How does one get re-elected in times of crisis? According to research on nationalism, praising the nation doesn’t hurt – in fact, nationalistic discourse can contribute to creating a “rally-round-the-flag” effect that benefits the ruling party. This study examines how the Swedish Social Democratic Party uses nationalistic framing in two election campaigns: in 2018, and – after a period of historic economic, health- and security-related crisis – in 2022. Has the party’s framing of policy become more nationalistic, after a period of substantial hardship and growing threat from a nationalistic party attracting working-class voters? Using a combination of inductive and deductive framing analysis approaches, the study finds that a significant nationalistic reframing has indeed taken place, primarily taking focus from a humanistic narrative that was prominent in 2018. The results shed light on what researcher Michael Billig calls the “banal nationalism” of contemporary society, and on how political communication can be – purposefully or unknowingly – changed depending on the context. Finally, the results raise questions about (1) to what degree the Swedish Social Democratic Party strategically changed their communication, and (2) what the consequences may be. These questions may serve as inspiration for future research.

This essay is about the change of the Swedish party Socialdemokraterna (S). It is a very current subject, since many political newspapers write about that the party moves into the political middle. Apparently the party is not what it used to be and that is what this essay will explore and analyze. My purpose is to explore what ideal type answers best to the Social democrats change. The chosen ideal types are neo-liberalism, reformist socialism and the third way. And the materials I use are political programs from 1990, 2001 and 2013. To achieve my purpose I’ve chosen two different methods: 1. Content analysis 2. Idea analysis. Each of them has been very useful and to combine them has proved efficient. The results of the content analysis show that the party in 2001 and 2013 is using a different vocabulary than in 1990. The results of the idea analysis are that the political program from 2013 show that some of the ideas are divergent. For example, a traditional social democratic value is that the working hours should be shorter. But in 2013, the party doesn’t suggest shorter working days and weeks.

<p>I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.</p><p> </p><p><strong>Sökord:</strong> Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.</p>

2017 marks the hundred year anniversary since the Social Democratic party was split in two in 1917, when the youth party, as well as several leftish socialistic members, formed the Communist party. In the aftermath of the first world war communism rose in Sweden, Spain and Germany. Eventually, fascism and nazism began to rise as a political power as well. These ideologies put the Swedish Social democratic party at stake. This essay has focused on how the local Social democrats acted at a local level, when it came to these political powers. Elements of conflict and consensus, as well as class formation are lifted to find out how Växjö’s Social democrats reacted to communism, nazism and fascism. The result showed that the reaction was almost completely non-violent, although still in opposition. Attempts were made to cooperate with the local communists, with varied success. They united against fascism and to aid them under fascist oppression. The class formation were partly unitary as of this, but mostly fragmented, when the communists were looked at as dividers and Moscow agents with revolutionary goals. This did not work out with the Social democratic reformist agenda, why the communist was widely condemned in 1939. The political right often criticised the Social democrats for their communist encounters. As to this the local Social democratic press did not trust the bourgeoisie to maintain the democracy if they were given the chance to overthrow the Social democratic government with help from the fascists.

Forskning visar att politiska partier allt mer närmar sig den ideologiska mittenfåran. Ett exempel på detta är synen på valfrihet som historiskt sätt har skilt sig mellan de olika ideologierna, men med tiden har fått en likartad betydelse oavsett ideologi. Syftet med denna uppsats är att studera Socialdemokraternas och Moderaternas allt mer likriktade syn på valfrihet i välfärden genom att undersöka om något av partierna politiserar frågan om det fria skolvalet under något av valåren mellan 1991-2014. Studien utgår från textanalyser av motioner och debattartiklar. För att avgöra om en fråga är politiserad eller inte använder vi oss av Malin Rönnbloms kriterier för politisering. Det teoretiska ramverket kommer också utgöras av Gunnar Sjöbloms arenor för partiprogramsrealisering. Resultatet av studien visar på att under inget av de undersökta åren politiseras frågan av varken Socialdemokraterna eller Moderaterna. Vilket går att se som ett ytterligare tecken på att partierna allt mer liknar varandra.

”When we enter the workplace we bring our loves, hates, anxieties, envies, excitement, disappointments and pride. We will meet and mix with others who have their own cares and concerns, their own emotional agenda.” (Fineman, 2003, s.1) Politiken är till för att ta beslut som är bra för landet och för befolkningen, utvalda politiker är med på valsedlar och blir sedan invalda i riksdagen utifrån valresultatet för att dessa personer besitter egenskaper som är önskvärda för partiet, för väljarna och för det arbete som skall utföras.Inom politiken granskas de beslut individen är med och tar, och i det bakomliggande arbetet inför ett beslut finns det individer som aktivt har det som sitt uppdrag att arbeta fram detta förslag till beslut. Bakom varje beslut finns en tanke, och bakom dessa tankar finns en vision, både från partiets synvinkel som individens. Oftast överensstämmer partiets vision med individens men hur hanteras de fallen där det inte gör det? Det borde finnas frågor där det tas beslut som inte alla individer i gruppen från början borde vara enhetligt överens om, men i och med att individen följer majoritetsbeslut kan detta vara en stor påfrestning för individen på ett personligt och psykologiskt plan.Individer är skapade med emotioner, och igenom uppväxten och socialiseringsprocessen skapar människan en grund med rätt och fel. Människan skapar värderingar, både sådana som vi själva väljer med rötter i vår uppväxt men ändå påverkade av det sociala klimatet vi lever i (Hochschild, 2012). En politikers uppdrag är att utföra ett arbete som är till för människor, trots detta verkar det inte som att politik liknas med en form av känslomässigt arbete. En politiker måste stå upp för och ta konsekvenserna av det beslut de tar, vilket är ett emotionellt arbete. Tidigare forskning är ofta fokuserad på arbeten som utförs inom vårdsektorn eller inom ramarna för socialtjänsten, dock finns det ingen som undersökt politikers emotionshantering. I alla emotionella arbeten förekommer det någon form av känslomässig hantering för att individerna skall kunna handskas med dessa uppkomna emotioner. Avsikten med denna uppsats är att undersöka om det förekommer motstridiga emotioner hos riksdagsledamöter och hur dessa hanteras.

Diskussionen om det fria skolvalet, friskolor och friskolor på religiös grund är ett hett ämne som riksdagspartierna gärna debatterar om i det offentliga rummet. Hur dessa partier förhåller sig till frågan kan vara av stor betydelse för många inför riksdagsvalet 2018.  Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att genom innehållsliga analyser jämföra likheter och skillnader i hur Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna förhåller sig till ämnet friskolor och andra följder av friskolereformen. Det material som ligger till grund för analysen är huvudsakligen ämnesrelevanta partipolitiska texter och program som respektive parti publicerat.  Frågeställningarna är följande:   Vilka följder anser Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna att friskolereformen haft? Vad för politiska åtgärder presenterar partierna kring friskolor och religiösa friskolor? Vilka likheter och skillnader finns det i partiernas synsätt och förhållningssätt i frågan? I mina slutsatser identifierade jag tre återkommande teman som partierna nämnde mycket: segregation, vinst och religiösa friskolors existens. Vänsterpartiet har det mest kritiska förhållningssättet till det fria skolvalet och friskolor, och anser att det spätt på segregationen av elever. Socialdemokraterna är för ett fritt skolval men vill skärpa regelverken för friskolorna. Liberalerna anser att det fria skolvalet och friskolor har motverkat segregationen. S och V vill avskaffa vinstdrivande friskolor , medan L vill behålla denna typ av skolor och endast förbjuda vinstuttag för de friskolor som missköter sig. Samtliga partier vill slopa religiösa friskolor; V och S är för ett totalt förbud och L vill förbjuda etableringen av nya religiösa friskolor.

<p>ABSTRACT</p><p>Essay in political science, C-level by Cecilia Holmberg</p><p>Spring semester 2006, Tutor: Arne Larsson</p><p>- Ideological similarities between the Swedish Socialdemocratic and the Swedish conservative party</p><p>- An idealanalysis of different political issues</p><p>The purpose of this essay is to examine wheater the political ideologies have lost their importance in the Swedish political system. The study will focus on the ideological similarities or differences between the two largest parties in Sweden, the socialdemocratic and the conservative party. Therefore, the main research question is:</p><p> Are there any ideological similarities or differences between the socialdemocratic and the conservative party?</p><p>To be able to answer this question, I have used Herbert Tingsten’s idealanalysis. This type of analysis examines how someone, in this case a political party, describes reality. The analysis also examines what the different parties’ values and goals are and what actions they recommend to achieve that particular value and goal. This will grant a good perspective of the two parties opinons in different issues.</p><p>The reason why I have choosen different issues instead of different programs, are that the issues are more concrete and therefore easier to examine. They are also recommended by Tingsten, he means that the parties have the same values and goals, there are only in the actions that there is a difference between the parties. These differences are easier differentiated when the actions are studied in the issues. The issues that this essay is going to explore are labour-market, education, treatment and criminality.</p><p>The conclusion of this essay is that there are ideological similarities between the socialdemocratic and the conservative party in these issues. It seems that both the socialdemocratic and the conservative party have similar goals and values. However, they recommend different actions to acchieve these goals and values.</p>

<p>The socialdemokrats’ long possession of government power from the 1930’s to 1976 gave them the opportunity to put their stamp on Swedish domestic and foreign affairs in the shadow of the cold war. The government policy in security and foreign affairs, therefore, was that of the socialdemokratic party. The stance of the government has been researched, but it lacks focus on the opposition. The purpose of this paper is to analyse Folkpartiet´s view of security and foreign affairs in comparison with government policy. The study is built around three years that are case studied: 1956, 1965 and 1974. More specific is the Folkpartiet’s stance in the foreign affairs debates in the parliament during those specific years that are being investigated. For this purpose, five questions have been formulated: What kind of goals did the Folkpartiet have with security and foreign policy during the investigated period of time? Did there exist an agreement between the goals of the government and the Folkpartiet? Did the Folkpartiet mark their own line in specific security and foreign policy questions? On which specific security and foreign policy questions was the Folkpartiet in agreement with the government? Finally, does Folkpartiet’s present stance in favour of Swedish membership in NATO have any historical substance?</p><p>The study shows that the Folkpartiet are in agreement with the government’s policy of being neutral during the whole investigated period of time. The Folkpartiet are constantly critical towards the Soviet Union, defend Israel in the state’s conflict with neighbouring countries and favour third world countries. The parties are in most agreement when the government decides to side with either part in a conflict. When the government decides not to do so, it causes criticism from the Folkpartiet.</p>

<p>AbstractTitle: Electoral campaigns, social media and young voters – a studie of how Moderaterna andSocialdemokraterna are going to reach out to the young voters in the electoral campaign of2010. (Valkampanjer, sociala medier och unga väljare- en studie av hur Moderaterna ochSocialdemokraterna ska nå de unga väljarna i valet 2010).Number of pages: 45Author: Sara RothmanTutor: Göran SvenssonCourse: Media and communication studies CPeriod: Autumn semester 2009University: Division of Media and Communication, Departement of Information Science,Uppsala University.Purpose/ Aim: The aim of this essay is to research how the two largest parties in Sweden,Moderaterna and Socialdemokraterna, are going to reach out to the young voters in theelectoral campaign of 2010. I will also find out how the young voters are going to collecttheir information before the election. That information will be compared to the strategies ofthe parties, in that way I can tell if their strategies match the young voters plans ofinformation search.Material/Method: In my eximination I chose to use two informant interviewes and fourdifferent groups of discussion. The informant interviewes were directed to the two peoplewho are in charge of the communication in the two largest parties in Sweden, Moderaternaand Socialdemokraterna. Two of the groups of discussion contained young people who aregoing to vote for the first time in the election of 2010, and two of the groups contained peoplewho will be voting for the second time. They were four people in every group. The people incharge of the communication in the parties were contacted thru e-mail and I met them on theirworkplaces. The young voters were partly friends of mine who brought people they knew tothe groups. In that way some of them knew each other, but not everybody.Main results: One important thing that I realised after the discussion with the young voterswas that there is a big difference between those who are going to vote for the first time andthose who will vote their second time in the election of 2010. It is impossible to characteriseyoung people as one group because they are all so different from each other. I also found outthat the young people use different media, and so will the parties in their campaigns. It is hardto satisfy all youth but my study shows that many needs will be satisfied because bothtraditional media and new media will be used in the electoral campaigns.Keywords: Electoral campaign, social media, young voters, strategic commnunication,Moderaterna, Socialdemokraterna</p>