No description available.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om hur barn har framställts som könade subjekt i bilderböcker över tid. Vidare har vårt syfte varit att belysa vad vuxna aktörer med stark relation till barnlitteratur menar att detta kan ha för betydelse i förskolan. För att kunna undersöka vårt syfte har vi belyst följande frågeställningar: - Hur framställs kön i bilderböcker från tidigt 1900-tal, respektive tidigt 2000-tal? - Hur resonerar vuxna aktörer om betydelsen av kön i bilderböcker?Studien bygger på barnboksanalyser och kvalitativa intervjuer. Analyserna behandlar sex stycken bilderböcker, tre från tidigt 1900-tal och tre från tidigt 2000-tal. Denna metod valdes för att få en djupare kunskap av bilderböckernas förändring. Intervjuerna är genomförda med hjälp av en intervjuguide (se bilaga) där vi beskriver frågorna som vi tar upp vid varje enskilt intervjutillfälle. Informanterna var tre vuxna aktörer med stark koppling till barnlitteratur. Dessa bestod av en litteraturvetare, en barnboksförfattare och en genuspedagog. Genom att ha använt oss av både kvalitativa intervjuer och barnboksanalyser har vi kommit fram till en markant skillnad i hur barn framställts som könade subjekt i bilderboken över hundra år. I förskolans verksamhet anser informanterna att det är viktigt att bevara den äldre barnlitteraturen och diskutera kring dem. Barnbokens utveckling tror vi främst beror på hur samhället och synen på barn har förändrats.

<p>Skolan har som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet mellan könen. All verksamhet inom skolan skall verka efter dessa uppmaningar, olika ämnen och instanser har olika förutsättningar för hur detta arbete kan te sig. Textilslöjden är ett ämne som bär på många traditionsbundna synsätt på könsroller. År 1969 infördes en ny läroplan där segregeringen mellan slöjdarterna öppnades upp för båda könen. Detta väckte våra tankar kring inriktningen på denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare arbetar med jämställdhet inom textilslöjdsundervisningen. Vi har utgått ifrån frågeställningar om hur lärare arbetar för att neutralisera könsmönster genom jämställt arbete i textilslöjden, samt hur textillärare bemöter pojkar och flickor i klassrummet och ser på deras olika förkunskaper och prestationer. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med sex stycken aktiva textillärare. I vår studie med informanterna har vi sett att textillärare idag arbetar med att se individer, istället för att se elever som en del i ett kollektivt kön. Lärarna försöker presentera ett brett och könsneutralt arbetsmaterial som leder till att eleverna själva får sätta sin personliga prägel på uppgifterna. Föreställningarna om att pojkar är stökiga och att flickorna arbetar stillsamt är något som ännu lever kvar. Jämställdhetsarbetet är på god väg i verksamheten, men vi har ännu en bit kvar innan vi är ”världens mest jämställda land”.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Skolan har som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet mellan könen. All verksamhet inom skolan skall verka efter dessa uppmaningar, olika ämnen och instanser har olika förutsättningar för hur detta arbete kan te sig. Textilslöjden är ett ämne som bär på många traditionsbundna synsätt på könsroller. År 1969 infördes en ny läroplan där segregeringen mellan slöjdarterna öppnades upp för båda könen. Detta väckte våra tankar kring inriktningen på denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare arbetar med jämställdhet inom textilslöjdsundervisningen. Vi har utgått ifrån frågeställningar om hur lärare arbetar för att neutralisera könsmönster genom jämställt arbete i textilslöjden, samt hur textillärare bemöter pojkar och flickor i klassrummet och ser på deras olika förkunskaper och prestationer. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med sex stycken aktiva textillärare. I vår studie med informanterna har vi sett att textillärare idag arbetar med att se individer, istället för att se elever som en del i ett kollektivt kön. Lärarna försöker presentera ett brett och könsneutralt arbetsmaterial som leder till att eleverna själva får sätta sin personliga prägel på uppgifterna. Föreställningarna om att pojkar är stökiga och att flickorna arbetar stillsamt är något som ännu lever kvar. Jämställdhetsarbetet är på god väg i verksamheten, men vi har ännu en bit kvar innan vi är ”världens mest jämställda land”.

No description available.

No description available.

No description available.