<p>Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.</p><p>I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola. Vi finner läroplanen tydlig i sina anvisningar angående jämställdhet.</p><p>Vi har kommit fram till, utifrån den forskning vi utgått ifrån och genom pedagogernas tal, att alla människor är medkonstruktörer av genus. Detta oavsett om individen vill eller inte. De pedagoger vi intervjuade, menar vi är medvetna om vikten av jämställdhet ändock sker dessa konstruktioner av flickor och pojkar. Dessa konstruktioner kan exempelvis vara att benämna pojkar som busiga och flickor som lugna. Talet som pedagoger använder har stor betydelse för hur elevers identitet formas och bidrar till hur deras jämställdhetssyn kommer att utvecklas.</p>

No description available.

<p>Even though discrimination of gender in schools and general workplaces is prohibited by Swedish law, there are reports and witness accounts that suggest that discrimination, such as sexual harassment, still exist in Swedish schools.</p><p>The main purpose with this essay is to look into how questions concerning gender related issues and equality between the sexes is treated in the schools governmental directives, and in textbooks, such trying to examine in what way these questions are addressed in schools. I will answer the following:</p><p>In what way and to what extent do the governmental directives bring up questions concerning gender related issues and equality, and how are the teachers governed into teaching these matters?</p><p>Has there been any change concerning these matters between Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>What is written in textbooks in social studies about gender rôle and equality and to what extent do they follow the curriculum?</p><p>Is there any visible change in textbooks written after Lgr-80 and Lpo-94?</p><p>In order to answer these questions I will analyze the curricula, Lgr-80 and Lpo-94, and textbooks in social studies written on the basis of these curricula.</p><p>The study showed a more evident governing towards an active teaching and mentoring the students to equality between the sexes, in Lgr-80 than in Lpo-94. The textbooks followed above all Lgr-80 in three of four cases and in the fourth case the curriculum was not followed at all.</p>

No description available.

Denna studie undersöker sex grundskolelärares förstahandsval av skönlitteratur som de läser högt i sina integrerade klasser i skolår 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lärarnas syfte med högläsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda på vad lärarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien är att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterära högläsningsböcker som läses av sex grundskolelärare i en integrerad klass i skolår 4-6, detta för att förbereda mig själv inför mitt blivande yrke som lärare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgångspunkter för studien är teorier som belyser högläsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels på den enkät som lärarna (informanterna) besvarade, dels på två individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för högläsning. Resultatet gav en liten fingervisning om att de i studien deltagande lärare som läste minst på sin egen fritid, var de som genomförde flest högläsningsstunder för sin klass. De flesta av de valda böckerna var skrivna av manliga författare och innehöll flest karaktärer av manligt kön, men i tre av fem böcker visade det sig vara en huvudrollsinnehavare av kvinnligt kön. Lärarna som ingår i studien väljer oftast skönlitteratur utifrån det temaområde och den åldersgrupp högläsningen och undervisningen avser. Genus- och jämställdhetsperspektiv är däremot inget medvetet kriterium för lärarna vid valet av skönlitteratur för högläsning. Studien visade att den valda litteraturen presenterar, upprätthåller samt förstärker mer eller mindre de traditionella föreställningarna om stereotypa könsroller.

Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola. Vi finner läroplanen tydlig i sina anvisningar angående jämställdhet. Vi har kommit fram till, utifrån den forskning vi utgått ifrån och genom pedagogernas tal, att alla människor är medkonstruktörer av genus. Detta oavsett om individen vill eller inte. De pedagoger vi intervjuade, menar vi är medvetna om vikten av jämställdhet ändock sker dessa konstruktioner av flickor och pojkar. Dessa konstruktioner kan exempelvis vara att benämna pojkar som busiga och flickor som lugna. Talet som pedagoger använder har stor betydelse för hur elevers identitet formas och bidrar till hur deras jämställdhetssyn kommer att utvecklas.

Abstract Title: The signification of the traditional gender roles in misuse treatment – the experiences of eight addicts Author: Andersson Malin, Gunnarsson Annelie Supervisor: Lindberg Odd The purpose with this essay is to study if the staff in two LVM treatment facilities do strengthen the traditional gender roles in their daily work and interactions with the clients. The aim was also to study if the staff reconstruct traditional gender roles and if this can be seen as an advantage or disadvantage in the treatment. Finally the aim was to investigate if the staff encouraged the clients to break loose from the traditional gender roles. A qualitative approach using face to face interviews was used. The interview guide was based upon the study’s aim and theoretical frame. Four men and four women between 22 and 60 years were interviewed. The results show that the staff do strengthen traditional gender roles through the activities that is offered to the clients in treatment. Furthermore the male clients did get some encouragement to break loose from traditional gender roles but the women did not. By reconstructing traditional gender roles it makes it easier for the clients to adapt to the norms and values of the conventional society. However there are problems when the staff focuses on gender instead of the clients drug problems in the daily activities in treatment. Another problem is that the staff confirms the structure of society by reconstructing traditional gender roles. Keywords: misuse treatment, gender perspective, gender roles

No description available.

Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten. Det här anses minimera förlusten av tid och ekonomi. Vid ankomsten av ett andra barn kan man tänka sig att en arbetsdelning blir ännu viktigare, varför studiens första hypotes är att män är mer nöjda med fördelningen till första barnet. Utifrån ett könsrollperspektiv förväntas kvinnor vara mer nöjd med fördelningen till det andra barnet. Sannolikt kan man anta då kvinnan är hemma en längre period har hon större möjligheter att bekräfta sig själv som en god ansvarstagande mor. Nöjdhet undersöks i två logistiska regressionsanalyser och baseras på datamaterialet Tid och pengar som är en undersökning gjord år 2003 från Riksförsäkringsverket. Urvalet består av 4000 biologiska eller adoptivföräldrar till barn födda år 1993 och 1999. Resultatet visar att längden på föräldraledigheten har en given effekt för männens nöjdhet. Huruvida familjen för ekonomiska resonemang när föräldraledigheten ska fördelas är utifrån den här studien svårt att svara på, men resultatet kan tolkas som att män värdesätter tiden med barnen högt och att ekonomi inte behöver spela en avgörande roll. Kvinnor visar sig i motsats till studiens andra hypotes vara mer nöjda med fördelningen till det första barnet. Det här tyder på att föräldrarna inte alls är nöjda när uttaget tenderar att bli ojämnt i takt med att familjen växer. Det faktum att det ojämna uttaget trots allt sker kan tolkas som att de normativa könsrollerna än idag tycks ha en tendens att styra valet. På samma sätt som män tycks möta en del hinder från att vara föräldralediga tycks kvinnor i motsats uppleva begränsningar i att avstå den.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke.