Denna uppsats redogör för hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karaktäriserats inom svensk film mellan åren 1916 och 1998. Undersökningens mål har varit att ta reda på hur framställandet av HBT-personer har förändrats under tidsperioden och relatera detta till samhällets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades öppet inom den svenska filmen förrän i slutet av 1940-talet. På 1950 och 1960 framställdes homo- och bisexuella relativt ofta inom den svenska filmen - betydligt oftare än inom hollywoodfilmen. Poträtterandet var ofta negativt men undantag fanns, särskilt när det gällde kvinnlig homosexualitet. Först på 1980-talet kan man se en klar tendens till att homosexualitet framställdes som någonting naturligt och ofarligt. De filmer som tar upp homosexualitet under 1990-talet verkar alla att ha en mycket positiv inställning.

<p>In this essay I have studied how the film industry in the USA has worked with history in movies ever since the birth of film. I have also studied if Swedish teenagers are influenced by the contemporary reflections often showed in these movies. Furthermore I discussed how to work with contemporary reflections on film in a classroom.</p><p>In these studies I used a group of teenager in the eight-grade. I stated of by asking the teenagers a verity of questions about movies and their interests in movies. Afterwards I showed them four different scenes from two different movies which all included reflections to today’s society. After the scenes the teenagers answered open questions about the scenes. The answer that I got was that the teenagers don’t see the reflection in a broad context but seems to see reflections that are more close to the, for example school. I those cases where they could reflect to something contemporary it was very often something completely different to what I reflected in the movie. I discuss that use of Contemporary reflections in historical films can be used in classrooms because it can give the students a way to work with and understand sources.</p>

<p>Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.</p><p>Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet.</p>

Jag har valt att göra en undersökning om mans- och kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien. Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet.

In this essay I have studied how the film industry in the USA has worked with history in movies ever since the birth of film. I have also studied if Swedish teenagers are influenced by the contemporary reflections often showed in these movies. Furthermore I discussed how to work with contemporary reflections on film in a classroom. In these studies I used a group of teenager in the eight-grade. I stated of by asking the teenagers a verity of questions about movies and their interests in movies. Afterwards I showed them four different scenes from two different movies which all included reflections to today’s society. After the scenes the teenagers answered open questions about the scenes. The answer that I got was that the teenagers don’t see the reflection in a broad context but seems to see reflections that are more close to the, for example school. I those cases where they could reflect to something contemporary it was very often something completely different to what I reflected in the movie. I discuss that use of Contemporary reflections in historical films can be used in classrooms because it can give the students a way to work with and understand sources.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten. Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts. Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder. För mer religiösa filmer, som olika varianter av passionsspelet, erbjöd den vanliga kyrkan visningslokaler och dessa filmer verkar därmed ha nått en stor publik. Däremot har frikyrkorna och framför allt arbetarrörelsen i Karlskrona inte varit speciellt frekventerade som uthyrare. Kungsplanen var platsen för stadens enklare nöjesliv - hit kom både kringresande cirkus och tivoli. Just cirkusen verkar ha varit en viktig arena i Karlskrona för filmvisning under såväl det första som under undersökningens sista år. Under de mellanliggande åren var däremot cirkusen inte aktuell som filmvisningslokal. Den första fasta biografen etablerades i början av december 1905 i nära anknytning till området och den andra, som startade veckan efter, placerades i den cirkusbyggnad som uppförts på Kungsplanen. I Karlskrona existerade alltså en koppling mellan film och nöjesfält. I en avslutande del diskuteras också publiksammansättningen och en hypotes om att förevisarna ofta riktade sig till ung publik framförs.

Under ungefär en tioårsperiod, från den senare hälften av 1960-talet till den senare hälften av 1970-talet, producerade Hollywood filmer som inte bara tilltalade kritiker, utan även publiken. Dessa filmer var kreativa såväl produktionsmässigt som narrativt, och bröt ofta mot gamla traditioner samtidigt som man byggde vidare på formler för berättande som grundats under studioeran. Frågeställningarna var dessa: Vilka händelser skiljer den här perioden från andra perioder i filmhistorien? Hur skedde förändringarna på olika plan? Och hur såg skildringen av kvinnor på film ut, jämfört med tidigare? För att söka svar användes olika böcker inom såväl filmhistoria som genusstudier, samt läste texter som hittades på internet. Dessutom gjordes en närstudie av tre filmer från denna period, ur ett genusperspektiv: Bonnie and Clyde, Cabaret, och Annie Hall. Dessa år var även mycket händelserika i samhället i stort, och de olika händelserna färgade av sig i filmproduktionen på två olika sätt. För det första blev filmerna vuxnare och mindre "familjevänliga", och för det andra förekom ofta en romantisering av förflutna epoker, som exempelvis depressionsåren. De kvinnliga karaktärerna hamnade i centrum på ett nytt sätt, jämfört med tidigare. Studiosystemet upplöstes av sig själv, mer eller mindre, och i tomrummet efter detta uppstod en kreativt lyckad övergångsperiod, känd idag som "New Hollywood", där amerikanska filmskapare kunde göra filmer som inte följde några av de vid tiden givna normerna. Detta gav en slags konstgjord andning tills produktionsbolagen hade lyckades återanpassa sig.

This dissertation is a historical study of film exhibition in the context of emerging popular entertainment in Örebro, a medium-sized town in Sweden, 1897 to 1908. It argues that since 80% of the population resided in towns and rural areas around 1900, studying the impact of film culture in a town setting is essential for an understanding of early film culture in Sweden. The local press is used as primary source of marketing schemes, venues and programming policies as well as of cultural debate and conflict. Across Europe, theatres and fairgrounds were the preferred venues of traveling exhibitors of film shows. In Örebro, however, film exhibition preferably took place in the ‘respectable’ halls of voluntary organizations. Of special importance to local film culture were two working class societies: the liberal Arbetareföreningen (AF) and the labor-based Arbetarekommun (AK) ― albeit in different ways. AF, which embraced reformist ideals, owned the most popular venue for film exhibition and transformed their hall into a movie theater in 1907. AK encouraged the working class population to spend leisure time (and money) on popular forms of cheap entertainment by opening an amusement park in town and by frequently organizing bazaars, funfairs and variety shows. Socio-cultural conflict was concentrated to the fairground around the turn of the century and later turned to AK’s bazaars and funfairs. The emerging film culture influenced opinion in the big cities of Sweden, yet in Örebro it only received sporadic public attention. In stark contrast to the situation in the big cities, the transformation of itinerant film exhibition to permanent forms was a gradual and relatively inconspicuous process in Örebro that took place in the shadow of AK’s more obtrusive culture of cheap amusements. Three movie theatres opened in 1907 and were accepted by the town’s public with relative ease.

This doctoral thesis deals with Peter Weiss’ (1916-1982) films and some of his never finished attempts. The focus is in general on Weiss’ film work activities in the 1950’s, when film held the very central place in his works of art. The intention has been to interrogate what short films Peter Weiss made and to find out the meaning and the role of film in the life of the artist Peter Weiss. The conclusion is that Peter Weiss fought with personal difficulties in expressing himself in a language — a language of words and a language of signs — because it is assumed that Peter Weiss carried a very strong will to become an author. In order to “conquer the words” Weiss exercised himself in describing all kinds of worlds — an interior one as well as an exterior one. That explains why he dealt with surrealist psychological subjects and documentary forms while making films.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.