Sammanfattning   Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings kommun.   Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen.   Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende. Friheten att välja är viktig, anser de. Det visar sig också att företrädarna relaterar olika till begreppet. Ju högre upp i hierarkin man befinner sig desto vidare blir perspektivet. Ju längre ner i hierarkin man befinner sig desto starkare anknytning till begreppets tillämpning. Högre upp är till exempel kommunal ekonomi och långsiktig planering några exempel på perspektiv, lägre ner i hierarkin handlar det bland annat om mötet med brukarna och konsekvenser för den enskilde individen.   De kommunala företrädarna anser i första hand att kvarboende är en rättighet. Detta visar sig dock inte vara så enkelt. De lokala riktlinjerna för biståndsbedömning är restriktiva. De medicinska behoven styr till stor del, vilket kan upplevas som att du inte har det fria valet att själv välja var du ska bo. Viktigt är att poängtera att Enköpings kommun arbetar aktivt för att kvarboende skall prioriteras samt att medge stöd till anhöriga som har en äldre närstående boende hemma. Vad gäller anhöriga vittnar företrädarna om att det kan uppstå problem, när brukare, anhöriga och kommun ser olika på behovet av exempelvis plats i särskilt boende.   De kommunala företrädarna menar alla att kvarboende är en viktig politisk fråga, då det till stor del handlar om fördelning av resurser och rådande ideologi. De kommunala företrädande siar även om stora framtida förändringar i Enköpings kommuns äldreomsorg. Bland annat menar man att det måste till ökade resurser och fler boendealternativ då allt fler i befolkningen blir allt äldre. Uppsatsen avslutas med en diskussion, där komplexiteten i kvarboendefrågan tas upp.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte äratt undersöka idrottslärare och skolsköterskors uppfattningarom förekomsten av ortorexi på högstadie-och gymnasieskolor. Med detta som utgångspunkt var mina frågeställningar: Anser idrottslärare och skolsköterskor att det finns ett problem med ortorexi i skolan? Anser idrottslärare/skolsköterskor att media påverkar elevernas kroppsbild? Har skolpersonalen tid och möjlighet att upptäcka ett eventuellt problem?Skiljersig idrottslärarnas och skolsköterskorna uppfattning åt? Metod Halvstrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. En e-postförfrågan skickades ut till tjugofem idrottslärare och skolsköterskor i Östergötland. Intervjuer genomfördes sedan med sex deltagare som svarade positivt på förfrågan. Av dessa var det fyra manliga respektive två kvinnliga deltagaresom arbetar på högstadiet respektive gymnasiet. Intervjuerna transkriberades i sin helhet. I takt med att intervjuerna blev klara analyserades dem med hjälp av öppen och selektiv kodning med inspiration från Grundad teori. Resultat De flesta deltagares uppfattning var att media påverkar ungdomarnas kroppsuppfattning i stor utsträckning. De ansågatt det finns en stor fixering kring kost och träning i dagens samhälle och att de även har uppmärksammat detta hos eleverna. Vidare ansågsamtliga deltagare att ortorexi är ett problem i samhället men huruvida det återfinns i skolan rådde det delade åsikter om. Flera deltagares uppfattning var att det fanns både tid och möjlighet att upptäcka ett problem även om de ocksåuttryckte svårigheter att se varningstecken. Idrottslärarnas och skolsköterskornas uppfattningar var samstämmiga i de flesta avseenden. Just i fråga om ortorexi är ett problem i skolan skiljde sig åsikterna åt då vissa deltagare ansåg att det fanns ett problem medan andra deltagare inte ansåg att det var ett problem på de skolor de arbetade. Slutsats Deltagarnas uppfattning om hurmedia och dagens kost-och träningsfixerade samhälle påverkar elevernaantyder att det kan finnas en risk att ortorexi är ett växande problem bland ungdomar på högstadie-och gymnasieskolor.

No description available.

Bakgrund: Filippinerna bedriver både statlig och privat sjukvård där den privata sjuksjukvården är det dyraste alternativet. Rapporter visar att sjuksköterskor ansvarar för upp till 60 patienter åt gången och att en säng på sjukhuset ibland delas av flera patienter på grund av resursbrist Syfte: Syftet med studien var att belysa filippinska sjuksköterskors uppfattning av vården på Filippinerna Metod: En empirisk studie med kvalitativ forskningsmetod där nio sjuksköterskor på privata och regeringsstyrda sjukhus i Cebu, Filippinerna intervjuades. Resultatet analyserade sedan med manifest innehållsanalys Resultat: Av sjuksköterskorna som intervjuades upplevde alla utom en, stress på sin arbetsplats. Majoriteten av sjuksköterskorna hade funderingar på en utlandsflytt där arbetsmiljö, underbemanning, ekonomi och hör överbelastning låg som grund Slutsats: Det filippinska sjukvårdssystemet har enligt studiens resultat brister som får konsekvenser för personal och patienter. Sjuksköterskornas situation ledde till stress och missnöja. En av flera stressfaktorer var att patienter som inte kunde betala för sig uteslöts från vården, ett faktum som fick följer som dödsfall.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I analysen sammanställdes datamaterialet i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. I huvudkategorin Komplexiteten vid bemötandet under samtalet  framkom att föräldrarnas oro ofta påverkade samtalet i stor utsträckning. Under huvudkategorin Utmaningar i telefonrådgivningen framkom att distriktssköterskorna upplever att de arbetar utifrån både uttalade och outtalade krav. Bristen på läkartider utgjorde en särskild faktor som påverkade i vilken utsträckning egenvårdsråd gavs. Telefonrådgivning till människor från andra länder var något alla distriktssköterskor upplevde som en särskild utmaning, då både språkförbistringar och annan kulturell bakgrund gjorde att egenvårdsråden inte alltid togs emot väl. Trivselkänslorna vid telefonrådgivning till föräldrar påverkades av flera faktorer, där det kollegiala stödet var viktigt för distriktssköterskorna. Det gjorde att de lättare kunde bearbeta jobbiga situationer och därmed öka sitt välbefinnande. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de arbetade utifrån en rad såväl uttalade som outtalade krav i arbetet med telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Rådgivningsstödet utgjorde många gånger i trygghet. De upplevde även att de ofta utsattes för utmaningar, och trots att de ibland hamnade i stressiga situationer kände de sig ändå inte konstant stressade.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har. Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum. Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt. De använde sig av läromedlen som grund i planerandet och utförandet av undervisningen, någonting som stämmer överens med tidigare forskning. Trots att lärarna fann sina läromedel något bristfälliga gällande muntliga övningar, såg de inget problem med att skapa egna diskussionsövningar utifrån böckernas texter. Diskussionsövningar tenderar att ha en innehållsbaserad karaktär, med ett intersubjektivt meningsskapande som syfte. Den muntliga interaktionen blir då en undervisningsprincip, snarare än ett undervisningsmål.

Denna studie undersöker vilka relationella aspekter chefer och medarbetare lyfter fram för ett gott ledarskap. De senaste åren har relationernas betydelse för ledarskapet uppmärksammat mer och mer utifrån ett tidigare fokus på ledares egenskaper, stilar eller beteenden. I denna studie undersöks de relationella aspekterna av ledarskapet i en svensk kontext. Studiens teoretiska ram är teoribildningen kring det relationella ledarskapet utvecklad av Mary Uhl-Bien och Sonia Ospina. Det empiriska underlaget består av fem intervjuer. Både chefer och medarbetare från två olika organisationer har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med den kvalitativa forskningsintervjun som grund och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är fem teman som beskriver de relationella aspekterna som utgör ett gott ledarskap. Utifrån chefernas perspektiv är det tre teman: förtroende och tillit, delaktighet och engagemang samt omsorg och omtanke. Utifrån medarbetarna är det två teman: förtroende och tillit samt respekt och bekräftelse.

<p>Validerat; 20120420 (anonymous)</p>

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar personer i det dagliga livet. Idag beräknas ca 800 000 personer i Sverige leva med denna sjukdom. Genom ökad kunskap och färdighet kan sjuksköterskan ge en optimal vård och omsorg så att personerna med astma får en bättre livskvalitet. Syftet med studien är att beskriva personers erfarenheter av att leva med astma. Metoden är en litteraturöversikt med analys av kvalitativa artiklar. Resultatet innefattar åtta stycken vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Fribergs 5 stegsanalys. Fynden i artiklarnas resultat har sammanförts och sammanställts till en ny helhet där ett huvudtema, erfarenheter, och fyra teman växte fram. Dessa var: att leva med hinder, att leva med sjukdomens påverkan på kroppen, att leva med ständiga vårdkontakter och att skapa kontroll med hjälp av egenvård . Personer med astma behöver bemötas med individanpassad omsorg. Genom att sjuksköterskan bidrar med information om astma och vikten av egenvård kan patienters välbefinnande förbättras.

The purpose of this Master thesis is to deepen understanding of how the concept of information literacy is used within Swedish higher education. The empirical material consists of course syllabi from three different programmes offered at Kristianstad University, Sweden. These are analysed from a sociocultural perspective through qualitative content analysis. Using a data-driven coding frame with different categories, the method helps to define the level of clarity with which information literacy is expressed in the texts. The results of the study reveal that information literacy is seldom explicitly expressed in course syllabi. Information literacy is usually only implied or a potential connection can be discerned. It is concluded that the invisibility of information literacy as such may render it unimportant to students. It is suggested that in a sociocultural perspective, the teaching of information literacy ought to be embedded in the curricula. This requires cooperation between teachers and librarians, something which historically has been difficult to achieve. The analysis also shows that there are connections to information literacy in the syllabi in areas that are highly valued by both professions. These include creative thinking, scientific working processes and the use of information- and communication technology. By shedding light on these similarities, this thesis suggests ways of bringing the two professions closer together.