1 |
Indigobarn : En studie av jeansnördarnas köpprocessFält, Emma, Yang Oii, Huan January 2015 (has links)
Samtidigt som jeansen har gått ifrån att vara ett arbetarplagg till en basvara i de flesta människors garderober har det även utvecklats en subkultur kring denim. Denna subkultur består av personer som ser jeans som något mer än bara ett plagg, för vilka jeansen blivit som en livsstil. Dessa konsumenter skiljer sig avsevärt ifrån den stora massan i den aspekten att de besitter en stor kunskap om jeanshistoria och konstruktion, samt konsumerar en annan typ av jeans, med fokus på kvalitet och material snarare än en trendig look. Denna studie utgår ifrån Kotler, Armstrong, Harris och Piercys (2013) modell av köpprocessen bestående av fem steg; behovsidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, köpbeslut och utvärdering efter köp. Semistrukturerade intervjuer används för att samla in data, som sedan analyseras och diskuteras utifrån teoribasen. Studien har visat att jeansnördarna allt som oftast planerar sina köp i god tid innan och lägger stor vikt vid informationssökningsfasen. De ställer höga krav på kvalitet och materialval, och passformen blir närmast sekundär i deras ögon. Teorier om dynamiken inom subkulturer används för att förstå hur subkulturen påverkar individen under köpprocessen. Studien har påträffat starka värderingar som formas och delas av subkulturen, och på så vis påverkar medlemmarnas köpprocess. Dessa värderingar handlar om ett fokus på hög kvalitet och rätt. Dessa värderingar utgör grunden för de krav medlemmarna ställer på sina produkter och påverkar dem därigenom i deras utvärdering av produktalternativ och inköpta produkter. Det har även påträffats en bild av vad som anses vara autentiskt inom subkulturen, vilket är viktigt för att stärka medlemmarnas band till densamma. Denna autenticitet bygger även den på kvalitet och rätt varumärken. Strävan efter autenticitet påverkar individen i såväl behovsidentifiering, genom viljan att uppnå status inom gruppen, samt attitydsbildande gentemot produktalternativ, då produkter som ej anses autentiska ratas. Bland jeansnördarna finns ett stort behov av att uppnå sitt bästa jag, samt nå social status inom subkulturen. De lägger stor vikt vid att köpa rätt produkter, och ägnar därför mycket tid åt informationssökning och utvärdering av sina alternativ. Själva köpet genomförs allt som oftast i speciella jeansbutiker med rätt utbud, efter utförlig planering och logiskt resonerande beslutsfattande. Gruppen visar även på en hög nöjdhet vid de flesta köp och relativt stor varumärkeslojalitet, baserad på såväl tidigare positiva upplevelser samt att gruppen godkänner eller ratar somliga varumärken. De subkulturella influenserna påverkar jeansnördens köpprocess främst under behovsidentifieringen och utvärderingen av alternativa produkter.
|
2 |
Musik und die rechtsextreme SubkulturSteimel, Ingo Heiko. Unknown Date (has links)
Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2008. / Dateiformat: tgz, Dateien im PDF-Format. - Enth.: Bd. 1. Bd. 2.
|
3 |
SzenemarketingHribar, ClaudiaSusanne. January 2006 (has links) (PDF)
Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.
|
4 |
Varför är urban utforskning intressant?Eriksson, Simon January 2013 (has links)
No description available.
|
5 |
Subkultur och kommunikation : påverkar olika kulturer den hierarkiska kommunikationen i en organisation? / Subcultures and communication : do different cultures affect the hierarchical communication in an organization?Svensson, Josefin, Holmberg, Zandra January 2012 (has links)
The essay studies the relationship between communication and organizational culture; to determine if there are any cultural differences between the management of an organization and its employees and to examine how a difference can affect the communication of organizational policies. A case study, where the public school was examined, was used to answer the research question, and interviews were held with relevant people on different levels in the organization. The interviews were analyzed with the theoretical frame of reference as a benchmark. Cultural differences could be identified between different levels in the organization and between the two schools studied. The differences affected how and why people communicated but not how well the respondents understood each other. Keywords: Organizational culture, subculture, Organizational communication, affects, hierarchy.
|
6 |
Att hantera tid : En fallstudie av medarbetares sätt att prioritera i sitt dagliga arbeteEkengren, Jessica, Wiker, Elizabeth January 2015 (has links)
Till följd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen på många platser förändrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta hänsyn till, och att prioritera blir således en mer komplex aktivitet. Denna studie ämnar undersöka hur prioriteringar görs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system påverkar medarbetarnas syn på prioriteringar och tid. För att besvara frågeställningarna bedömdes det mest lämpligt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod. Valet föll på att göra en fallstudie av storbanken Nordea, där vi genom semistrukturerade intervjuer samlade in information om prioriteringar och tid från två representanter från en av Nordeas operativa enheter och två representanter från exekutiva enheter. Resultaten som uppbringades ställdes i relation till befintlig teori rörande just struktur, kultur och samspelet mellan dessa inom organisationer. Studien visade att både kulturella och strukturella fenomen har betydelse när det kommer till hur medarbetare inom olika intra-organisatoriska enheter gör prioriteringar och ser på fenomenet tid.
|
7 |
Subversion or stereotype? the Gothic subculture as a case study of gendered identities and representationsBrill, Dunja January 2006 (has links)
Zugl.: Sussex, University of Sussex, Diss., 2006
|
8 |
Kommunikationsrollen in SzenenRuckstuhl, Sonja. January 2008 (has links) (PDF)
Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.
|
9 |
Gängkulturen i Sverige : -en sociologisk litteraturstudie kring kultur, attityder och värderngarKarlsson, Håkan January 2016 (has links)
I denna uppsats belyses den svenska gängkulturen som är en kultur med bestämda krav förmedlemskap. Syftet med studien är att öka förståelsen kring de svårigheter många gängmedlemmar har att lämna kriminaliteten. För att kunna besvara studiens syfte har detanvänts en huvudfråga: Hur förklaras att så många medlemmar stanna kvar i gängen trots hårda samhällsåtgärder? Den forskning som är gjord på det nationella och på detinternationella planet visar att gängkulturen uppstått genom samhällets svek. Metoden ärkvalitativ och indelad i sex delar som ser ut på följande sätt: Hermeneutik, förförståelse, val av metod, bekvämlighetsurval, analysmetod och reliabilitet. I resultatet framkommer att Mcgänginte är mer kriminella än andra, men att de som vill hoppa av ofta utnyttjas av polisen. Därför behövs det mer stöd från samhället, så att organisationerna som hjälpergängmedlemmar att hoppa av kan fortsätta existera. De teorier som har använts ger vissa indikationer på riskfaktorer kring kriminalitet. För att tränga ner på djupet och analysera orsakssamband till kriminella handlingar har jag använt följande teoretiska ramar:Gängsteorier, organisationsteorier, underklass och sociala band. Detta innebär slutligen att denna studie har lyckat visa att Hells Angels och Bandidos inte uppfyller kriterierna för organiserad brottslighet. / This study highlights the Swedish biker culture that has specific demands for membership. The purpose of this study is to enhance the understanding of the difficulties gang member face they decide to leave criminality. To answer the study´s purpose it has been used one key question: How can it be explained that so many members choose to stay in the gangs despite the harsh civil community actions? The qualitative method is divided in six parts:Hermeneutic, pre understanding, choice of method, choice of comfort, method of analysis and reliability. From the results it emerges that biker gangs are not more criminal than other gangs, but that those who want to defect are often misused by the police. That is why we need more support from the civil community so that organizations that help gang members leave criminality can continue to exist. The implemented theories give some indications on the risk factors around criminality, getting to the bottom of the echoes and analyse the cause of criminals’ actions. The following theoretical frames are used: gangs’ theories, organizations’ theories, socials ties and underclass. Finally this means that the present study has been successful in showing that the Hells Angels and Bandidos do not fulfil the criteria of organized crime.
|
10 |
Vårt tempel : En kvalitativ studie om DreamHack, gamers och kommersialiseringen av ett brand communityBergmark, Marlene, Olausson, Eric January 2016 (has links)
Problemformulering: E-sporten och marknaden som omger den har gått från att vara ett relativt okänt fenomen till att idag vara en miljardindustri. Den är ett fenomen som fortsätter växa både när det kommer till omsättning och publik och i centrum står världens största datorfestivalsarrangör: svenska DreamHack. DreamHack fungerar som en samlingsplats för e-sportsentusiaster och gamers och lockar över 26 000 av dessa till deras största evenemang. I samband med dessa typer av festivaler syns idag många av de marknadsledande företagen inom olika varumärkeskategorier, däribland Estrella, Telia, och Intel. Ökningen som skett av sponsorer på den här typen av evenemang skulle kunna ses som ett exempel på den kommersialisering som sker av evenemang idag. Den fortsatta ökningen pekar också mot att marknaden kring e-sport inte bara är ett temporärt fenomen utan något som kommer att fortsätta växa. Med detta som bakgrund ämnar studien bidra till djupare förståelse för subkulturen gamers och genom dem få insikt i DreamHack som brand community och kommersialiserat evenemang. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med 13 respondenter på DreamHack Winter 2015 samt en informantintervju med Lisa Müller, Senior Brand Manager and Budget Communications Manager på livsmedelsföretaget Estrella. Huvudresultat: Ur respondenternas svar framgår att kommersialiseringen av DreamHack anses legitimera subkulturen gamers i allt högre grad. Detta tycks gamers, till skillnad från andra subkulturer, välkomna snarare än avfärda. Vidare visar också studien på att DreamHack går att se som ett brand community men inte absolut ett klassiskt sådant, då gemenskapen snarare än varumärket tycks vara central. Nyckelord: subkultur, gamers, brand community, kommersialisering, kongruens, sponsorskap
|
Page generated in 0.0322 seconds