Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga. Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga.

Denna studie undersöker klimatfrågans utveckling inom svensk politik. Tidigare forskning inom området visar på en internationell trend vad gäller klimatfrågans säkerhetisering där Europeiska unionen anses ledande." Studiens huvudsakliga syfte är därför att visa var klimatfrågan inom svensk politik idag befinner sig i säkerhetiseringsprocessen samt hur frågan utvecklats sedan 1990-talets början till idag och huruvida klimatfrågan i Sverige följer den internationella trend av säkerhetisering. Min studie syftar därför till att bidra med ytterligare forskning inom detta område på det svenska nationella planet, men som samtidigt kan placeras in i ett internationellt sammanhangStudien behandlar endast den politiska diskursen kring frågan som tar sig uttryck i motioner, propositioner samt skrivelser och ämnar inte undersöka allmänhetens uppfattning eller acceptans av denna diskurs. Klimatfrågans utveckling analyseras ur Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteoretiska perspektiv, med hjälp av diskursanalys och diskursteoretiska begrepp, under tre tidsperioder 1990 – 1994, 2000 – 2004 samt 2008 – 2014. Studien undersöker tre dimensioner av klimatfrågan; problemframställningen, det refererade objektet och lösningen.Resultatet visar att det sedan 1990-talet påbörjats en säkerhetiseringsprocess och kommer vidare fram till att klimatfrågan idag delvis befinner sig inom det säkerhetiserade stadiet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att Sverige följer den internationella trend som finns. Dock behövs ytterligare forskning, för att fastställa huruvida full säkerhetisering ägt rum på området, studiens resultat kan därför anses utgöra grunden för vidare forskning av säkerhetiseringens institutionalisering och allmänhetens acceptans. / <p>2015-06-03</p>

Forskning visar att politiska partier allt mer närmar sig den ideologiska mittenfåran. Ett exempel på detta är synen på valfrihet som historiskt sätt har skilt sig mellan de olika ideologierna, men med tiden har fått en likartad betydelse oavsett ideologi. Syftet med denna uppsats är att studera Socialdemokraternas och Moderaternas allt mer likriktade syn på valfrihet i välfärden genom att undersöka om något av partierna politiserar frågan om det fria skolvalet under något av valåren mellan 1991-2014. Studien utgår från textanalyser av motioner och debattartiklar. För att avgöra om en fråga är politiserad eller inte använder vi oss av Malin Rönnbloms kriterier för politisering. Det teoretiska ramverket kommer också utgöras av Gunnar Sjöbloms arenor för partiprogramsrealisering. Resultatet av studien visar på att under inget av de undersökta åren politiseras frågan av varken Socialdemokraterna eller Moderaterna. Vilket går att se som ett ytterligare tecken på att partierna allt mer liknar varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling framställs i digitalt läromedel samt även ta reda på vem som bär på huvudansvaret till att vi människor i Sverige skall börja leva mer hållbart. Denna studie går inte ut på att se hur pass politiserat eller avpolitiserade de digitala läromedlen är utan det jag vill ta reda på genom denna studien är om begreppet hållbar utveckling är avpolitiserat eller politiserat, genom att undersöka hur digitala läromedel framställer begreppet hållbar utveckling. Jag har i denna studie använt mig av Colin Hays (2007) teori om politisering och avpolitisering genom att precis som Hay (2007) gjort, bryta ner de digitala läromedlen till olika sfärer, politik, samhälle och människa. För att ta reda på vem ansvaret hamnar på utifrån vad som framkommer i de digitala läromedlen. Avslutningsvis i denna studie gör jag en ämnesdidaktisk reflektion för att binda samman begreppet hållbar utveckling med de digitala läromedlen. Detta gör jag för att ge en tydligare koppling till denna studie i ämnet samhällskunskap.

<p>In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals.</p> / <p>I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.</p>

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals. / I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.

No description available.

I denna studie undersöks förekomsten av säkerhetisering av klimatfrågan i regeringspropositioner mellan åren 2009 och 2019. Kan vi identifiera säkerhetiseringsdrag som gjort att frågan gått från en politiserad till säkerhetiserad fråga under denna period. Fokus är att se hur inramningen av klimatfrågan sett ut i svenska regeringspropositioner. Syftet är att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka och förstå hur klimatfrågan ramas in som en fråga om mänsklig säkerhet eller statens säkerhet utifrån två diskurser, miljösäkerhet eller miljökonflikt. Inramningen av klimatfrågan kan i förlängningen ha en reell påverkan på Sveriges klimatpolicys. Resultatet visar att en rad säkerhetiseringsdrag ägt rum och att diskursen miljösäkerhet oftare förekommer i regeringspropositionerna.

The rightwing-populist movement has gained momentum in recent years throughout the western world. The recent spike of organized Islamic terror organization has been one of the root causes of the spark about the debate of what western culture actually is, which has resulted in a gain for the rightwing-populist movement and a normalization of populist Islamophobic rhetoric. This bachelor theses focuses on the portrayal of Islam by the US president, Donald J. Trump. The purpose of the study was to analyze how Donald Trump portrays Islam in some interviews and speeches and try to pinpoint in his rhetoric reasoning how he interprets Islam in the American context. To fulfill this purpose four different forms of speeches has been analyzed. The nature of the speeches is either a type of interview or where Trump talks as a lone speaker. The study aimed to offer an answer to how Islam becomes a politized phenomenon and to determine the narrative in Trumps statements and thereafter use that narrative to offer a perspective on the incitement of the established narrative. Therefore, to answer the question about the politization of Islam the study has worked with Jonas Lindbergs (2017) Religion in Nordic politics as a means to societal cohesion and Carolina Ivanescus (2010) Politicised religion and the religionisation of politics. Rogers Brubakers (2017) Between nationalism and civilzationism was used to offer a perspective on the incitement to Trumps reasoning that orientates around right-wing populist understanding of Western cultural values. Thus, were these theories the theoretical framework to this essays study. The methods used for the study was content analysis and narrative analysis. The narrative analysis, as explained was used to establish the narrative in Trumps statements while the content analysis was used a method to systematize the empiricism and to facilitate the process of coding of the material. The conclusion of the study is that Donald Trump uses Islam as a depicted threat to the American people and the American culture. Islam takes aim on majority group in America and threatens to implement new normative understandings that emerges from Islamic doctrine. The Christian identification of the American people is threatened and the secular spirit as well that is in impregnated in the American culture. In Trumps understanding the threat has reached a breaking point where he, as the leader of the country, is the sole solution to this dictated problem.

The matter of placing Russia in a cultural and historical context has ever since Peter the Great´s reforms in the 17th century permeated the country´s philosophical and historiographical evolution. Nowhere has this been as clear cut and caustic as the question of Norse influence in Viking-age Russia. In tandem with every major historiographical and political transition in Russia, archaeologists, philosophers and politicians alike have been forced to reassess the role of the Norse seafarers, Varangians, in the wider cultural and political development of the Russian state. Previous research has in this regard predominantly focused on the archaeology of the Varangians without considering the consequences of Russia´s political upheavals and its direct impact on the archaeological research itself. Thus, rooted in the ambition to examine the reciprocity between archaeology and politics, this essay explores how Russia´s political history has influenced the archaeological research regarding the Varangians. What his essay has tried to demonstrate, by investigating Russia's political development from the late 17th century to the modern-day in conjunction with the politically entrenched archaeology, is thus the occurrence of an ever-shifting archaeological attitude towards the Varangians.