Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares attityder gällande litteraturkanon och lärares didaktiska synsätt och uppfattningar gällande litteratur. Och om dessa attityder påverkar undervisning och litteratururval. Frågeställningarna har varit: 1. Hur motiverar lärare sina litteratururval till undervisning? 2. Hur resonerar lärare didaktiskt kring litteratur i skolan? 3. Går det att urskilja ett samband mellan didaktiska synsätt och synsätt på litteraturkanon? Metoden som används i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasienivå. Resultatet visar att lärarna är eniga om att läsning är viktig men att utrymmet för läsning har minskat. De menar att det som påverkar deras litteratururval mest är vad som finns att tillgå på skolan och de ekonomiska aspekterna rörande det. Dessutom påverkas de av styrdokument och kursmål. Lärarna har olika synsätt på svenskämnet och att de strävar åt ena eller andra hållet utifrån tre konstruktioner av svenskämnet som Malmgren och Molloy formulerat och diskuterat. En av lärarna menar dock att hennes undervisning är en kombination av de olika konstruktionerna. Lärarna i studien menar att svenskämnet mer och mer kommit att bli ett färdighetsämne än något annat och att kulturarv och erfarenhetspedagogik får stå tillbaka. Endast en av lärarna är negativt inställd till kanon men gemensamt är att lärarna anser att det finns en outtalad litteraturkanon i Sverige som de påverkas av. En större studie utifrån denna med en bredare undersökningsgrupp skulle kunna ge ett tydligare resultat med högre reliabilitet. Det skulle även vara intressant att kombinera denna studie med en undersökning av elevers uppfattning om litteratur, litteratururval och litteraturkanon för att få en mer övergripande bild av situationen med läsning hos Sveriges unga.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den muntliga interaktionens funktion och utrymme i sfi-undervisningen.  Uppsatsen har utgått från fyra forskningsfrågor, där två riktar sig till sfi-läromedel, och två till sfi-lärare. För att besvara uppsatsens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra verksamma sfi-lärare och gjort kvalitativa innehållsanalyser av deras läromedel. Vi har därmed undersökt de aktuella lärarnas syn på muntlig interaktion samt deras undervisningspraxis. I läromedelsanalyserna har vi undersökt hur stort utrymme den muntliga interaktionen får, samt vilken karaktär och vilket syfte de muntliga övningarna har. Studiens resultat blev att både de analyserade läromedlen och de intervjuade lärarna använde muntlig interaktion som metod för andraspråksinlärningen. De kvalitativa innehållsanalyserna visade att samtliga läromedel, i varierande utsträckning, uppmuntrar till interaktionella moment med innehåll snarare än form i centrum. Resultatet från intervjuerna visade att lärarna värderar den muntliga interaktionen högt. De använde sig av läromedlen som grund i planerandet och utförandet av undervisningen, någonting som stämmer överens med tidigare forskning. Trots att lärarna fann sina läromedel något bristfälliga gällande muntliga övningar, såg de inget problem med att skapa egna diskussionsövningar utifrån böckernas texter. Diskussionsövningar tenderar att ha en innehållsbaserad karaktär, med ett intersubjektivt meningsskapande som syfte. Den muntliga interaktionen blir då en undervisningsprincip, snarare än ett undervisningsmål.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet.  För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk.  Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet. Överlag hade nyhetsrapporteringen en sensationaliserad karaktär där större delen av innehållet hade någon form av spekulation eller hårdvinkling, vilket kan skapa omedelbara effekter på partiets varumärke.