Denna uppsats redogör för hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karaktäriserats inom svensk film mellan åren 1916 och 1998. Undersökningens mål har varit att ta reda på hur framställandet av HBT-personer har förändrats under tidsperioden och relatera detta till samhällets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades öppet inom den svenska filmen förrän i slutet av 1940-talet. På 1950 och 1960 framställdes homo- och bisexuella relativt ofta inom den svenska filmen - betydligt oftare än inom hollywoodfilmen. Poträtterandet var ofta negativt men undantag fanns, särskilt när det gällde kvinnlig homosexualitet. Först på 1980-talet kan man se en klar tendens till att homosexualitet framställdes som någonting naturligt och ofarligt. De filmer som tar upp homosexualitet under 1990-talet verkar alla att ha en mycket positiv inställning.

From a queer phenomenological perspective, this study has examined how lesbian couples relate to a sexualized geography and what strategies they utilize to move in different spaces of the public domain in Stockholm, Sweden. The empirical material that forms the basis of this study consists of three semi-structured interviews conducted with three lesbian couples of different ages and backgrounds. The analysis of the empirical material that was carried out, looked closely at how conflicts and social positioning was articulated in the informant’s testimonies. Among other things, the study concluded that access to lesbian spaces was conditional on the couple’s prerequisites. The distinctive strategies that the couples utilized to move around in the public domain was related to spatial organization, language use and stereotyping.

Syftet med denna studie är undersöka en lesbisk bokcirkels identitetsstärkande potential. Vi undersöker vad deltagarna får ut av läsningen av lesbisk litteratur och vad de önskar se i litteraturen. Vidare diskuteras vilka sociala funktioner en lesbisk bokcirkel kan fylla för deltagarna och vilken roll läsningen har i detta. Studien visar att bokcirkeln fyller en viktig roll för deltagarna i stärkandet av den lesbiska identiteten men också att de efterfrågar mer nyanserad litteratur. Utifrån detta lägger vi fram förslag för hur bibliotekarier kan jobba med lesbiska läsare som biblioteksanvändare.

<p>Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.</p>

This essay investigates how silence is used as a way to speak about, and give presence to what cannot be named; the female homosexuality and the lesbian. The analysis consists of three texts that are reoccurring in Swedish literature research about Karin Boye, Swedish modernist, her person and writings. By using close reading as a method, I investigate how the three texts corresponds with words connected to female homosexuality, focusing on lesbianism. By placing the lesbian as the first, and not the Other, I investigate how lesbianism is present in the three texts, and how they read and use silence as a frame for talking about what cannot be named. I use queer theory as a springboard for claiming this lesbian presence. My aim with this essay is to show how lesbianism can be read even without the explicit use of certain words, and by doing so, showing how it is not just a well of loneliness.

Trots att sexualbrott är ett omdiskuterat fenomen så talas det mycket lite om lesbiska sådana. För att skapa en djupare förståelse för lesbiskt sexuellt våld blir det viktigt att undersöka hur det samtyckta lesbiska sexet fungerar, samt vilka aspekter i dessa sexuella praktiker som möjliggör missförstånd och ignorans av samtycke från de olika parterna. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föreställningar om sexuell praktik, genus och sexualitet påverkar hur samtycke förstås och kommuniceras inom ramen för lesbiska sexuella praktiker. Detta genomförs med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med personer med erfarenhet av lesbiska sexpraktiker, vilka sedan har analyserats med en queerfenomenologisk ingång. Utifrån analysen kan det konstateras att kommunikation kring samtycke ofta sker genom kroppslig inkänning, och i mindre utsträckning genom tal. Detta kan ibland leda till missförstånd, men blir en naturlig förlängning av att sexet inte har samma mall att följa som heteronormativt sex har. Förväntningar på den lesbiska relationen, viljan att upprätthålla en feministisk eller lesbisk identitet, samt vilka sexuella praktiker som utförs är exempel på faktorer som kan påverka hur ett sexuellt samtycke uppfattas eller kommuniceras. Detta kan i sin tur bidra till att lusten hamnar i andra rummet och att sexuella praktiker utförs utan alla parters fulla samtycke.

Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.

No description available.

In this essay, I try to explain, based on my artistic and sexual experiences, how I could become my very best lesbian self. I talk about whether art could be a way for me to behave sexistically towards other women and explain what requirements I have for these women. I use a number of contemporary queer artists and thinkers to highlight and explain the basics (and conditions) of my practice.

Syftet med den här studien var att studera lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem lesbiska kvinnor. Mitt resultat presenterade jag i form av en tematisk analys. I resultatet framkom tre huvudteman, ”Den lesbiska kvinnans utsatthet”, ”Utsatthet och genus”, samt ”Otrygghet”. Samtliga teman fick två underkategorier var för att ytterligare specificera och belysa viktiga aspekter i berättelserna. Det som framkom i resultatet var att samtliga deltagare var utsatta både för sexuella trakasserier och mikroaggressioner och att de upplevde ett starkt samband mellan lesbiskhet, könsuttryck och utsatthet, vilket jag analyserade utifrån queerteori och queerteoretiska begrepp och förklaringsmodeller. Att jag placerade min uppsats på det queerkriminologiska fältet har att göra med att jag har studerat ett kriminologiskt relevant ämne och gått bortom den traditionella könsteorin för att förklara lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier genom att anlägga ett queerteoretiskt perspektiv.