No description available.

This report presents the process of creating an information material for children around the age of seven that have just gotten the diagnosis asthma. With the help of literature, an interview with an expert in the field, and tests together with the target audience a material has been produced. A material that presents the information of how the everyday life with asthma will be like, in a simple and relaxed way. By explaining asthma with simple images, it makes the information more relaxed, and makes it easier for the children to process. This report accounts for the different theories, methods, and processes that has been utilised to create this material. Denna rapport syftar till att presentera den process jag genomfört för att skapa ett informationsmaterial för barn runt sju år som precis fått diagnosen astma. Med hjälp av litteratur, intervju med sakkunnig, samt tester ihop med målgruppen har ett material tagits fram. Ett material som presenterar information om hur vardagen med astma ser ut, på ett enkelt och avdramatiserat vis. Genom att förklara astma med enkla bilder gör det informationen avdramatiserad och gör den mer lättillgänglig för barnen att ta till sig. Denna rapport innehåller redogörelser för de olika teorier, metoder och processer som jag har använt för att skapa detta material.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus. För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen. Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt. Däremot var barnen öppna för nya synvinklar under läsningen av böckerna. Barnen konstaterade i diskussionen att alla kan leka med allt och de ifrågasatte inte när böckerna överskred könstypiska normer.

No description available.

Bakgrunden  I den teoretiska bakgrunden belyser vi vad pedagoger enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2010) har i uppdrag att jobba med utifrån genus och normer. Vidare berörs barnbokens historia där boken hade som uppgift att fostra barn (Kåreland 2015, s. 21) samt barnbokens funktion där exempelvis Granberg (1996, ss. 41-45) belyser att barnboken kan ge barn lustfyllda upplevelser men också att läsningen på förskolan alltför ofta används som lugnande och för att fylla ut tiden. Den nationella och internationella forskningen synliggör genus i förhållande till barnboken där SOU (2006:75) visar i sin forskning att pojkar är överrepresenterade i barnboken. Diskursanalys är det som ligger som teoretisk grund för vår studie, då vårt syfte är att synliggöra hur förskollärare i fokusgruppsintervju uttrycker vilken funktion barnboken har i verksamheten. Syftet  Syftet med studien är att redogöra för hur förskollärare beskriver barnboken som ett verktyg och vilken funktion den har i förskolan.Frågeställningar  Hur väljer förskollärarna litteratur till förskolan?  Vilken funktion har barnboken i förskolan enligt förskollärarna?  Vilken roll har barnboken i förskolan ur ett genusperspektiv? Metoden  Metoden som använts i studien har varit den kvalitativa intervjumetoden fokusgrupp, där vi använt oss av ljudinspelning. Vi har valt att utgå från en urvalsgrupp bestående av fem deltagare fördelade på två förskolor. Resultatet  Utifrån resultatet framkom det att barnboken används efter barns intresse samt behov, för att stimulera språket och också som ett dämpande verktyg. Deltagarna ansåg också att barnboken fyller en funktion i arbetet med barnen för att synliggöra och samtala om genus och att visa på olikheter men trots det så är det inget som sker i en planerad verksamhet utan mer spontant. De betonar också att barnboken förändrats och att den visar på mer normbrytande karaktärer än de äldre barnböckerna vilket de menar underlättar i arbetet med genus. En betydelsefull faktor i arbetet med barnboken är, enligt deltagarna, pedagogernas förhållningssätt och medvetenhet.

Vi genomförde denna studie utifrån våra två frågeställningar: Hur beskriver och förklarar några pedagoger och bibliotekarier att de använder barnböcker i sin verksamhet? Vilka avsikter om bokens funktion framkommer? Detta eftersom vi ville undersöka hur representanter från förskola och bibliotek uttrycker strategier i arbetet med barnböcker. För att begränsa vår studie valde vi att intervjua sex pedagoger på fem olika förskolor och två bibliotekarier på två olika bibliotek. Resultatet visade på att alla intervjuade använder olika strategier i arbete med barnböcker, ofta med ett socialt och språkutvecklande syfte. Pedagogerna och bibliotekarierna betonade betydelsen av att utgå från barns intressen i arbetet med barnböcker och den fysiska och sociala språkmiljöns påverkan på barns möjlighet att interagera med böcker. Resultatet visade även att det fanns ett intresse för samarbete mellan pedagoger och bibliotekarier och det fanns en vilja hos både parter att utöka och utveckla det vidare. Vi kan dra slutsatsen att medvetenhet om strategier hos verksamma inom förskola och bibliotek är en viktig utgångspunkt i arbetet med barnböcker. _______________________________________________________ Nyckelord: bibliotekarie, barnbok, pedagog, förskola, literacy

Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad.

Bakgrund: Anledningen till att vi valde barnboken som utgångspunkt för denna uppsats var att vi båda har ett stort intresse av den. Vi har även erfarenhet av att arbeta med barnboken i barngrupper och sett hur den kan engagera barn. Därför ville vi ta reda på hur den används av pedagoger i förskolan eftersom vi upplever att det är mycket som tar barnens tid, bland annat surfplattor och datorer. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger arbetade med barnboken i sin verksamhet på förskolan. Vi ville se om de använde den i sitt arbete med att ge barnen en skriftspråksstimulerande miljö samt vid det sociala samspelet. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod. Därför har vi intervjuat åtta pedagoger om hur de använder sig av barnboken i den dagliga verksamheten. Intervjufrågorna var kopplade till våra fyra frågeställningar som innefattar verksamheten, läroplanen, skriftspråksutvecklingen och det sociala samspelet. Studien har vi gjort på fem olika förskolor i en medelstor stad i västra Sverige. Resultat: De resultat vi fått har vi jämfört med tidigare forskning och kommit fram till att mycket överensstämmer med den. Pedagogerna använder barnboken aktivt och på olika sätt i den dagliga verksamheten. Den används även som en lugnande och samlande aktivitet under dagen. Samtliga pedagoger i vår studie framhåller barnbokens betydelse för språkutvecklingen. När det gällde läroplansmålen var pedagogerna framför allt medvetna om de språkliga och kommunikativa delarna. Det visade sig även att barnboken användes i stor utsträckning i sociala sammanhang. Det handlade om samspel mellan barn och pedagog, men även barn emellan. Barnboken användes även för att diskutera och bearbeta relationer och känslor.

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen. I analysen ville jag också belysa vilken påverkan barnboken kan ha på barnens identitetskapande genom de eventuella könsroller böckerna presenterat.

SAMMANFATTNING Eva Fritz Hadd Barnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2 Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2 Antal sidor: 32 Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:   Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?   Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande? Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning. När   lärarna beskriver vilken betydelse barnlitteratur har för barnens lärande   utkristalliseras följande områden: som stöd för språkutveckling, stimulans för läs- och   skrivinlärning, förmedling av kulturarvet, utveckling av empatisk förmåga samt   stärkande av identitet. Lärarnas uppfattningar om vilken betydelse   barnlitteraturen har för barnens lärande stämmer även in med vad forskningen   tar upp som betydelsefulla inom detta område. Sökord:   barnbok,   barnlitteratur, förskoleklass, skola, lärande