Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela jorden. Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd. I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn. Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor. Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef . Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar. Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen. Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen skulle gå till jodens barn. Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär 20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta möjliga utgift är att sträva efter.

Diss. Stockholm : KTH, 2004.

Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2010. / På omslag: No 35.

<p>Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela</p><p>jorden.</p><p>Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå</p><p>det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd.</p><p>I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning</p><p>av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn.</p><p>Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten</p><p>ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret</p><p>brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga</p><p>allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut</p><p>på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor.</p><p>Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen</p><p>blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef .</p><p>Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar</p><p>Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar.</p><p>Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning</p><p>hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och</p><p>regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen.</p><p>Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver</p><p>kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen</p><p>skulle gå till jodens barn.</p><p>Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd</p><p>som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av</p><p>transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer</p><p>till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär</p><p>20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar</p><p>samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet</p><p>kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta</p><p>möjliga utgift är att sträva efter.</p>

Mitt examensarbete utgår från ett tidningsfotografi som var med i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga den 4 augusti 2009. Det är ett fotografi av tre män i motljus som rör sig i Kaupthing Banks huvudkontor i Reykjavik på Island. Tidningsbilden illustrerar en dramatisk händelse i den isländska finanshistorien. Rubriken lyder "Kompislån drev på bankkrasch". Artikeln och artiklarna som följer under några år, beskriver hur ett fåtal islänningar har lånat pengar och köpt upp norska och brittiska banker, för att senare låna ut tiotals miljoner kronor till bankens ägare och sina kompisar, ofta utan säkerhet. Följden blir att Islands ekonomi kraschar och varenda islänning dras med i den största ekonomiska krisen som landet har varit med om i modern tid. Jag fascinerades av det till synes lugnt estetiska fotografiet som är ovanligt som illustration på närngslivssidorna i en dagstidning. Jag fick lust att undersöka bilden närmare med hjälp av metoden semiotisk näranalys. Det är denna analysmetod och tillämpningen av metoden på tidningsfotografiet och hela tidningsidan som uppsatsen handlar om. I den gestaltande delen av mitt examensarbete har jag målat en förstoring av tidningsfotografiet och lagt till en leksak som visar på de personliga associationer som bilden väcker hos mig. Kontrasten mellan det strikta lite dämpade motljusfotografiet av tre kostymklädda män och ansiktet av ett litet lyckotroll som spränger genom duken förändrar bilden påtagligt. I den semiotiska näranalysen försöker jag analysera det konnotativa budskapet som bilden förmedlar på en kollektiv nivå. Mitt lyckotroll får stå för något som i semiotiken kallas för punctum, det vill säga individuella assiociationer som uppstår hos mig. Genom att måla motivet har jag genom handens arbete lärt känna bilden på ett annat sätt än när jag endast ser på den.

<p>Avhandlingen har arbetats fram inom ramen för forskningsprofilen Innovation och Design. Temat är informationsdesign i samhällsinformation.</p><p>Texten tar utgångspunkt i utställningen Toppmötet och debatten går vidare… Utställningen används som en informationsartefakt genom hela avhandlingen. Ytterligare fallstudier inom samhällsinformation knyter an till utställningens tema om massmedier, politik och kommunikationen mellan medborgare och myndigheter.</p><p> Avhandlingen diskuterar metoden att studera informationsmaterial i tre kontexter: en inre kontext, en närkontext och en yttre kontext. I den inre kontexten studeras informationsmaterialets innehåll och språkliga utformning, i närkontexten den rumsliga och kommunikativa processen och i den yttre kontexten studeras informationsmaterialet i ett socialt och kulturellt sammanhang. Resultatet visar att ett kontextuellt synsätt på informationsmaterial är en framkomlig väg för forskningsarbete inom informationsdesign och att traditionen av kulturstudier ger en lämplig arbetsmetod för detta.</p>

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen. Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier. Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus. De väljer noggrant vilket socialt medie de använder vid vilket tillfälle eftersom de upplever att det finns normer kopplade till applikationerna.  Bilddelning utgör en stor del av ungdomarnas vardag och kommunikation med vänner. De påverkas av andra och anser att det är viktigt att få respons på bilder de publicerar.

No description available.

AbstraktDenna undersökning fokuserar på en variant av särskolans bildspråkliga kommunikation,pictogram, i syfte att utveckla en mer inkluderande bildundervisning i grundskolan. Vidareundersöks hur bilderna tolkas av personer som aldrig mött dessa bilder förr. Har bilderna etttydligt kommunikativt innehåll?För att få ett så brett underlag som möjligt för studien har jag mig använt mig av enmetodkombination med en fokusgrupp. Fokusgruppen består av några ungdomar igymnasieåldern.Utifrån det kollektiva samarbete deltagandet gjorde fick jag svar på min frågeställning.Med hjälp av resultatet av min undersökning har jag utformat ett pedagogiskt verktyg i formav ett memoryspel. Spelets mening är att lära, tolka och förstå bildernas betydelse genominteraktion med andra och genom lek. Spelandet blir nyckeln till förståelsen avpictogrambildernas betydelseNedanstående punkter binder samman resultatet av min undersökning av pictogrambildernamed memoryspelet som jag gjorde i min gestaltning och dess pedagogiska syfte.1. Bilder som kan avläsas direkt.2. Bilder som kan förstås när de blivit förklarade och kopplade till ett begrepp man kan.3. Bilder som visar abstrakta begrepp som helt enkelt måste läras in i ett sammanhang.1

Denna studie handlar om hur företag använder sig av greenwashing på sina förpackningar med utgångs- punkt Årets Matbluff mellan 2015 – 2018. Syftet med undersökningen var att se hur varumärken an- vänder sig av greenwashing för att visuellt kommuni- cera hållbarhet. En semiotisk bildanalys har gjorts på vinnarna av Årets Matbluff från 2015 till 2018. Detta för att se hur förpackningar förmedlar produkter samt vad produkterna egentligen innehåller. Resul- tatet visar att företagen som vann Årets Matbluff i respektive år inte tog etiskt ansvar över hur korrekt information inte visades på förpackningarna.