktik stödjs av det stödmaterial som finns framtaget av Skolverket. Läxans användning har kopplingar till gymnasienivå och till aspekter gällande bland annat de timmar som finns för undervisning. Orsaker till läxors användning har en mer tidsmässig- och kunskapsorienterad syn ur intervjuerna än vad andra studier på låg-,mellan- och högstadiet visar. Attityden till läxor kopplas ofta till problematiserande ståndpunkter, vilket har likheter med den aktuella forskningsbakgrunden. I intervjuerna framkommer det att lärarna har olika, dynamiska, attityder till läxors förekomst i ämnet. De upplevda attityderna till läxor i denna studie skiljer sig däremot från andra pedagogiska examensarbeten av liknande slag. Avslutningsvis konstateras att trots att forskning och debatt sker kring läxan är det viktigt att arbetet med läxan och läxans användning i den dagliga verksamheten problematiseras för att i undervisningen inte förbise frågor gällande till exempel likvärdighet.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. Bakgrund: Neurokirurgiska patienter vårdas på både små och stora intensivvårdsavdelningar med olika möjlighet till specifik övervakning. Sjuksköterskans ansvar är att minimera sekundära skador genom att optimera parametrar. Upplevelsen av att vårda intensivvårdspatienter beskrivs som utmanande men roligt och utvecklande. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Datainsamlingen skedde under november månad 2015, genom åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på en liten intensivvårdsavdelning och på en större intensivvårdsavdelning med neurokirurgisk inriktning. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier och 12 subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning beskrevs genom fyra huvudkategorier: Vård som gagnar patienten, Svårt att vårda, Att få styrka och Att möta anhöriga. Slutsats: Vårdprogram och rutiner gav sjuksköterskorna trygghet. Att vårda utan tillgång till specialistkompetens gav känslor av osäkerhet. Patienter med tunga diagnoser krävde bearbetning oftast hanterat med kollegor. Anhöriga ansågs viktiga både i vården för patienten och för att ge sjuksköterskorna information om patientens bakgrund.

Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det är den vanligaste cancerformen hos män, över 9000 drabbas varje år. Faktorer som ökar risken att drabbas är en ohälsosam livsstil, hög ålder, ärftlighet och hormonell påverkan. Syfte: att beskriva hur personer med prostatacancer beskriver sina erfarenheter av sjukdomen från diagnostillfället till livet efter behandlingen samt att beskriva valda artiklars undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundade sig på 13 kvalitativa artiklars resultat. Resultat: Det framkom att männen upplevde många olika känslor i samband med att de fick diagnosen. Det framkom också att en bristande information rådde mellan sjukvårdspersonal och patient. Männen ansåg att information var viktigt för att kunna fatta ett beslut angående behandling och lättare kunna hantera sin situation. Det framkom också att flera kroppsliga förändringar och biverkningar skedde under behandlingen. Erektil dysfunktion och urininkontinens var de två biverkningar männen upplevde som mest påtagliga. Stöd var något som männen upplevde som viktigt under behandlingen.  I resultatet fram att sexuella dysfunktioner var ett stort problem för männen efter avslutad behandling. Männen upplevde att dessa problem var svåra att hantera och därav användes olika copingstrategier.  Slutsats: Män upplever många olika känslor och reaktioner från diagnostillfället till livet efter behandlingen mot prostatacancer. De upplever också att det råder en bristande kommunikation och information mellan patient och sjukvårdspersonal. De menar att informationen måste bli bättre och mer lättförståelig. Män påtalar att stöd är en viktig del genom hela sjukdomsförloppet och att behovet av stöd varierar från person till person. Män menar att det största problemet med prostatacancer är förlusten av sexuell funktion. Alla tre copingstrategier används vid olika tillfällen genom resans gång då man drabbats av prostatacancer.

No description available.

Revisorns oberoende är en viktig förutsättning för en opartisk, självständig och objektiv revision. Trots att revisorns oberoende beskrivs som hörnstenen för att uppfylla revisionens funktion har det uppdagats i flera stora konkurser att revisorer brustit i sitt ansvar att oberoende och kritiskt granska företaget. Under 2016 införs ny reglering som begränsar revisorns uppdragslängd, vilka konsulttjänster denne får göra samt att sanktionsavgifter införs. Litteraturstudien som genomförts inför uppsatsen har funnit att teorin är motstridig huruvida utvalda faktorer kan påverka revisorns oberoende. Syftet med denna uppsats är att beskriva, förklara och utveckla en modell för hur utvalda faktorer påverkar revisorns oberoende, samt undersöka revisorers attityd till hur ny reglering kommer att påverka revisorers oberoende. Genom en kvalitativ studie har sex revisorer från stora och mindre revisionsbyråer intervjuats där svaren analyserats mot befintlig teori i ämnet. Faktorerna konsulttjänster, klientens betydelse, klientens anknytning och revisorns uppdragslängd har identifierats som faktorer som ger upphov till ett antal olika hot; konsulttjänster kan ge upphov till självgranskningshot och egenintressehot, klientens betydelse kan ge upphov till ett egenintressehot, klientens anknytning kan ge upphov till vänskaps- och skrämselhot samt revisorns uppdragslängd kan ge upphov till vänskapshot. Vidare finner studien att revisorer är positiva till den nya regleringen om byrårotation och minskade konsulttjänster men de ställer sig skeptiska till införandet av sanktionsavgifterna som anses orimliga.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser på skolornas likabehandlingsplaner där vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgått ifrån fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hämtat från Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti – Oppressive Education (2000). Vi har studerat vilka strategier skolornas likabehandlingsplaner använder sig av i sitt likabehandlingsarbete och om de i sin tur har någon inverkan på konstruktionen ”vi” och ”dom”. Resultatet av denna studie blev att skolorna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan (2012). Vi kom vidare fram till att skolorna i sina likabehandlingsplaner använder sig av olika strategier för likabehandlingsarbete och att dessa strategier kan ha en inverkan på konstruktionen ”vi” och ”dom”.

Bakgrund: Att genomgå hemodialysbehandling till följd av njursvikt och uremi innebär en förändrad vardag då den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gånger i veckan på behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av livet. Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hemodialysbehandling. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med hemodialysbehandling. Dessa var: en begränsad livssituation, ett ständigt beroende, strategier för att främja hälsa och behov av stöd och information. Det framgick att hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begränsande då behandlingen var tidskrävande, fysiskt påfrestande och hämmade det sociala livet. För att orka med behandlingen och finna motivation fanns olika strategier, såsom att leva en dag i taget. Slutsats: Att leva med hemodialysbehandling innebär en förändrad livssituation med fysiska och känslomässiga påfrestningar. De drabbade tvingas ge upp en stor del av sig själva och en ökad förståelse för deras situation kan stärka känslan av välbefinnande vilket kan uppnås genom ett livsvärldsperspektiv. För att främja hälsa krävs ökad information, delaktighet och ett gott bemötande i vården.

The purpose of this study was to investigate whether students’ previous musical knowledge affected the rating achieved in the subject of music. My empirical material consists of interviews with three professional music teachers in local secondary schools. Two of the three teachers felt that they were not able to devote time for the students who had previous musical knowledge. Students from all schools said that teachers addressed more to help those students who found it more difficult to learn. They also said that they were assigned to work more independently and that the teacher only came to help when they asked for it.

Denna uppsats handlar om hemtjänstpersonalens upplevelser av sitt arbete och de villkor som råder. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer som gjorts med personal frånhemtjänsten inom Karlstad kommun. Syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka hur hemtjänstpersonalen upplever sitt yrke under rådande omständigheter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades och det skapades teman över viktiga områden som varit framträdande i transkriberingarna. Teorierna och begreppen som använts i studien är utvecklade och definierade av Arlie Hochschild, Randall Collins och Rosmari Eliasson som tar upp begreppet omsorgsrationalitet. Resultat som hämtats för att representera tidigare forskning är framtagna av Eva Olsson, Anneli Stranz och Marta Szebehely. Efter att analysen genomförts hade vi sammanlagt fått fram sex olika teman med olika ämnen under varje tema. Under resultat presenterar vi de olika teman som utvecklats och kopplar ihop dessa med teori. Namnen på de olika teman är: Emotioner, Tidsbrist och personalbrist, Flexibilitet, Socialisering, Relationer och Privatliv. Under varje tema finns citat från intervjuerna som exempel på hur respondenterna kunnat uttrycka sig. Dessa exempel hjälper även att underbygga resultatdelen. Under varje tema lyfts de aktuella ämnen som representeras av de olika namnen upp. Här presenteras olika aspekter av yrket som personalen tyckt varit viktiga att lyfta fram. Studien bygger på deras röster och återkommande ämnen tas upp. Negativa och positive aspekter av yrket aktualiseras. I resultaten kom vi fram till att känslor är en viktig och framträdande aspekt som påverkar personalen inom hemtjänsten. Bristen på personal och tid kan även påverka det dagliga arbetet. Relationen till kollegerna handlar ofta om gemenskap och att hjälpa till vid samarbete. Personalen har kontakt med många människor och relationer till alla de träffar under en dag. / This essay deals with home care staff's perceptions of their jobs and the conditions prevailing. It is a qualitative study based on interviews with staff from the home care service in Karlstad. The aim of this work was to qualitatively examine how home care staff perceive their profession under the circumstances. The interviews were conducted using an interview guide. The interviews were then analyzed and themes were created across important areas that have been prominent in the transcriptions. The theories and concepts used in the study were developed and defined by Arlie Hochschild, Randall Collins and Rosmari Eliasson, who writes about the concept of caring rationality. Results used to represent earlier research come from research done by Eva Olsson, Anneli Stranz and Marta Szebehely. After the analysis was carried out, we had a total of sex different themes with different topics under each theme. Under results we present the various themes developed and analyze them and compare the results with theory. The names of the themes are: Emotions, Lack of time and staff, Flexibility, Socialization, Relationships and Life outside work. Under each theme there are quotations from the interviews as examples of how the respondents expressed themselves. These examples also help to substantiate the results. Under each theme highlighted the different topics that are represented by the different names are discussed. Here we present various aspects of the profession that the staff thought was important to highlight. The study is based on their opinions and recurring topics are covered. Negative and positive aspects of the profession get highlighted. In the results we concluded that emotions are an important and salient aspect staff in home care. The lack of staff and time can also affect the daily work. The relationship with colleagues is often like in a small community and they assist eachother and co-operate. The staff have contact with many people and have relationships with everyone they meet during the day.