Det här är en kandidattuppsats i arbetsvetenskap som har undersökt hur brandmän beroende på ålder konstruerar och reproducerar maskuliniteter. Undersökningens frågeställning var: Hur ser konstruktionen och reproduktionen av maskuliniteter ut beroende på ålder? Frågeställningen formulerades efter ett konstaterande från vår sida om att åldersaspekten behöver lyftas fram vid studier av räddningstjänsten eftersom det sedan tidigare är ett outforskat område. Undersökningen hade sin utgångspunkt i genusteoretisk litteratur med kompletterande teorier kring ålder. Studien är av kvalitativ karaktär och har inneburit att vi har utfört åtta intervjuer med olika brandmän på två brandstationer i Sverige. Resultatet har presenterats genom rubriker som formulerats med syftet att redovisa citat och återgivningar av intervjuerna på ett övergripande sätt där vi även har analyserat våra respondenters svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Vår undersökning har visat att det finns maskulina värderingar och ideal på de brandstationerna vi har besökt och att den hegemoniska maskuliniteten präglar verksamheten. Oavsett ålder är brandmännen delaktiga i konstruktionen och reproduktionen av den maskulina könsmärkning som finns inom räddningstjänsten men de är det på olika sätt. De äldre brandmännen upprätthåller och eftersträvar mer synligt det ideal som finns hos allmänheten om hur en brandman bör vara och se ut vilket präglas av en maskulin könsmärkning. Eftersom de yngre brandmännen vill ha fler larm i sitt arbete, vilket innebär ett högre risktagande och även det som mest konkret kan förknippas med den hjältebild som finns, är de också delaktiga i bevarandet av de maskulina värderingarna som finns kring brandmän. / This is an essay in Human Resource Management and Working Life which is focused on how firefighters in different ages is constructing and reproducing masculinities. The studies main question was: How does the construction and reproduction of masculinities differ depending on age? We established that the age perspective needs to be highlighted because it is an unexplored area when it comes to firefighters. The essay was based on gender theoretical literature with additional theories about age. The study is qualitative where we have interviewed eight firefighters from two different fire stations in Sweden. The result has been presented with themes that are supposed to show the most accurate quotes and renderings from the interviews in a comprehensive manner where we also have analyzed our respondents’ answers which are based on the theoretical framework. Our study has shown that there are masculine values and ideals in the fire stations we have visited and that the hegemonic masculinity characterizes the organization. Regardless of age, firefighters are involved in the construction and reproduction of the gendering, which is masculine, within the rescue services but this is done in different ways. The masculine ideal, how a firefighter should act and look, that exists within the organization is maintained more visible by the older firefighters. Since the younger firefighters want more action in their work, which means taking higher risks which is also the most obvious to be associated with the heroic image, they are also involved in the preservation of the masculine values that exist around the firefighters. / Den genuskodade räddningstjänsten: En studie av jämställdhetens förutsättningar

Den här kandidatuppsatsen handlar om vilka skillnader som finns i medierapporteringen om fotbollsmatcher i Sveriges högsta division för män respektive kvinnor, Allsvenskan och Damallsvenskan, och hur den maskulinitetsnorm som omgärdar idrotten tar sig uttryck i Sveriges två största kvällstidningars referat om matcherna. De frågeställningar som besvaras i denna uppsats är: Vad finns det för skillnader mellan matchreferaten av herr- respektive damallsvenskan i Sveriges två största kvällstidningar under säsongen 2011 när det gäller placering, utrymme, reporterroll och val av bild, rubrik och bildtext? Hur manifesterades maskulinitetsnormen i artiklarna om damernas respektive herrarnas matcher? Undersökningen är av kvalitativ karaktär, då syftet är att belägga och förstå den maskulinitetsnorm som omgärdar svensk fotboll och kvällstidningarnas rapportering om den. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan rapporteringen om Allsvenskan och Damallsvenskan – bland annat att liknande företeelser bedöms olika, och att olika företeelser framhävs, beroende på om de förekommer i ett referat av en herr- eller en dammatch. För att förstå och tolka undersökningens resultat, och delvis också för att utforma undersökningen, används framförallt de teorier som Nathalie Koivula presenterar i doktorsavhandlingen Gender in sport. Även Håkan Larssons teorier om Queer idrott och Kim Elvin-Nowak och Helené Thomssons teorier ur Att göra kön har en essentiell roll i denna uppsats. Utifrån undersökningens resultat samt den tidigare forskningen och de teorier som har inkluderats i uppsatsen, framkommer bland annat att det finns ett jämförelsetabu som omgärdar kvällstidningarnas rapportering om Sveriges bästa herr- och damlag, att matchreferaten är präglade av stereotypa föreställningar om män och kvinnor, att fotbollen ses som en maskulint stämplad sport även av kvällstidningarna och deras reportrar, och att männens utövande av sporten tillskrivs större betydelse än kvinnornas.

The purpose of the thesis Masculinities – Gender and its Impact on the Social conditions of individuals is to perform a critical study of how gendered norms influence the social conditions of individuals. This has been done by a problematization and the attempt to answer the question of how the hegemonical masculinity can be analyzed as a discourse, and how the structural aspects of this discourse inflict on the social conditions of masculinities. The question was divided into the analytical themes: the boarders of the discourse, the institutionalization of the discourse, the actuation of the discourse and the agents of the discourse. The theoretical frame is constituted by the theory of discourse by Michel Foucault, the theory of the hegemonical masculinity by R.W. Connell and a subversive identity theory by Judith Butler. The method used is the abstract discourse analysis built on the discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffes. The analysis consists of a problematization of different aspects of the theory of the hegemonic masculinity from different theoretical perspectives, selected due to their accordance with the perspective of social constructions and social integration. It was concluded that the hegemonic masculinity could be described as a social structure and as a discourse with inner and outer demarcations, socially preformed and characterized with the aspects of excluding and including. The institutionalized aspects of this discourse could be identified as: the need of the social construction of social groups, acts and threat of violence, the discourse of compulsory heterosexuality, the institutionalized search for truths and the quest for a gender identity. The gender identity was problematized as one of the fundamental aspects of the construction of masculinities due to its connection to the institutionalized concept of identity and social integration. The structural stability of the hegemonical masculinity and its determination of the social conditions of individuals were ultimately challenged as its existence was concluded to be dependent upon the social constructions of social groups and the agency of the individuals. / Syftet med uppsatsen Maskuliniteter - Genusnormernas inverkan på individers sociala förutsättningar är att kritiskt granska genusnormers inverkan på individers sociala förutsättningar. Detta har gjorts genom att problematisera och försöka besvara frågeställningen om hur den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som en diskurs och hur dess ramar för sociala praktiker inverkar på maskuliniteters sociala förutsättningar. Frågeställning bröts ned till de analytiska temana: diskursens gränser, diskursens institutionalisering, diskursens drivkraft och diskursens aktörer. Den teoretiska ramen bygger på Michel Foucaults diskursteori, R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och Judith Butlers subversiva identitetsteori. Metodologin bygger på diskursteoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes abstrakta och dekonstruktivistiska diskursanalys med vilken den hegemoniska maskuliniteten har granskats kritiskt utifrån olika teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv valdes ut efter kompatibilitet med det socialkonstruktivistiska perspektivet och relevans för individers sociala integration. Slutsatsen drogs att den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som social struktur och som en diskurs, med såväl inre som yttre gränsdragningar, manifesterade i diskursiva utestängningsprocedurer. De institutionaliserade aspekterna av den hegemoniska maskulinitetsdiskursen identifierades som: samhällsgrupperingar, våldsyttringar, den heterosexuella matrisen, sökandet efter sanningar och strävan efter en könsidentitet. Könsidentiteten problematiserades som en grundläggande drivkraft bakom konstruerandet av maskuliniteter på grund av identitetsbegreppets institutionalisering och koppling till individers sociala integration. Slutligen ifrågasattes den hegemoniska maskulinitetens strukturella stabilitet och determinering för individers sociala förutsättningar, då dess existens visade sig vara beroende av socialt konstruerade samhällsgrupperingar och individers delvis fria agerande.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativ textanalys hur olika typer av manliga lärare beskrivs i 1800-talets svenska läroverk. Källmaterialet består av nedskrivna minnesberättelser från denna tid, så kallade läroverksminnen. Via studier av detta material är det övergripande syftet att öka kunskapen kring maskulina konstruktioner. Uppsatsens fokus  ligger på att undersöka maskulinitet och hur den framställs i läroverkets lärare: det vill säga vilka maskulina attribut och egenskaper som beskrivs vara eftersträvansvärda och inte eftersträvansvärda hos lärarna. Detta mynnar ut i uppsatsens generella frågeställning: Hur beskrivs lärarna sett till inre och yttre egenskaper? Analysmetoden är att identifiera särdrag i beskrivningarna av läroverkets lärare. Uppsatsen utgår ifrån olika maskulinitetsteorier. En av dessa är teorin om att det finns olika maskulinitetspositioner i samhället där den styrande och normativa maskuliniteten; den hegemoniska, styr alla andra typer. Även teorier om idealtypisk maskulinitet och dess motsats, kontratypisk maskulinitet används i uppsatsen. Resultatet av undersökningen bekräftar till stor del tidigare forskning. Klassiska maskulina attribut såsom fysisk kraft, handlingskraft och disciplineringsförmåga anses oftast vara det eftersträvansvärda medan dess motsatser såsom att vara vek eller feminint betonad dess kontratyper. I framställningarna fanns det vidare en stark koppling mellan lärares inre och yttre egenskaper och attribut. En stark karaktär kunde till exempel väga upp ett ofördelaktigt yttre. Ett nytt resultat som avvek från den tidigare forskningen var dock att vissa lärare som ej hade klassiska maskulina attribut ändå kunde få en positiv framställning.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i två avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den här uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populärkulturellt material. Förhållandet mellan sociala och fysiska egenskaper, såväl som förhållandet mellan män och grupper av män låg i fokus för analysen. Metod: Ur seriens första säsong valdes två avsnitt där maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hämtad från Selby & Cowderys bok How to study television (1995). De två avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehåll. Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), såväl som annan maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund. Begreppet hegemonisk maskulinitet, enkelt beskrivet som den genuspraktik som för tillfället säkerställer maskulin dominans gentemot kvinnor, och teorier kring det har stor närvaro. Vidare diskuteras även homosocialitet, icke-romantiska förhållanden mellan män. Resultat & slutsats: Jag fann att de män som var var villiga att bruka våld mot andra män var de som fick störst utrymme och också var de som blev utsedda till ledare för sina kompisgäng. Dessa män var också fysiskt starka och mål för åtrå. De män som inte hade muskler eller var villiga att slåss var heller inte socialt framgångsrika. I förhållandet mellan män var upprättande av hierarki av högsta vikt. Detta skedde oftast genom våld. Många män visade dessutom upp homofobiska tendenser, men dessa män var oftast perifera karaktärer med lite utrymme. De socialt framgångsrika männen motsatte sig i hög grad homofobi. Förslag till fortsatt forskning: Den manliga vänskapen hade lite utrymme i mitt material, varför det är relevant mål för ytterligare forskning. Hur män förhåller sig till varandra på andra sätt än våld bör skrivas om då populärkulturellt material är av stor vikt vid exempelvis identitetsskapande.

Syftet med denna studie var att forska kring hur synen är på männen i förskolan, ett ämne som fortfarande kan kännas spänt och olustigt att prata om då folk både vill få in fler män i förskolan men samtidigt är rädda för att något otäckt, exempelvis pedofili ska drabba barnen. Tidigare forskningar i ämnet har gjorts kring manlighet och kvinnlighet medan denna studie fokuserar mer på själva mannen som person. Det råder stor brist på material i ämnet från föräldrarnas perspektiv och därför kommer vår forskning att fokuseras mest kring detta. Genom enkäter och intervjuer har vi samlat in materialet och analyserat dem med genusperspektiv för att lättare se skillnader och likheter till tidigare forskning. Resultatet pekar på att trots ett jämställdhetstänk, där kvinnor och män har lika mycket att bidra med, lever vissa könsstereotypiska mönster och roller vidare i vår vardag.

Denna studie är baserad på material från tre svenska hemsidor som driver ideella arbeten kring hur män ska involvera sig i jämställdhetsarbetet. Studiens syfte är att analysera hur figurationen av den jämställda mannen återges och hur den skiljer sig från en föreställd traditionell manlighet. Med stöd från maskulinitetsteorier och Butlers (1990/2007) begrepp den heterosexuella matrisen visar studien på hur maskulinitet ofta skapas i ett jämförande med det Andra. Undersökningen fokuserar på fem centrala teman i materialet som inkluderar hur manlighet förstås i relation till femininitet, papparollen, manlighet som heterosexuell, mäns våld samt hur den svenska manligheten även bygger på en idé kring vithet. I bakgrunden finns den svenska jämställdhetsdiskursen som bär på en förståelse för en binär könsuppdelning. Studien stödjer sig på ett diskursteorietiskt förhållningssätt i analysdelen där språk och uttryck i materialet undersöks för att ringa in föreställningar kringjämställd maskulinitet.

Sammanfattning Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket. Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys.  Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning. Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

<p>Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes. Självobjektifiering, heterosexuell självrepresentation och trivsel i gaykulturen kan tänkas bidra till en förståelse av psykiskt välbefinnande hos homosexuella män. Metodologisk reliabilitet och validitet diskuteras. Resultatet diskuteras utifrån heteronormativa maktstrukturer och genusordning.</p>

<p>I denna kvalitativa studie undersöks hur en grupp skolbarn tolkar begreppet <em>cool</em> som personbeskrivande uttryck, samt huruvida detta förhållande får konsekvenser för den pedagogiska situationen. För att åstadkomma detta har jag genomfört en enkätundersökning och en gruppintervju, varefter jag analyserat resultaten i förhållande till tidigare genus- och maskulinitetsforskning. Min studie visar att begreppet har flera kontrasterande betydelser och på många sätt är nära förbundet med manliga könsnormer – såväl när det beskriver pojkar som flickor. Vidare verkar det finnas anledning att tro att elevers förhållningsätt till <em>cool</em> har vissa konsekvenser för den pedagogiska situationen.</p>