I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström.

This essay is a qualitative content analysis of Flickornas julbok andPojkarnas julbok from 1915/1916 to 1920 and from 1966 to 1970. Mainfocus is the representations of gender that is produced in the books, and howthe ideal of the girl and the ideal of the boy is described.The result shows that the girl is undergoing a change of personality. The idealimage of the girl develops from caring, helpful, compassionate, and diligent,to become independent and brave. The Ideal for the boy in the books, bothfrom the 1910s and 1960s, is described as adventurous, courageous, curious,independent, sensible, strong and loyal. In the 1960s books the girl and theboy are described with similar characteristics, but the girl is also expected tobe cute while boy is expected to be technical and knowledgeable. Thedescriptions of the girl and the boy in the books conform the norm how boysand girls were expected to be at the time when the books were written.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen. I analysen ville jag också belysa vilken påverkan barnboken kan ha på barnens identitetskapande genom de eventuella könsroller böckerna presenterat.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jämställdhet samt hur de ser på vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen är fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika många år i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollärare. Tidigare forskning tyder på att genusarbetet inom förskolan är väldigt komplex och även om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån, även om det är dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten. Resultaten i studien visade på att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, även om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den närmaste tiden. Alla informanterna hade tankar och idéer kring jämställdhet och stereotypa könsroller, men bara en förskola hade genus inskrivet i arbetsplanen för mål som förskolan skall arbeta kring. I läroplanen för förskola står att förskolor skall sträva efter att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter att utveckla sina intressen utan att bromsas av stereotypa könsroller (skolverket, 2010) Men resultatet i denna studie visar att andra målområden är det som aktivt gynnas medan genusarbetet blir bortprioriterat.

The purpose of this thesis is to study how preschool teachers can reach the goal of the swedish educational plan to prevent traditional gender roles for children ages 3-6 through drama in education. This is answered by four hypothesis based on Judith Butler's queer theory, George Herbert Mead's social psychological theory and Gavin Bolton and Dotothy Heathcotes drama pedagogical theories. The hypotheses are tested against four teachers' examples of their work. The hypotheses are Hypothesis 1: By using the expert's mantle and active observation in teacher-in-role in drama educational exercises, we can see how the children internalize the heterosexual matrix and the outline of the internalized other. Hypothesis 2: By using the "mistakes" that occur when children repeat performative acts that do not fit with the heterosexual matrix, these other possible behaviors can be strengthened Hypothesis 3: Through drama exercises that are not normative teachers can widen the heterosexual matrix Hypothesis 4: Through drama pedagogical methods like teacher-in-role teachers can provide possibilities of other performative acts and the creation of a more tolerant internalized other. The analysis show that the respondents work within all these hypotheses in different ways and that hypotheses 2 is the one with the weakest support in the interwievs. The examples are also weak regarding the use of Boltons drama pedagogical methods, but that there are a number of other methods in use. Some of the conclusions are that more theoretical knowledge in the preschool drama pedagogics to counteract traditional gender roles and patterns, as well as the drama of educational theory need to be linked to queer and social psychology research. There is also no monitoring of the long term effects of the work.

Due to criticism towards Disney concerning reproducing gender in a stereotypical way in their animated movies, we decided to investigate this since Disney has affected both our own generation and many to come. The investigation focused on gender, particularly on the depiction of women. It also investigated gender roles from a perspective of time by choosing 14 movies; at least one from each decade, starting from the first movie, Snow white and the seven dwarfs from 1937, to the last one, Tangled from 2010. The investigation discovered that women were underrepresented and often depicted in a stereotypical way, meaning that they were always beautiful and almost always rescued by brave princes. Female power was always depicted as negative. However, changes in how the movies depict gender over time have been found, for example, women have become more active and have started to participate in fight- and career related issues, even rescuing the men at times. When it comes to the princes, they turned out have more personality in the later movies and they did not always have to be handsome to gain true love. However, these changes are mostly beneficial for men since the women still have to fulfill the ideal beauty and can still not fulfill their dreams on their own.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten. Sammanfattningsvis kunde vi se att barnen visar ödmjukhet och acceptans för de barn som utmanar de traditionella genusmönstren.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.

Uppsatsen är en dokumentstudie av tidskriften Skolledaren från 1970- till 2000-talet. Syftet har varit att uppmärksamma hur frågor om genus har problematiserats och uppmärksammats över tid.