No description available.

No description available.

<p>Abstrakt</p><p>Efter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svårt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. På våren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stånd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmänt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka hur tre halländska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det fanns någon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jämfört med rikstidningarna, samt om det går att urskilja något samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet. Undersökningen har utförts genom att ledarartiklarna har tolkats utifrån en modell skapad av Evert Vedung, modellen innebär en kartläggning av politiska debatter. Kontentan av uppsatsen visar att det fanns en skillnad mellan hur tidningarna uppfattade kohandeln, även mellan de tidningar vars partier var en del i kohandeln. De socialdemokratiska tidningarna hyllar uppgörelsen och regeringen, medan de tidningar som företräder Bondeförbundet intar en skeptisk linje, de anser att något var tvunget att ske och att Bondeförbundet tog sitt ansvar för alla som drabbats av krisen. </p><p>Nyckelord</p><p>Kohandeln</p><p>Socialdemokraterna</p><p>Bondeförbundet</p><p>Vedungs modell</p>

<p>Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten</p>

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position. Resultatet visar att den rådande perceptionen stämmer, Socialdemokraterna och Moderaterna befinner sig närmare varandra än tidigare. Detta är inte resultatet av att ett parti har närmat sig det andra, utan båda har gjort en idépolitisk resa i riktning mot den politiska mitten

Abstrakt Efter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svårt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. På våren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stånd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmänt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka hur tre halländska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det fanns någon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jämfört med rikstidningarna, samt om det går att urskilja något samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet. Undersökningen har utförts genom att ledarartiklarna har tolkats utifrån en modell skapad av Evert Vedung, modellen innebär en kartläggning av politiska debatter. Kontentan av uppsatsen visar att det fanns en skillnad mellan hur tidningarna uppfattade kohandeln, även mellan de tidningar vars partier var en del i kohandeln. De socialdemokratiska tidningarna hyllar uppgörelsen och regeringen, medan de tidningar som företräder Bondeförbundet intar en skeptisk linje, de anser att något var tvunget att ske och att Bondeförbundet tog sitt ansvar för alla som drabbats av krisen. Nyckelord Kohandeln Socialdemokraterna Bondeförbundet Vedungs modell

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to find out if the political parties have embraced each other's ideologies. The comprehensive question of the essay is: Have the Social Democratic Party and the Moderate Party ideologies viewpoint on man and society changed? Have their economic ideals changed? This essay will use a qualitative ideal type study on the political parties program from 1990, 2001 and 2013. The result of this essay shows that while both parties have approached liberalism, only the Moderate Party have kept their ideological view through the years in the study. While the Social Democratic Party still hold democratic socialism viewpoint on society and the states relationship with the market. They have adopted a liberal viewpoint on man. Antagonism is still pertinent between the two political parties.

We live in a society that has changed rapidly in recent years. The Swedish welfare state identity consisted of structures that had been formed from an emancipatory project. Today, these structures seem to have been erased and replaced by a different form of society. When a society is changing it affects the political, social and economic levels. In this social change Social Democracy seems to have lost its hegemonic position in society and describes itself as standing in a crisis. An effort to modernize the party has therefore begun. This crisis has thus not just happened by chance but must be understood in terms of the social change that can be identified in terms of class pattern, individualization and globalization. The aim of this study is therefore to describe the Swedish Social Democratic Party’s awareness of societal changes. The survey is based on interviews with key people in the party, as well as extracts from various political texts. What the study shows how the Social Democrats adapted to globalization at an ideological level, embracing concepts such as the individual, competition and freedom of choice, but without describing the reason for their adaptation. Not having any reference to social changes shows that adaptation is an unconscious act, and in this lies a false consciousness.