<p>Sammanfattning</p><p>I slutet av 1900-talet ansågs det inte längre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer ställdes inför nya problem, utmaningar och krav på förändrad styrning. Målstyrning sågs i mycket stor utsträckning som lösningen på framtidens problem. Målstyrning är en styrteknik som i korthet innebär att det är de övergripande målen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvärderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i målstyrda organisationer att utvärderingarna endast behandlade de mål som föreföll enklast att mäta, det vill säga de kvantitativa målen. Problemet i offentliga organisationer är att den verksamhet som bedrivs där är svår att mäta, eftersom målen oftast är av kvalitativ karaktär. Det har därför varit få av de offentliga organisationer som sagt sig vara målstyrda som haft utvärderingssystem som på ett tydligt sätt har mätt graden av måluppfyllelse.</p><p>Denna uppsats skrevs i huvudsak kring mitten av 1990-talet och består dels av en teoretisk genomgång av målstyrningens framväxt, viktigaste beståndsdelar samt en kort presentation av den kritik som riktats mot målstyrningen, dels av en empirisk undersökning inom två daghemsenheter i Karlstad kommun. Jag valde att fokusera kommunal daghemsverksamhet därför att jag där förväntade mig hitta i huvudsak kvalitativa mål. Jag valde att undersöka vilka metoder som användes inom denna verksamhet för att utvärdera verksamhetens utfall och hur utvärderingsresultaten relaterades till de politiskt uppsatta målen för den samma.</p><p>Det framträdde i denna undersökning en skillnad mellan de intervjuade när det gällde kunskapen om mål på kommunal nivå. Det var också oklart om de nationella målen för barnomsorgen verkligen hade konkretiserats på denna nivå. Målformuleringsprocessen präglades inte av att chefer och medarbetare på olika nivåer tillsammans formulerade målen för verksamheten. På politiker- och förvaltningsnivå antog de intervjuade att de politiskt uppsatta målen utgjorde tydliga ramar för verksamheten. De mål som styrde arbetet på resultatenhets- och avdelningsnivå hade dock formulerats utifrån de behov som avdelningspersonalen upplevde att barnen hade, utan anknytning till de politiskt uppsatta målen för verksamheten.</p><p>De utvärderingsmetoder som användes på politiker- och förvaltningsnivå skiljde sig</p><p>från de metoder som användes på avdelningsnivå. Utvärderingsmetoderna på olika</p><p>nivåer fångade olika delar av verksamheten och de metoder som användes för att</p><p>utvärdera verksamhetens utfall ansågs vara begränsade och förmådde inte fånga alla</p><p>aspekter av daghemsverksamheten. Undersökningsresultatet visade att det inte förekom någon samordning mellan organisationens hierarkiska nivåer när det gällde utvärderingsmetoder, eller tillvaratagandet av utvärderingsresultat. Det var heller</p><p>inte självklart att de delar av verksamhetens utfall som utvärderades inom de undersökta enheterna, ställdes i relation till de mål som fanns för verksamheten på respektive nivå i organisationen. Utvärderingsresultaten från resultatenhets- och avdelningsnivå verkade inte föras upp till politiker- och förvaltningsnivå och kunde därför inte sägas ligga till grund för framtida politiska beslut om daghemsverksamheten. Det var svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning målen faktisk styrde verksamheten och således målens funktion. Mellan den kommunala nivån och resultatenhetsnivå genomfördes såväl målformulerings- som utvärderingsprocessen i stort sätt som isolerade företeelser.</p> / <p>Summery</p><p>In the end of the 20th century it was no longer considered possible to manage the state and the municipal’s extensive activities in detail. Public organizations were faced with new problems, challenges and demands for change of administration.</p><p>Management by objectives was to a very large extent seen as the solution to the problems of the future. Management by objectives is a type of management which explained shortly, imply that it is the overall objectives of the organization that are going to govern its activities by concretize them and making the continual evaluation of them the breeding ground for future decisions concerning the organization.</p><p>In organizations managed by objectives it became common that the evaluations solely dealt with the objectives that appeared the easiest to measure, that is the quantitative objectives. The problem in public organizations is that the performances of the activities carried out there are hard to measure, because the objectives most often are of qualitative character. Among the public organizations that have claimed themselves to be managed by objectives there are therefore few which have had evaluation systems that in a distinct manner have measured the degree of object achievement.</p><p>This essay was essentially written in the mid 1990’s and consists on the one hand of a theoretical exposition of the development of management by objectives, the most important elements along with a brief presentation of the criticism that have been directed against this method. On the other hand it consists of an empirical study within two day nurseries in the municipality of Karlstad. I chose to focus on municipal day nursery activity because I expected to mainly find creative objectives there. I chose to examine which methods was used within this sector in order to evaluate the outcome of the activities and how the outcome results were related to the political objectives set up by the same.</p><p>In this survey a distinction appeared among the interviewees when it came to the knowledge of objectives at municipal level. It was also unclear whether the national objectives for the day nursery activities really had been concretized at this level. The method of managers and co-workers on different levels working together in order to formulate the objectives for the activities did not characterize the process. At the political and managerial level the interviewees assumed that the objectives set up politically constituted distinct frameworks for the activities. The objectives directing the work at result- and divisional level had been formulated from the needs the division staff felt the children to have, without connection to the politically set objectives for the activities.</p><p>The methods for evaluation used on political and managerial level differed from the methods used on divisional level. The evaluation methods on different levels captured different parts of the activities and the methods used to evaluate the outcome of the activities was regarded as limited and did not manage to capture all aspects of the day nursery activities. The study results showed that there did not occur any co-ordination between the organization’s hierarchical levels when it came to evaluation methods or the taking care of the evaluation results. Neither was it obvious that the part of the outcome of the activities which was evaluated within the studied divisions was put in relation to the objectives of the activities on the corresponding level in the organization. The evaluation results from result- and divisional level did not seem to be brought up to politician- and management level and therefore could not be said to constitute future political decisions regarding the day nursery activities. It was hard to get an opinion about in what degree the activities actually were driven by the objectives and consequently what the function of the objectives were. Between the municipal level and result division the drawing up of objectives as well as the evaluation process was, as a whole carried out as isolated phenomena.</p>

<p>Som konsult gör man oftast en punktinsats och går sedan vidare. Hur ska man gå tillväga för att försäkra sig om att sin insats fortsätter att ha påverkan även efter att man har lämnat organisationen? I denna studie har fyra olika målstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de är hämtade från verkligheten och är nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkätsvar och 15 intervjuer utfördes med folk från projektledarroller i projekten. Genom att utgå från målstyrningsmetoden och tidigare resultat vad gällande delade mentala modeller, upptäcktes det elva faktorer, delade på tre huvudgrupper, nämligen kundspecifika, projektspecifika och konsultspecifika faktorer. De elva faktorerna påvisades påverka projektens upplevda framgång i varierande mängd. För att komma åt dessa faktorer föreslås det fem tillvägagångssätt, (1) skapa en gemensam vision (2) skapa realistiska förväntningar (3) anpassa metoden efter projekttyp (4) förstå sin beställare och (5) fokusera mer på resultat än metod. Studien avslutas med ett förslag på en utökad process av målstyrningsmetoden baserad på dessa fem tillvägagångssätt.</p>

Sammanfattning I slutet av 1900-talet ansågs det inte längre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer ställdes inför nya problem, utmaningar och krav på förändrad styrning. Målstyrning sågs i mycket stor utsträckning som lösningen på framtidens problem. Målstyrning är en styrteknik som i korthet innebär att det är de övergripande målen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvärderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i målstyrda organisationer att utvärderingarna endast behandlade de mål som föreföll enklast att mäta, det vill säga de kvantitativa målen. Problemet i offentliga organisationer är att den verksamhet som bedrivs där är svår att mäta, eftersom målen oftast är av kvalitativ karaktär. Det har därför varit få av de offentliga organisationer som sagt sig vara målstyrda som haft utvärderingssystem som på ett tydligt sätt har mätt graden av måluppfyllelse. Denna uppsats skrevs i huvudsak kring mitten av 1990-talet och består dels av en teoretisk genomgång av målstyrningens framväxt, viktigaste beståndsdelar samt en kort presentation av den kritik som riktats mot målstyrningen, dels av en empirisk undersökning inom två daghemsenheter i Karlstad kommun. Jag valde att fokusera kommunal daghemsverksamhet därför att jag där förväntade mig hitta i huvudsak kvalitativa mål. Jag valde att undersöka vilka metoder som användes inom denna verksamhet för att utvärdera verksamhetens utfall och hur utvärderingsresultaten relaterades till de politiskt uppsatta målen för den samma. Det framträdde i denna undersökning en skillnad mellan de intervjuade när det gällde kunskapen om mål på kommunal nivå. Det var också oklart om de nationella målen för barnomsorgen verkligen hade konkretiserats på denna nivå. Målformuleringsprocessen präglades inte av att chefer och medarbetare på olika nivåer tillsammans formulerade målen för verksamheten. På politiker- och förvaltningsnivå antog de intervjuade att de politiskt uppsatta målen utgjorde tydliga ramar för verksamheten. De mål som styrde arbetet på resultatenhets- och avdelningsnivå hade dock formulerats utifrån de behov som avdelningspersonalen upplevde att barnen hade, utan anknytning till de politiskt uppsatta målen för verksamheten. De utvärderingsmetoder som användes på politiker- och förvaltningsnivå skiljde sig från de metoder som användes på avdelningsnivå. Utvärderingsmetoderna på olika nivåer fångade olika delar av verksamheten och de metoder som användes för att utvärdera verksamhetens utfall ansågs vara begränsade och förmådde inte fånga alla aspekter av daghemsverksamheten. Undersökningsresultatet visade att det inte förekom någon samordning mellan organisationens hierarkiska nivåer när det gällde utvärderingsmetoder, eller tillvaratagandet av utvärderingsresultat. Det var heller inte självklart att de delar av verksamhetens utfall som utvärderades inom de undersökta enheterna, ställdes i relation till de mål som fanns för verksamheten på respektive nivå i organisationen. Utvärderingsresultaten från resultatenhets- och avdelningsnivå verkade inte föras upp till politiker- och förvaltningsnivå och kunde därför inte sägas ligga till grund för framtida politiska beslut om daghemsverksamheten. Det var svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning målen faktisk styrde verksamheten och således målens funktion. Mellan den kommunala nivån och resultatenhetsnivå genomfördes såväl målformulerings- som utvärderingsprocessen i stort sätt som isolerade företeelser. / Summery In the end of the 20th century it was no longer considered possible to manage the state and the municipal’s extensive activities in detail. Public organizations were faced with new problems, challenges and demands for change of administration. Management by objectives was to a very large extent seen as the solution to the problems of the future. Management by objectives is a type of management which explained shortly, imply that it is the overall objectives of the organization that are going to govern its activities by concretize them and making the continual evaluation of them the breeding ground for future decisions concerning the organization. In organizations managed by objectives it became common that the evaluations solely dealt with the objectives that appeared the easiest to measure, that is the quantitative objectives. The problem in public organizations is that the performances of the activities carried out there are hard to measure, because the objectives most often are of qualitative character. Among the public organizations that have claimed themselves to be managed by objectives there are therefore few which have had evaluation systems that in a distinct manner have measured the degree of object achievement. This essay was essentially written in the mid 1990’s and consists on the one hand of a theoretical exposition of the development of management by objectives, the most important elements along with a brief presentation of the criticism that have been directed against this method. On the other hand it consists of an empirical study within two day nurseries in the municipality of Karlstad. I chose to focus on municipal day nursery activity because I expected to mainly find creative objectives there. I chose to examine which methods was used within this sector in order to evaluate the outcome of the activities and how the outcome results were related to the political objectives set up by the same. In this survey a distinction appeared among the interviewees when it came to the knowledge of objectives at municipal level. It was also unclear whether the national objectives for the day nursery activities really had been concretized at this level. The method of managers and co-workers on different levels working together in order to formulate the objectives for the activities did not characterize the process. At the political and managerial level the interviewees assumed that the objectives set up politically constituted distinct frameworks for the activities. The objectives directing the work at result- and divisional level had been formulated from the needs the division staff felt the children to have, without connection to the politically set objectives for the activities. The methods for evaluation used on political and managerial level differed from the methods used on divisional level. The evaluation methods on different levels captured different parts of the activities and the methods used to evaluate the outcome of the activities was regarded as limited and did not manage to capture all aspects of the day nursery activities. The study results showed that there did not occur any co-ordination between the organization’s hierarchical levels when it came to evaluation methods or the taking care of the evaluation results. Neither was it obvious that the part of the outcome of the activities which was evaluated within the studied divisions was put in relation to the objectives of the activities on the corresponding level in the organization. The evaluation results from result- and divisional level did not seem to be brought up to politician- and management level and therefore could not be said to constitute future political decisions regarding the day nursery activities. It was hard to get an opinion about in what degree the activities actually were driven by the objectives and consequently what the function of the objectives were. Between the municipal level and result division the drawing up of objectives as well as the evaluation process was, as a whole carried out as isolated phenomena.

Likvärdighet är ett centralt begrepp inom skolans värld med utgångspunkt i skollagen. Med avgränsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvärdighet med avseende på utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ”utbildning”, ”likvärdighet” och ”likvärdig utbildning”. Även ett mätningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tänkas innebära att, utifrån Skolverkets tolkning av ”likvärdig utbildning”, ge elever ”samma möjligheter” att nå de nationellt uppsatta kunskaps- och värdegrundsmålen. Indikatorer för likvärdig utbildning framtagna av Skolverket och Rädda Barnen diskuteras också.

Området målstyrning och dess tillhörande komponent målkongruens har under cirka 40 års tid betraktats som aktuella sett ur ett forskningssammanhang. Dessa komponenter har under perioder ansetts vara både mer och mindre viktiga sett till hur mål valt att nås. Sett till ett nutida sammanhang har dock fokus flyttats från en individuell till en kollektiv nivå, vilket antas ha stärkt målstyrningens relevans inom organisationer. Till följd av dessa svängningar i den akademiska världens tankegångar genomförs i detta fall en studie för att skapa en bild kring vilka faktorer som påverkar graden av kongruens mellan överordnades direktiv och underordnades output. Den teoretiska bakgrund som presenteras i denna rapport lyfter fram centrala delar för målstyrning och målkongruens. Detta undersöks sedan genom en explorativ fallstudie med sex intervjuobjekt på två bankkontor tillhörande Nordea Bank AB. De gemensamma resultaten i anslutning till analysmodellen visar på en kongruens som är närvarande men inte helt fullständig. Faktorer som har potential till förbättring är främst kommunikation och svårighetsgrad, men det kan även skilja sig mellan kontor då faktorn personlighet inte kan sägas finnas i full grad på ett av de undersökta kontoren.

Den här är en jämförande studie gjord för Växjö kommun, mellan de fyra kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Växjö kommuns miljömålsarbete. Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en kommun har miljömål som omfattar områden där kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra. För att lyckas med miljömålsarbetet inom en kommun är det av betydelse att sätta miljömål som är relevanta för kommunen samtidigt som miljömålen har en tydlig formulering och målsättning. Även att kommunen plockar fram styrmedel för att kunna påverka andra inom områden där de själva inte sitter med rådighet och att det finns tydliga ansvarsfördelningar inom förvaltningar och de personer som driver miljömålet framåt. Ett miljömål är inte självgående utan behöver fokus för att bli lyckat och uppnås.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur organisationen Riksteatern förankrar sina mål i verksamheten och hur dessa implementeras i medarbetarnas vardag. Studien har en kvalitativ ansats och en fallstudie genomfördes på Riksteatern. Ett flertal intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom organisationen. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen som innehåller teorier om målstyrning och organisationskultur. Resultatet visade att Riksteaterns målsättning är diffus och svårtolkad. Dessa mål går igenom en lång nedbrytningsprocess, där de bryts ner till olika delmål och del-del-mål. Risken då målen bryts ner så pass mycket, är att de förlorar sin ursprungliga mening. Då målen är så diffusa och stora är de även svåra att implementera och förankra i den dagliga verksamheten. Medarbetarna har svårt att ta till sig de övergripande målen och har svårt att se sin del i måluppfyllelsen. Detta trots att det finns en stark organisationskultur, med ett oerhört engagemang och brinnande intresse från medarbetarna. Detta gör att organisationen sitter på en stor outnyttjad kompetens.

Alltsedan den målstyrda läroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pågått en debatt om svårigheten med att tolka styrdokumenten och omsätta dem i praktiken. Både Skolverket och skolforskare är ense om att lärare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgångspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lärare i grundskolans senare del arbetar med läroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer där jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lärare använder styrdokumenten i planeringsprocessen, och därefter analyserar jag intervjuresultaten utifrån ett kritiskt perspektiv för att på detta sätt försöka belysa fördelar och nackdelar med den målstyrda skolan. Resultatet från intervjuundersökningen visar att lärare tolkar styrdokumenten mycket olika. Det kan konstateras att målstyrning fungerar bättre i de arbetslag som har ett nära samarbete utöver ämnesgränserna och sämre för de pedagoger som arbetar utifrån ett individuellt och ämneskoncentrerat perspektiv. Samtidigt framkommer det att det finns de som kombinerar individuell och kollektiv målstyrning, vilket ger upphov till att de befinner sig någonstans mittemellan de båda ytterligheterna. Jag har valt att inte bifoga de utskrivna intervjuerna i uppsatsen, men om de efterfrågas ber jag läsaren kontakta författaren.

DEN KOMMUNALA F&#214;RVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och milj&#246;- och h&#228;lsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a &#8216;free-zone&#8217; where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.

Svensk förskola utgår både från idén om frivillighet och om barns autonomi samtidigt som verksamheten ingår i utbildningssystemet. Denna studie vänder sig till yrkesverksamma och blivande pedagoger i förskolan och har för avsikt att bidra med kunskap om hur pedagoger i sin verksamhet resonerar och främjar barns lärande i relation till barns intresse. Frågeställningar som legat till grund är: Hur samspelar och guidar pedagoger barn i deras lärande? Hur bejakar och tar pedagoger tillvara barns intresse för att gagna deras kunskapsutveckling? Hur hanterar pedagoger utmaningar som rör respekten för barns intresse och delaktighet i relation till målstyrningen av kunskapsinnehåll i verksamheten? Studien tar sin utgångspunkt i förskolan som sociokulturell praktik och tar avstamp i Rogoffs analysverktyg på tre nivåer. Detta innebär att guidat deltagande och lärandeprocesser måste ses utifrån hur skilda perspektiv är sammanvävda, dvs. kulturella, verksamhetens och individens perspektiv. Under fältstudierna besöktes två förskolor. Med hjälp av observationer och intervjuer följdes vardagliga aktiviteter där barn och pedagoger deltog. Analysen visar att pedagoger främjar och resonerar om barns lärande på två skilda sätt men att guidningen kan vara överlappande i den praktiska yrkesvardagen. Resultatet visar att pedagogerna är följsamma och fångar upp barns intresse i en efterföljande guidning och går vidare med det barnen av egen kraft riktar uppmärksamheten mot. Pedagogerna lockar dessutom barnen mot kunskap de anses behöva utifrån en föreställning av ett intresse som barnen har och modifierar intresset och anpassar det till verksamhetsmålen genom lockande modifiering. Barns intresse kan sammanfalla eller samverka med verksamhetsmålen men kan också utebli. Pedagoger hanterar olika utmaningar för att skapa ett möte mellan barn och verksamhetsmål på olika sätt; genom att överbrygga kulturellt förankrade strukturella hinder, forma seriösa men lustfyllda lärmiljöer, guida med hjälp av fiktion och att förena och hålla isär kunskap av olika karaktär.