The aim of this diploma thesis is to analyse the media presentation of the Pope Benedict XVI. in the Czech press. We arise from the assumtion that the way the Czech press writes about the present Pope is set by a certain discourse. That is why we use the method of dicourse analysis designed by Michel Foucault. Having carefully analysed altogether 690 articles from selected newspapers and magazines published between 02/04/2005 and 31/12/2007 we reached a number of fragmental results which in the end turned to be the parts of the searched for discourse. In so doing some hidden motives, which seem to form an esential part of the media presentation of the Pope Benedict XVI., emerged. Along with that the absence of the journalists' ability to assess the proper meaning of some words or to lay proper stresses appeared too. As this thesis brings out, the journalists are at the same time impossible to take a step forward in this as their way of thinking about the Pope is set by the discourse (that they themselves first created). So, we came to the conclusion that the media presentation of the Pope Benedict XVI. is influenced by, e.g. stereotypes we Czechs have about the German nationality or artificially (by journalists) connected events in Benedict's life. We also show that the present Pope is a very good object of...

Terminologi som fenomen härstammar ur människans inneboende behov att namnge och kategorisera de saker vi stöter på i vår omgivning. De termer vi använder för att beskriva vår omvärld har en direkt inverkan på hur vi upplever den, och ju fler termer vi använder, desto fler nyanser upplever vi. En konsekvent och gemensam diskurs underlättar kommunikation och främjar samarbete inom majoriteten av yrken. Men är musikdisciplinen ett undantag? Kan ett yrke som förlitar sig på ett fritt och personligt uttryck gagnas av ett konsekvent yrkesspråk? Denna uppsats undersöker perspektiven för och emot ett musikaliskt yrkesspråk, det medierade språkets representation i media, och presenterar resultatet av en undersökning om den terminologi som förekommer inom olika sektorer och nivåer av musik.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare talar om förskolans kvalitet. Studiens frågeställningar är: På vilka olika sätt talar förskollärarna om kvalitet och vilka diskurser kan urskiljas. Uppsatsens teoretiska ansats utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den filosofiska premissen är att språket, genom diskurser, skapar konstruktioner av verkligheten. Dessa konstruktioner ger mening och konsekvenser för vårt handlande. Hur förskollärarna talar om kvalitet får således konsekvenser för förskolans utformning och innehåll. Empiri har samlats in med hjälp av tre fokusgrupper. Studiens resultat visar att talet om förskolans kvalitet fortgår i en diskursiv praktik som rymmer flera diskurser som kämpar om betydelse om förskolans kvalitet. Tre identifierade diskurser som utmärkt sig i studien beskrivs i studien under benämningen marknadsdiskurs, verksamhetsdiskurs, och barndiskurs. Inom marknadsdiskursen kopplas kvalitet samman med villkor i en marknad. Medan inom verksamhetsdiskurs beskrivs kvalitet som tillgängliga förutsättningar inom verksamheten. Den tredje diskursen tar ansats i kunskaper om barns egentliga behov och lärande. Studiens slutsatser visar att kvalitetsbegreppet är långt ifrån entydigt och på förhand bestämt i förhållande till studiens förskollärare.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka diskurser i reklamannonser samt i vilken utsträckning reklamtexter bygger sin övertalning på stereotypiska värderingar kring kvinnligt och manligt. Materialet består av två reklamannonser riktade mot en kvinnlig målgrupp och två reklamannonser riktade mot en manlig målgrupp. Den teoretiska utgångspunkten är genusteori och teori kring reklam och dess diskurser och metoden består av kritisk diskursanalys och kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning på området har visat att dagens reklamannonser tenderar att använda sig av ett mer vardagligt och icke-akademiskt språk än tidigare. Den har även visat att diskursen i reklamannonser riktade mot en manlig målgrupp kretsar kring självförverkligande, handlingskraft och ledarskap medan diskursen i reklamannonser riktade mot en kvinnlig målgrupp kretsar kring utseende och god kroppskännedom. Resultatet i denna studie visar att det finns underliggande stereotypiska värderingar kring kvinnligt och manligt och dessa tar sig uttryck i ordval och formuleringar. Kvinnlighet kopplas samman med naturlighet, naturligt yttre och vård av yttre medan manlighet kopplas samman med krävande arbete och aktiv fritid.

<p>Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  </p>

<p>Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.</p><p>Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.</p><p>Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen. Miljöerna från Asien, Afrika och Latinamerika som dominerar är fångade på landsbygden. Det är stränder, djungler, vilda djur och höga berg. Moderna städer och bostäder förkommer inte ofta på fotografier eller i beskrivningar i texterna. Av de totalt 129 bilderna finns det endast 7 stadsbilder. Ungefär hälften är bilder på naturen, eller människan i naturen. Thailand, Samoa, Venezuela, Bolivia och Uganda är de länder där naturen får den största platsen. Här är det storslagna vyer, klarblå vatten, gröna berg och vilda djur som får representera dessa fjärran länder. Det är den vilda naturen som blir föremål för vår dyrkan. Den primitiva livsstilen är också ett ofta förekommande tema i reportagen i Vagabond 2005. Vi får ofta läsa om en fiskare eller en mulskötare. Gamla mytologier, religioner och gudaberättelser är ett annat vanligt förekommande ämne som är med i tre av reportagen, däribland Samoa, Bolivia, och Egypten. Här knyts kulturerna till det förgångna. Reportagen i Vagabond 2005 ger en stark känsla av att journalisterna har sökt just det typiska i länderna och att det typiska därigenom blir det stereotypiska.</p>

Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys. Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen. Miljöerna från Asien, Afrika och Latinamerika som dominerar är fångade på landsbygden. Det är stränder, djungler, vilda djur och höga berg. Moderna städer och bostäder förkommer inte ofta på fotografier eller i beskrivningar i texterna. Av de totalt 129 bilderna finns det endast 7 stadsbilder. Ungefär hälften är bilder på naturen, eller människan i naturen. Thailand, Samoa, Venezuela, Bolivia och Uganda är de länder där naturen får den största platsen. Här är det storslagna vyer, klarblå vatten, gröna berg och vilda djur som får representera dessa fjärran länder. Det är den vilda naturen som blir föremål för vår dyrkan. Den primitiva livsstilen är också ett ofta förekommande tema i reportagen i Vagabond 2005. Vi får ofta läsa om en fiskare eller en mulskötare. Gamla mytologier, religioner och gudaberättelser är ett annat vanligt förekommande ämne som är med i tre av reportagen, däribland Samoa, Bolivia, och Egypten. Här knyts kulturerna till det förgångna. Reportagen i Vagabond 2005 ger en stark känsla av att journalisterna har sökt just det typiska i länderna och att det typiska därigenom blir det stereotypiska.

In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacher´s union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent. This study is primarily about the expression “discipline and order”. The aim is to find out how the expression “discipline and order” is used in the investigated material. Furthermore, how these definitions create certain discourses and in which social field (area, institution) these discourses exits. The theoretical basis of the study is discourse analysis, and more specific Critical Discourse Analysis (CDA) by Norman Fairclough. With support from a model and method for CDA four newspapers articles will be analyzed. These articles are dealing with the main subject, “discipline and order” in school and represent various backgrounds according to school issues. The result of the analysis is that many different words are used to explain and talk about “discipline and order”. The identified discourses are fewer as well as the social fields. Many of the words used are similar but in some articles they differ. In conclusion the study will show that there are several ways to write about “discipline and order” and sometimes the discourses overlap and sometimes they are separate. All in all the use of “discipline and order”-discourse seems to rather reproduce than change. Finally, this investigation shows that the problem sets of order in our schools are multiplied and complex, therefore the solution needs to be as complex as that.

Syftet med undersökningen är att ta redan på hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska läroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framställningen av Tito har en Tito vänlig diskurs uppmärksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom området självständighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning är ett känsligt ämne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i läroböckerna. Diskurser som framträder är bland annat en offer diskurs. Där fokuseras människors lidande. Är det då möjligt att tala om en diskursordning? Möjligen kan urskiljas att etnisk rensning blivit ett område som alltid tas upp i de senare läroböckerna men som i de tidigare läroböckerna bara behandlas i vissa. I samtliga läroböcker omnämns folks lidande, men man ser hur det i de senare läroböckerna alltmer kan urskiljas som ett eget avgränsat område.