Zugl.: Diss. Univ. Wuppertal, 2006/2007 (bearbeitet und geringfügig erweitert). / Literaturverzeichnis: S. 244-262.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera konsumenters upplevelse av bildkonst inom marknadsföring samt att klarlägga samspelet mellan konst och marknadsföring. Metod: Fokusgrupper, parintervjuer samt enskilda intervjuer med sammanlagt 16 personer har legat till grund för empiriinsamlingen i denna studie och en blandning av metodtriangulering och datatriangulering har tillämpats. Fotoelicitering har använts som delmetod då respondenterna fått studera 13 olika bilder som presenterat 6 olika produkter och varumärken, vilka har legat till grund för diskussion. Studien är i huvudsak att betrakta som deduktiv även om induktiva inslag förekommer. Slutsats: Bildkonsten kan tilltala konsumenten rent estetiskt, men i och med att konsten påförs en produkt kan kombinationen av de båda ändra konsumentens övergripande uppfattning av produkten både till det positiva och det negativa. Varumärkets/ produktens positionering har stor betydelse för konsumentens upplevelse av bildkonsten samtidigt som konsten spelar stor roll för hur själva objektet uppfattas. Estetiken är fördelaktig för företag i marknadsföringssyfte då samverkan med bildkonst visat sig vara förmånlig i konkurrenssammanhang tack vare det uppmärksamhetsvärde konsten medför samt den påvisat högre betalningsviljan de produkter som associeras till konst fått.

Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela jorden. Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd. I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn. Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor. Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef . Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar. Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen. Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen skulle gå till jodens barn. Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär 20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta möjliga utgift är att sträva efter.

<p>Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela</p><p>jorden.</p><p>Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå</p><p>det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd.</p><p>I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning</p><p>av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn.</p><p>Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten</p><p>ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret</p><p>brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga</p><p>allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut</p><p>på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor.</p><p>Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen</p><p>blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef .</p><p>Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar</p><p>Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar.</p><p>Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning</p><p>hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och</p><p>regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen.</p><p>Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver</p><p>kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen</p><p>skulle gå till jodens barn.</p><p>Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd</p><p>som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av</p><p>transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer</p><p>till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär</p><p>20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar</p><p>samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet</p><p>kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta</p><p>möjliga utgift är att sträva efter.</p>

<p>An analysis of Zolas Nana focusing on male desire. Through a study of the narrtive structure and the polemic relation between the concepts of “Nature” and “Culture” it is shown that opposing ideologies are imbedded in the text. Nana is a symbolic character, in large, a myth created by male desire that eventually becomes a manifestation of that desire. At the same time, however, the character Nana evolves from being a mirrored image of male desire into a more stable and real individual and this process is also an answer to when and why she dies,underlining the fact that she initially was a creation emanating from male desire and in losing those symbolic functions she loses her function in the novel.</p>

An analysis of Zolas Nana focusing on male desire. Through a study of the narrtive structure and the polemic relation between the concepts of “Nature” and “Culture” it is shown that opposing ideologies are imbedded in the text. Nana is a symbolic character, in large, a myth created by male desire that eventually becomes a manifestation of that desire. At the same time, however, the character Nana evolves from being a mirrored image of male desire into a more stable and real individual and this process is also an answer to when and why she dies,underlining the fact that she initially was a creation emanating from male desire and in losing those symbolic functions she loses her function in the novel.

This essay aims to explore continuity in water centric cult within the period of the Christianization of Scandinavia (ca 800-1100 AD) and to understand the changing of symbolism of water in pre-Christian cult and early Christian religion. It has previously been thought that Christian priests took over the old holy wells and renamed them after saint, all to ease the pagan people into a Christian lifestyle. But archaeological evidence shows that the cult at these wells, and other water centric sites, where almost completely abandoned a few hundred years before the Christians came to Scandinavia. The Christians should not have felt the need to transform this tradition since it was only practiced in a very small and supposedly private scale. On the contrary, religious activities at these wells seems to increase with the new religion and perhaps this is explained by Christianity itself. Water was an important element in the liturgi and especially in baptism. In early Christian Europe special chapels were built to baptize children but also grown men and women and historical sources speak of the importance of baptism in "living water". This essay discusses the possibility that these wells were used to baptize the newly converted Christians, thus receiving its sacred status. The official sping cult ended in the 16th century with the Protestant Reformation as it was prohibited but still the wells were visited and the cult was kept alive.

Konstanz, Univ., Diss., 1995.

Today’s popular culture often implement’s religious themes or religious symbolism. Popular culture shows a lot of interest in the conflict between good and evil and existential questions. As do most beliefs of today. How to analyze the way religion is presented and regarded in popular culture will always be grounded in the definition of religion itself. The definition is there to pinpoint exactly what one wishes to examine. The definitions do not try to explain what religion really is, but rather, try to pinpoint the very thing you want to analyze about religion. How you define it, defines the analysis. Star Wars is a phenomenon of popular culture which started out as a mere film series but consists today of toys, books and TV-series. Star Wars presents religion in form of a transcendental power of the universe known as The Force. Through the Force, Star Wars handle the conflict between good and evil, as the Force is used by both sides in different ways. You can also find the debate between the believer and the non-believer, in which Star Wars seems as an advocate of the believer, as it is through belief in something higher, rather than trust in technological progress, one can achieve victory. The analysis shows that the characters of Star Wars view belief in something higher as something positive and good. The Force works as something holy and many characters has a personal relationship to it. Star Wars also presents a clear good and evil, however it also proclaims a gray area in the hero of Luke Skywalker. To follow one’s own path seems to be something important to Star Wars.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka den estetiska symbolen femme fatale. Det är en symbol som fick sitt starkaste fäste i sekelskiftets Frankrike, och allra starkast inom de dekadenta litterära och konstnärliga kretsarna. Det är en syndig och dålig kvinna, en motsatsbild till den kyska och moderliga hemmafrun utan egen vilja eller begär som idealiserades i slutet av 1800-talet. Jag studerar i denna uppsats symbolen femme fatales utveckling och förändring från tidig till sen dekadens. Detta gör jag med bakgrund i litteraturprofessorn Mario Praz stilbildande The Romantic Agony från 1933, och hans beskrivning av ”den fatala kvinnan”. Mitt källmaterial består av Charles Baudelaires klassiska Det ondas blommor från 1857, som kom att påverka all senare dekadenslitteratur. Där söker jag efter beskrivningar av kvinnan som kan liknas vid Praz fatala kvinna, och sedan jämför jag denna tolkning med hur kvinnan beskrivs i två senare dekadenta författarskap: Paul Verlaine och Stéphane Mallarmé. Jag kan på så sätt skönja om det skett en förändring i beskrivningen och attityden till femme fatale från tidig till sen dekadens, och vad den kan tänkas vara. Jag utvecklar mina resonemang med bakgrund både i en historisk och mytologisk kontext kring den fatala kvinnan, och gör sedan min egen tolkning. Jag kommer fram till att det finns två huvudspår i förändringen av femme fatale från tidig till sen dekadens, varav den ena har jag valt att omnämna som ”det moraliska dilemmat”, och den andra för ”hora-madonna-dikotomin”. Keywords: estetik, dekadens, symbolik, idéhistoria, litteraturvetenskap, diktanalys.