Ett antal vuxna personer som tycker om och följer serien My Little Pony: Friendship is Magic har intervjuats med semi-strukturerade samtalsintervjuer, för att undersöka närmare vad det är som får  vuxna människor att bli så väldigt intresserade av en serie för små flickor. Till detta har även gjorts grafiskt arbete, där de intervjuade tolkats om som karaktärer i serien, något som är väldigt populärt inom subkulturen de tillhör, bronies. Serien framhålls som inte bara underhållande utan även en positiv förebild för både barn och vuxna, oavsett kön. Trots att de vuxna som öppet följer serien ofta blir ifrågasatta eller förlöjligade håller de intervjuade fast vid sitt intresse, och gör vad de kan för att förklara för de som inte förstår. Serien ses som feministisk och någonting som kan influera samhället till det bättre, mycket genom att vara en positiv förebild för unga flickor.

<p>Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ”ONE SEB” samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning. Denna subkultur formar och stärker den gemensamma företagskulturen i detta specifika fall. Fokus på studien är på en av oss utvald målgrupp bestående av nio personer varav sex är anställda på kundtjänsten och tre är chefer på respektive avdelning för privat, företag och marknad. De övriga avdelningarna valdes medvetet bort för att studera endast den privata marknaden. Resultatet av fallstudien är att företagskulturen i hela organisationen är differentierad och att subkulturen är självständig och vi har lyckats att besvara vår problemformulering och uppnå syftet med arbetet. Slutsatsen blev att självklart har subkulturen inverkan på den gemensamma företagskulturen på SEB i Nyköping.</p>

Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ”ONE SEB” samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning. Denna subkultur formar och stärker den gemensamma företagskulturen i detta specifika fall. Fokus på studien är på en av oss utvald målgrupp bestående av nio personer varav sex är anställda på kundtjänsten och tre är chefer på respektive avdelning för privat, företag och marknad. De övriga avdelningarna valdes medvetet bort för att studera endast den privata marknaden. Resultatet av fallstudien är att företagskulturen i hela organisationen är differentierad och att subkulturen är självständig och vi har lyckats att besvara vår problemformulering och uppnå syftet med arbetet. Slutsatsen blev att självklart har subkulturen inverkan på den gemensamma företagskulturen på SEB i Nyköping.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller. Vi fick också kvalitativa svar på öppna frågor, som gav en djupare förståelse för materialet. Resultatet visade att vi utifrån vår urvalsgrupp inte kan se om attityd till skolan går att härledas till subkultur. De flesta av informanterna påstod att det inte hade någon alternativ stil och de musikstilar som var populärast att lyssna på var hiphop, RnB, rock, pop och techno/trance/house. Vi kunde urskilja olika förklaringar till skolk beroende på område. En slutsats vi har dragit är alltså att det finns olika skolattityder som yttrar sig i skolk och dessa kan härledas till området men inte till subkultur.

Zugl.: Hannover, Univ., Diss., 2004 / Literaturverz. S. 345 - 367

Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2005.

Abstract Background : The company that this report addresses is, at time for investigation, in the midst of a change in organizational culture, where two departments with different core competencies are brought together into one. The purpose of this study is to review the potential problems that may occur in the change process when one or more subcultures come into conflict with organizational goals. Purpose and methodology: The reason for performing this study and the objectives are to examine how subcultures influence and respond to organizational changes. The survey is conducted with a bottom-up approach in which participation in daily activities with the subgroups is the foundation. The management's perspective has been omitted in consideration of past literature in the field where focus most often has been on their thoughts and views on the process of organizational change. The method used is participant observation and interviews. Results and Conclusion : Subcultures exist and they do affect an organizational change. It is unclear in what direction - subcultures can both promote and inhibit change. In this case the process of change where inhibited because of some uncertainty within the subgroups. This can be addressed through improved communication, both vertically and horizontally. One should take into account that organizational culture and organizational change is an extremely complex processes. Management are trained and well equipped for this complexity, but workers often have little information and few tools to manage communication regarding the uncertainty that may arise. Increased knowledge and understanding in the organization leads to subcultures that are more communicative and easy to alter, which in turn leads to more effective organizational change

Objektet för denna uppsats är att, genom 2010-tals-fenomenet normcore, belysa hur det i en västerländsk samtidskontext (2010-tal) går att närma sig subkultursbegreppet. Normcore är en attityd vilken trendprognos-gruppen K-HOLE i sin rapport ”Youth mode: A Report on Freedom” (2013) presenteras som en anti-attityd, vilken utgår från anonymitet och anpassningsbarhet. Detta som en reaktion på ungdomens strävan efter originalitet och autenticitet. Istället för en coolhetsnorm där man sticker ut gestaltas denna coolhetsnorm snarare av att vara en del av grupp genom att smälta in; alltså en slags attack mot subkulturer inifrån. Genom en diskursanalys av dags- och tidskrifter behandlas normcore som ett flytande fenomen, vilket under dess snart femåriga livslängd (2018) konstruerats efter flertalet representationer. Denna diskursanalys av normcore ställs sedan i relation till tidigare forskning om hipsterdiskursen och subkulturbegreppet. Detta för att i uppsatsens kärna utveckla en teori om ”subkulturens dialektik” i en västerländsk samtidskontext (2010-tal).

”Here to stay” is the english title of this essay, about middle aged women who participates in these subcultures punk/hardcore, hard rock/metal and folk music in Sweden. The purpose is to explore the terms and conditions of participation for middle aged women in the subcultures. I have made interviews with six women between fortyseven och and sixtyseven years old who are organisers, musicians and in other ways taking part in these subcultures and scenes. I have also made observations at events and used autoethnography as method as I am part of the Swedish DIY punk scene. My analysis is based on poststructrural theory. I have used Judith Butlers theories on performativity and subject positions and used Jason Glynos and David Howarths theories on logics to explain the discourses I found. The results of this essay showed that the subcultures punk/hardcore and hard rock/metal are associated with male youth and that folk music include women of all ages at a higher extent than folk music. The more aggressive the music, the more the subcultures in my study evolve around hegemonic masculinity and male homosociality. On the other hand, women who take part in punk/hardcore and hard rock/metal have a chance to negotiate with and reject traditional femininity as a way of expressing their subcultural identity. The discourse implies that folk music is a welcoming subculture, which leads to the risk that excluding norms stand unchallenged. Women tend to leave the subculture they take part in as they become mothers, but those who stay gets to represent both their gender and their age.

Denna uppsats avser att undersöka hur en specifik subkultur tillägnad b-filmer förhåller sig till filmerna de ägnar sig åt. Frågeställningarna är: på vilket sätt betraktar de filmerna och på vilket sätt har den teknologiska utvecklingen påverkat kulturen? För att besvara dessa frågor tar uppsatsen främst stöd av mediekritiken Jeffrey Sconces paracinemateori som grundar sig på observationer av b-filmsfantaster och hur dessa ser på auktoriteter i förhållande till filmmediet, mediehistorikern Pierre Bourdieus modell kring kulturellt kapital, samt John Fiskes observationer av fankultur. Utifrån djupintervjuer med fyra medlemmar ur den svenska b-filmsklubben Klubb Super 8 används teorin för att undersöka uppsatsen frågeställningar. Slutsatsen är att för dessa filmfans erbjuder filmerna något mer än bara underhållning. Det är en form av livsstil för dem.