Denna uppsats redogör för hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karaktäriserats inom svensk film mellan åren 1916 och 1998. Undersökningens mål har varit att ta reda på hur framställandet av HBT-personer har förändrats under tidsperioden och relatera detta till samhällets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades öppet inom den svenska filmen förrän i slutet av 1940-talet. På 1950 och 1960 framställdes homo- och bisexuella relativt ofta inom den svenska filmen - betydligt oftare än inom hollywoodfilmen. Poträtterandet var ofta negativt men undantag fanns, särskilt när det gällde kvinnlig homosexualitet. Först på 1980-talet kan man se en klar tendens till att homosexualitet framställdes som någonting naturligt och ofarligt. De filmer som tar upp homosexualitet under 1990-talet verkar alla att ha en mycket positiv inställning.

No description available.

Shi´ism intellectual history is the main subject in this bachelor thesis. Mainly the models of interpretation that arose on the basis of the doctrine of the twelfth imam, and how these have influenced politics. The Khomeini doctrine has been used as an example, and the task has been to put the doctrine into a liberation theological perspective. The definition of liberation theology that is used is from the famous liberation theologian Gustavo Gutiérrez. The paper is a presentation of the tradition of the twelfth Imam and will, as mentioned, treat a political doctrine that arose from it. It will present how Khomeini argued for his doctrine and how he claimed that this would lead to freedom of the people and the perfect society. The paper is an example of what can happen when a revolution succeeds with religion as it medium, and when the revolution is transformed from ideas to practice.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka den estetiska symbolen femme fatale. Det är en symbol som fick sitt starkaste fäste i sekelskiftets Frankrike, och allra starkast inom de dekadenta litterära och konstnärliga kretsarna. Det är en syndig och dålig kvinna, en motsatsbild till den kyska och moderliga hemmafrun utan egen vilja eller begär som idealiserades i slutet av 1800-talet. Jag studerar i denna uppsats symbolen femme fatales utveckling och förändring från tidig till sen dekadens. Detta gör jag med bakgrund i litteraturprofessorn Mario Praz stilbildande The Romantic Agony från 1933, och hans beskrivning av ”den fatala kvinnan”. Mitt källmaterial består av Charles Baudelaires klassiska Det ondas blommor från 1857, som kom att påverka all senare dekadenslitteratur. Där söker jag efter beskrivningar av kvinnan som kan liknas vid Praz fatala kvinna, och sedan jämför jag denna tolkning med hur kvinnan beskrivs i två senare dekadenta författarskap: Paul Verlaine och Stéphane Mallarmé. Jag kan på så sätt skönja om det skett en förändring i beskrivningen och attityden till femme fatale från tidig till sen dekadens, och vad den kan tänkas vara. Jag utvecklar mina resonemang med bakgrund både i en historisk och mytologisk kontext kring den fatala kvinnan, och gör sedan min egen tolkning. Jag kommer fram till att det finns två huvudspår i förändringen av femme fatale från tidig till sen dekadens, varav den ena har jag valt att omnämna som ”det moraliska dilemmat”, och den andra för ”hora-madonna-dikotomin”. Keywords: estetik, dekadens, symbolik, idéhistoria, litteraturvetenskap, diktanalys.

<p>Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och <em>massan</em>. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den <em>aristokratiska liberalismen</em> och <em>masspsykologin.</em> Avsikten är att skildra dessa två idéströmningar och deras olika sätt att se på massan och massamhället som fenomen. Utöver dessa två huvudinriktningar så anknyter jag även till andra samhällstänkare där dessa kan bidra till att nyansera skildringen av massan. Min avsikt med denna studie är, utöver den idéhistoriska skildringen, att placera idéerna i sin kontext för att på detta sätt kunna besvara mina frågeställningar, vilka är:</p><p> </p><p>­- Vilka fenomen var det som författarna ansåg krävde förklaring?</p><p>- Hur kan man tolka författarnas frågeställningar utifrån de samtida förhållandena?</p><p>- Hur kan de frågor man ställde sig ses i ljuset av dagens förhållanden?</p><p> </p><p>För att kunna besvara den tredje frågan diskuterar jag, utifrån några utvalda moderna teoretiker, hur dagens sociala och politiska förhållanden kan relateras till de frågeställningar som de tidigare författarna ställde sig. Denna del av diskussionen bygger på förförståelsen att samhället är en historisk konstruktion vilket gör att en förståelse av historien är av vikt för att förstå dagens samhälleliga förhållanden och problem.</p>

<p>Jag har i denna uppsats studerat ett antal kända lärartyper i syfte att, om möjligt, fånga in hemligheten med att bli en god lärare. Målet har varit att inringa vad som kännetecknar våra idéer och myter om hur en sådan lärare är.</p>

Jag har i denna uppsats studerat ett antal kända lärartyper i syfte att, om möjligt, fånga in hemligheten med att bli en god lärare. Målet har varit att inringa vad som kännetecknar våra idéer och myter om hur en sådan lärare är.

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin. Avsikten är att skildra dessa två idéströmningar och deras olika sätt att se på massan och massamhället som fenomen. Utöver dessa två huvudinriktningar så anknyter jag även till andra samhällstänkare där dessa kan bidra till att nyansera skildringen av massan. Min avsikt med denna studie är, utöver den idéhistoriska skildringen, att placera idéerna i sin kontext för att på detta sätt kunna besvara mina frågeställningar, vilka är:   ­- Vilka fenomen var det som författarna ansåg krävde förklaring? - Hur kan man tolka författarnas frågeställningar utifrån de samtida förhållandena? - Hur kan de frågor man ställde sig ses i ljuset av dagens förhållanden?   För att kunna besvara den tredje frågan diskuterar jag, utifrån några utvalda moderna teoretiker, hur dagens sociala och politiska förhållanden kan relateras till de frågeställningar som de tidigare författarna ställde sig. Denna del av diskussionen bygger på förförståelsen att samhället är en historisk konstruktion vilket gör att en förståelse av historien är av vikt för att förstå dagens samhälleliga förhållanden och problem.

The following essay or thesis is a study over scientific endeavors in the fringe. It is a study of Riksorganisationen UFO-Sverige, whose proponents aim to make the UFO phenomenon (or phenomena) a subject of scientific scrutiny. To achieve this, the ufologists first have to redefine common concepts of ufology as pseudo science or religion, mainly by challenging definitions given by scientific sceptics on the one hand, and proponents of conspiracy theories or the new age environment on the other. Thus UFO-Sverige seeks to construct an alternative scientific identity in contrast to adversaries on both sides, each unwilling to give the UFO phenomenon any further examination. Following the work of Tomas Gieryn's sociological grip on questions of epistemology, especially concerning the social boundaries of science from other cultural categories through what has been labelled as epistemic boundary work, during which proponents of a particular field aim to achieve epistemic authority and thus the legitimate right to define what is and what is not science, I seek to analyze how questions of science and legitimacy are actualized in an intellectual environment or culture not broadly accepted as scientific. The essay is a case study of a given organization in the ufologic subculture, analyzing material mainly from the 1990's, and the manner in which epistemic boundary work is made explicit. I further hint at the end to which the boundary work is means, which is mainly the hope of a growing professionalization of the ufologic field. Through this I further argue that the study points at something general, namely the importance of questions of science and legitimacy outside the boundaries of conventional science, not the least for those who are usually denied the recognition of scientific legitimacy and its fruits.

Per Wahlöö is one of Sweden´s most famous crime writers. Together with Maj Sjöwall he revolutionized the swedish crime novel in the mid-sixties with the Martin Beck-series. Before that he was working as a reporter in the fifties and started writing novels about the oppression of man, power and totalitarian mentality in the end of the decade. Those novels (1959-1968) are called “The dictatorship”-series. This paper has focused on his contemporary writings about Spain where Wahlöö lived for a couple of years in the mid-fifties. How did the fascist Franco regime take place in his writings between the years 1951 to 1962? The material investigated is both journalism articles and fictional writings with the two novels The Wind and the Rain (1961) and The Lorry (1962) as the prime motives. This paper shows that the dictatorship of general Franco is quite invisible in Wahlöö´s early writings. On the other hand it takes almost the entire thematic space in the novels from the sixties. Per Wahlöö´s ideological agenda is also moving from being rather bleak and invisible in the 1951-articles to be more concerned with the class discrimination and fascist oppression in the later pieces. Spain is also an interesting paradox with it´s exploding tourist industry in the fifties and sixties while the ruthless fascist government still controlls the poor people in the country. The relationship between the individual man and the overall social structure is also something that Wahlöö is writing about. The dictatorship-man in Wahlöös novels is someone who is programmed by a fascist structure which in turn creates their own antithesis; the (socialist) dissident, an anti-heroe who´s only way out is armed rebellion proclaimed by an awokened class conscousness.