Utifrån att organisationer väljer att använda sig av medarbetarsamtal som ett verktyg med olika syften och metoder var intentionen att synliggöra hur chefer ser på syftet med medarbetarsamtal. Att se hur chefergår tillväga för att implementera sitt eget syfte och mål i samtalet för att det ska nå fram till medarbetaren. Studien bygger på sex intervjuer av mellanchefer på ett statligt företag i södra Sverige. Den empiriska datan har analyserats med utgångspunkt i didaktisk läroteori. Resultatet visar att chefer har makten att styra medarbetarsamtalet i riktning mot sitt eget individuella syfte. Syftet består av två delar: målstyrt fokus och sociala aspekter som fokus. Beroende på chef så förstoras och förminskas de olika delarna utefter vad chefen själv ansåg som viktigt att tala om under samtalet. När syftet är tydligt målstyrt leder det till grundliga förberedelser och mätningar, och när syftet är störst gentemot de sociala aspekterna så leder det till samtal styrda mot hälsa och arbetsmiljö.

Fritidshemmet ska enligt styrdokument ägna sig åt systematiskt kvalitetsarbete för att uppnåde nationella målen, hur kvalitetsarbetet ska genomföras i praktiken är dock inte preciserat.Syftet med studien är att öka kunskapen om systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemmet,med utgångspunkt i grundlärare och pedagogers erfarenheter och uppfattningar av att arbetamålstyrt. Studien baseras på tre forskningsfrågor, hur personalen på fritidshemmet arbetarmed systematiskt kvalitetsarbete, vad som är fördelarna med kvalitetsarbetet och vad sombehöver förändras för att kvalitetsarbetet ska kunna utvecklas ytterligare. För att samla in datahar fyra kvalitativa intervjuer med utbildad fritidspersonal genomförts. Resultatet harbearbetats med hjälp av kodning, tematisering och summering. I resultatet synliggörsskillnader i hur det faktiska kvalitetsarbetet genomförs, rektorns betydelse och tid förgemensam planering. Analysen utmärker olika pedagogstilar som respondenterna besittersamt skillnader i hur väl medvetna respondenterna är om verksamhetens mål. Slutsatsernabelyser rektorns betydelse för kvalitetsarbetet, tid för gemensam planering och delaktighet,storlek på barngrupper samt tydlighet och struktur i arbetet.

Avsikten med vår studie är att, genom en kvalitativ intervjustudie, förstå uppfattningar av gymkedjan SATS marknadsföring. Vi har valt att genom ett målstyrt urval förstå hur medlemmar och icke-medlemmar på SATS uppfattar företagets reklamblad som producerats de senaste fyra åren. För att ta reda på hur dessa uppfattningar ser ut, har vi med en semi-strukturerad intervjuguide, intervjuat 10 respondenter; fem medlemmar respektive fem icke-medlemmar. Med material från dessa intervjuer har vi genomfört en tematisk analys som formats av begrepp som upprepats under intervjuernas gång. Dessa har därefter analyserats för att förstå vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningarna – främst mellan medlemmar och icke-medlemmar. I samband med våra intervjuer har vi även haft avsikt att förstå hur uppfattningen påverkas av teoretiska begrepp såsom PR, rykte, image och visuell kommunikation. Resultatet visade att det finns en relativt lik uppfattning hos båda grupperna i förhållande till känslor som uppstår i mötet av reklamerna. Medlemmarna förhåller sig generellt mer positivt till reklamerna än vad icke-medlemmarna gör. PR, image, rykte och visuell kommunikation har även visat sig spela roll i hur uppfattningen konstruerats, då begreppen ligger till grund för respondenternas generella åsikt av företaget vilket i sin tur påverkar hur de förhåller sig till företaget och även reklambladen. Visuell kommunikation har uttryckts vara viktig för att skapa starkare identifikation och motivation.