Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori. Resultatet visade på att flera kvinnor hade upplevelser av positiv karaktär men att det även fanns många som berättade om negativa upplevelser. Heteronormativitet var ett ständigt återkommande tema som genomsyrade samtliga kategorier. Vårdpersonalen förutsatte ofta att de lesbiska kvinnorna var heterosexuella utan att ta hänsyn till andra möjligheter. Denna studie visar på att vårdpersonal bör vara medvetna om sitt sätt att kommunicera och att se det unika i varje individ. Positiva upplevelser framkom när barnmorskan tydligt bekräftade de lesbiska kvinnorna som blivande föräldrarna. En god omvårdnad förutsätter att vårdpersonal har kunskap om heteronormativitet och att det skapar hinder för vården av lesbiska kvinnor. / The last decade has brought great changes for homosexuals in laws and regulations. Among other things, the right to be parent is now legally accepted. Many gay couples have therefore decided to create a family. The purpose of this study was to describe lesbian women´s experiences in connection with prenatal care and childbirth. The compilation resulted in five main categories: Communication, Acknowledgment, Defense, Knowledge and Openness, which was worked up from Imogene King´s theory of caring. The results showed that several women had experiences of positive character, but that there also were many who talked about negative experiences. Heteronormativity was a constantly recurring theme that permeated all categories. Caregivers often assumed that the lesbian women were heterosexual without regard to other possibilities. This study shows that health professionals should be aware of their own way to communicate and to ensure the uniqueness of each individual. Positive experiences emerged when the midwife is clearly confirmed the lesbian women as prospective parents. Good care requires that health professionals are aware of heteronormativity, and that creates obstacles to the care of lesbian women.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 375-393: bibliografi.

No description available.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka hur lesbiska och bisexuella kvinnor i Indien beskriver sina livserfarenheter utifrån sociala normer om kön och sexualitet, samt att söka förstå vad som påverkar deras möjligheter att leva det liv de vill. Den tidigare forskningen på området har varit knapp och visat på många luckor, men visat att denna grupp kvinnor både är marginaliserad och våldsdrabbad. Studiens empiri bestod av fem semistrukturerade intervjuer som genomfördes på plats, per telefon och e-post. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen genussystem, heteronormativitet och social kontroll. Resultatet tyder på att sociala normer kopplade till kön och sexualitet påverkar kvinnorna i hög grad, bland annat när det kommer till klädsel och övrigt socialt beteende, och att deras möjlighet till ett fritt liv är begränsat i jämförelse med mäns. Vidare tyder resultatet på att ekonomisk självständighet kan vara en förutsättning för att kunna leva öppet med den sexuella läggningen, eftersom en lesbisk kvinna riskerar att förvisas av sin familj. Resultatet tyder på att familjen är den som har svårast att acceptera kvinnorna, och flera av kvinnorna menar att det handlar om att familjen är rädd att förlora sitt sociala anseende. Avslutningsvis menar merparten av kvinnorna att det krävs en personlig styrka att ”komma ut ur garderoben” och vara öppen med sin sexualitet.

I denna uppsats presenteras hur en möjlig queer läsning av Michail Bulgakovs roman Mästaren och Margarita kan se ut. Jag presenterar här en möjlig queer läsning av Jesjua och Pontius Pilatus, samt mästaren och Margaritas förhållanden utifrån en undersökning av två teman som förekommer i boken, samt av bokens narrativ. De två teman som undersöks är förbud, däribland förbjuden kunskap och censur, samt spegling, förekomsten av paralleller mellan karaktärer och bokens två handlingar, och då också hur dessa handlingar samverkar. Detta görs med hjälp av en innehållsanalys i form av en queer, mer specifikt lesbisk läsning. Uppsatsens teoretiska ramverk är hämtat från queerteori kopplad till litteratur, bland annat Sedgwicks Epistemology of the Closet och Kevin Moss undersökning av Sedgwicks teorier i förhållande till sovjetisk litteratur. De frågor som besvaras i denna uppsats är hur Mästaren och Margarita och de två ovan nämnda förhållandena kan läsas som queera, samt huruvida bokens politiska allegori kan läsas som en allegori över det queera, det vill säga om behandlingen av politisk avvikelse och dissidenter kan liknas vid behandlingen av homosexualitet. Uppsatsen påvisar även hur mästaren och Margaritas förhållande genom en queer läsning kan ses som allegori över ett lesbiskt förhållande. Uppsatsens syfte är att aktualisera Mästaren och Margarita och öppna boken för en ny publik. Detta särskilt genom att aktualisera den politiska allegorin och påvisa bokens homosexuella undertoner.

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

Syftet med denna studie är att undersöka queeridentitet. Då identitet generellt sett avser något en individ söker sig till för känslan av samhörighet, men även förankring i sitt egna jag, så kan identitet även vara ett uttryck för foglighet till en samhällelig förväntan. Queer manifesterar sig till det motsatta – en identitet som går emot samhällets förväntan av vad en individ bör anta för typ av identitet. Valet om queeridentitet i denna studie framför en normativ identitet gör att begreppet queer åskådliggör komplexiteten om hur identitet kan ta sig i uttryck, och även hur identiteten skapar konfliktartade känslor och en inre friktion av att söka, acceptera och sedan förankra sin identitet och tillhörighet. Studien antar en kvalitativ ansats varvid fyra semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar på att queeridentiteten är svår att definiera, även för individer som själva åberopar identiteten, men samtidigt görs tydliga anspråk på normkritik och dekonstruktion om vad identitet är och bör vara. Identiteten blir tydlig när den kontextualiseras till en omvärld, när den interagerar och handlar i ett socialt sammanhang, men svår att konkretisera när den isoleras inför individen själv.

This study is an analysis of how the artworks Övermålning, God Giving a Fuck and Lesbisk häxhora by Carolina Falkholt can be interpreted and received by the surrounding society. To do this, the study uses a semiotic image analysis and a reception history analysis. The study has its base in a feminist perspective as well as in art sociology, to further deepen the analysis with different perspectives and in connection to the society and societal norms. The result of this study shows that there are multiple ways to interpret the motifs of the artworks by Carolina Falkholt. They can be seen as a political statement to shed light on feminist struggles and the beauty of the nude female body and the vagina, but also as actively provocative art where the female body is violated as a result of being displayed in a public setting. However, the study also discusses how the works of Carolina Falkholt have previously been renowned and praised by art institutions, and how her work continues to find success, with added inquiries of her work in public settings, despite regulations. Therefore, the study concludes that the artworks by Carolina Falkholt is qualified to be seen as art that advances and favor Swedish culture, regardless of the negative feedback the art has received.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap. Men också Adrienne Rich, Monique Wittig och Judith Butlers idéer kring tvingande heterosexualitet och heteronormativitetsbegreppet som kom därur. Intervjupersonerna är medvetna om att det finns fördomar om lesbiska. De har inte upplevt några personliga angrepp men har alla exempel på generella kränkningar som kan förekomma. Trots detta upplever de trygghet och bekvämlighet inom idrotten när det finns flera lesbiska där. Inom lagidrotten är folk oftast vana vid lesbiska och det blir ingen stor uppståndelse kring individers sexuella läggning. / The purpose of this essay is to examine lesbian women’s experience of being open with their sexual orientation in sport, through interviews with lesbian women. The aim is to investigate what it is that influence lesbian women to be out and if sports are a particular accepting environment for lesbians. Five open lesbian women, who either play or has played football or floorball, have been interviewed. References that have been used are previous studies about homosexual women and lesbian existence, both within and outside sports. The theoretical analysis tools have been Erving Goffmans’ reasoning about stigma and how stigmatised individuals handle their situation. But also Adrienne Rich, Monique Wittig and Judith Butlers’ ideas revolving compulsory heterosexuality, and the heteronormativity concept that emerged from this. The informants are aware of the existence of prejudices about lesbians. They have never experienced any personal attacks but they all have examples of general insults that might occur. Despite this they experience security and comfort within sports when there are other lesbians present. Within team sports people are generally used to lesbian women and it causes no grand excitement around the women’s sexual orientation.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån perspektivet att socionomer inom olikaverksamheter är i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor känner sigbemötta i samhället ta reda på just de subjektiva beskrivningarna av detta. Dettahar gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i åldern20 till 45 år. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhälletsattitydförändringar. De senare årens lagar har också av mina intervjupersonerupplevts spela roll för attityderna. Även ålder och generation verkar kunna spelaroll när det gäller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor.