<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. </p><p>Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. </p><p>Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. </p><p>Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån.</p>

<p>Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.</p>

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94. Nyckelord: Genus, kön, läromedel, diskurs, styrdokument

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation. Resultaten av diskursanalysen visar att Rinkeby representeras som en annorlunda plats i förhållande till ett implicit majoritetssamhälle och att dess invånare bland annat beskrivs genom dikotomin god/ond. Därmed isoleras de samhällsproblem som artiklarna tar upp till förorten, och problemens lösningar tycks handla om att ”goda krafter” ska besegra ”onda”. Med samma logik blir det förorten i sig som påstås vara segregerad, inte staden eller samhället i stort. Således kan vi säga att artiklarnas representationer av förorten fungerar ideologiskt: eftersom de döljer den sociala, hierarkiska relationen mellan förort och majoritetssamhälle bidrar de till att reproducera den.

This bachelor thesis explores how librarians are portrayed in fiction literature. The aim is to see how the librarian and their work tasks are described. Our material consists of 12 fiction novels from the years 2000 to 2012 (with an exception of a book from 1998). We have used discourse analysis in order to examine the picture of the librarian. We have used three major questions: How is the librarian portrayed in our selected fiction literature from year 2000 until today (the beginning of 2013)? How are the librarians profession portrayed in our selected fiction literature? Does our selection of the fiction literature give a positive or negative image of the librarianand how can that affect the view of the profession? Our analysis resulted in the discourses the librarian and literature and the librarian and the library. Our study concludes the stereotype image of the librarian as an elderly, angry woman with her hair in a bun is slowly changing in our material. The librarian is still described as a person who lends out and retrieves books, but there are also descriptions of tasks like helping the users with Internet and relative research. The characters use both negative and positive words when they describe their profession. The librarian is strongly connected to the physical library.

Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media. Syftet med studien var att identifiera bildningsdiskursen i två av Sveriges största dagstidningar vilket resulterade i att 17st artiklar ur Aftonbladet och DN valdes ut. Artiklarna har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där diskursordning, makt, hegemoni och identitet varit studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att bildning således är en kulturell diskurs, en klassdiskurs, en politisk diskurs och en identitetsdiskurs.

The main purpose is to investigate the main fea-tures of the discourse in the social medias about the legal view on cimes and criminals.                                                 The special questions that are investigated are: 1)    What specific features characterize the discourse in the social medias? 2)    What are the legal restrictions for the freedom of speech on the Internet? 3)    What attitudes can you find among lawyers towards the discourse in the social medias? 4)    Are there grounds for presuming that the discourse in the social medias can effect the judgement in a special case?

The purpose of the thesis Masculinities – Gender and its Impact on the Social conditions of individuals is to perform a critical study of how gendered norms influence the social conditions of individuals. This has been done by a problematization and the attempt to answer the question of how the hegemonical masculinity can be analyzed as a discourse, and how the structural aspects of this discourse inflict on the social conditions of masculinities. The question was divided into the analytical themes: the boarders of the discourse, the institutionalization of the discourse, the actuation of the discourse and the agents of the discourse. The theoretical frame is constituted by the theory of discourse by Michel Foucault, the theory of the hegemonical masculinity by R.W. Connell and a subversive identity theory by Judith Butler. The method used is the abstract discourse analysis built on the discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffes. The analysis consists of a problematization of different aspects of the theory of the hegemonic masculinity from different theoretical perspectives, selected due to their accordance with the perspective of social constructions and social integration. It was concluded that the hegemonic masculinity could be described as a social structure and as a discourse with inner and outer demarcations, socially preformed and characterized with the aspects of excluding and including. The institutionalized aspects of this discourse could be identified as: the need of the social construction of social groups, acts and threat of violence, the discourse of compulsory heterosexuality, the institutionalized search for truths and the quest for a gender identity. The gender identity was problematized as one of the fundamental aspects of the construction of masculinities due to its connection to the institutionalized concept of identity and social integration. The structural stability of the hegemonical masculinity and its determination of the social conditions of individuals were ultimately challenged as its existence was concluded to be dependent upon the social constructions of social groups and the agency of the individuals. / Syftet med uppsatsen Maskuliniteter - Genusnormernas inverkan på individers sociala förutsättningar är att kritiskt granska genusnormers inverkan på individers sociala förutsättningar. Detta har gjorts genom att problematisera och försöka besvara frågeställningen om hur den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som en diskurs och hur dess ramar för sociala praktiker inverkar på maskuliniteters sociala förutsättningar. Frågeställning bröts ned till de analytiska temana: diskursens gränser, diskursens institutionalisering, diskursens drivkraft och diskursens aktörer. Den teoretiska ramen bygger på Michel Foucaults diskursteori, R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och Judith Butlers subversiva identitetsteori. Metodologin bygger på diskursteoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes abstrakta och dekonstruktivistiska diskursanalys med vilken den hegemoniska maskuliniteten har granskats kritiskt utifrån olika teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv valdes ut efter kompatibilitet med det socialkonstruktivistiska perspektivet och relevans för individers sociala integration. Slutsatsen drogs att den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som social struktur och som en diskurs, med såväl inre som yttre gränsdragningar, manifesterade i diskursiva utestängningsprocedurer. De institutionaliserade aspekterna av den hegemoniska maskulinitetsdiskursen identifierades som: samhällsgrupperingar, våldsyttringar, den heterosexuella matrisen, sökandet efter sanningar och strävan efter en könsidentitet. Könsidentiteten problematiserades som en grundläggande drivkraft bakom konstruerandet av maskuliniteter på grund av identitetsbegreppets institutionalisering och koppling till individers sociala integration. Slutligen ifrågasattes den hegemoniska maskulinitetens strukturella stabilitet och determinering för individers sociala förutsättningar, då dess existens visade sig vara beroende av socialt konstruerade samhällsgrupperingar och individers delvis fria agerande.