Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid. Vidare framkom det att psykisk ohälsa, att tidigare ha vårdats enligt LVU eller inom frivillig psykiatrisk vård samt att ha blivit utsatt för fysiskt våld har ett samband med behandlingssammanbrott. Baserat på studiens resultat drogs slutsatsen att när de enskilda faktorerna sammanfaller i ett växelspel kan detta bidra till behandlingssammanbrott. Trots det informativa materialet till bakgrunden efterfrågas ytterligare forskning inom detta område.

En kvalitativ studie baserad på intervjuer som riktade sig mot socialsekreterare i en medelstor kommun. Syftet var att fånga deras upplevelse av kvinnor i missbruksproblematik. Genom fem intervjuer ämnade studien att undersöka socialsekreterarnas upplevelse av kvinnor i missbruks utsatthet, behov och vilka insatser som finns att erbjuda kvinnor i missbruk. Ytterligare syfte med studien var att urskilja skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet i missbruksproblematik. Respondenterna upplever att kvinnor och mäns utsatthet uttrycker sig på olika vis. I intervjuerna framkom även att kvinnor i missbruk ofta har en multiproblematik Vidare menade respondenterna att mäns utsatthet är kopplad till kriminalitet och drogskulder medan kvinnors utsatthet består av olika former av våld. Fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Våld som män i kvinnans närhet utsätter henne för. Resultat från studien visar att kvinnor är längre gångna i sitt missbruk när de får kontakt med socialtjänsten än vad män är. Detta upplevs kunna vara kopplat till mer skuld och skam hos kvinnor med beroendeproblematik än hos män. Denna skam upplevs av intervjupersonerna vara i särskilt stor utsträckning hos missbrukande kvinnor med barn. Slutsatser författarna kunnat dra genom studien är att missbrukande kvinnors problematik skiljer sig från männens problematik och kan därför antas behöva en behandling utformad efter deras behov. Vidare slutsats är att missbrukande kvinnor är dubbelt utsatta, både på grund av att de är kvinna i dagens samhälle, med rådande maktstruktur. De är även i numerärt underläge under missbruksbehandling som dessutom oftast utformas efter män.

<p>Abstract</p><p>Title: The signification of the traditional gender roles in misuse treatment – the experiences of eight addicts</p><p>Author: Andersson Malin, Gunnarsson Annelie</p><p>Supervisor: Lindberg Odd</p><p>The purpose with this essay is to study if the staff in two LVM treatment facilities do strengthen the traditional gender roles in their daily work and interactions with the clients. The aim was also to study if the staff reconstruct traditional gender roles and if this can be seen as an advantage or disadvantage in the treatment. Finally the aim was to investigate if the staff encouraged the clients to break loose from the traditional gender roles. A qualitative approach using face to face interviews was used. The interview guide was based upon the study’s aim and theoretical frame. Four men and four women between 22 and 60 years were interviewed. The results show that the staff do strengthen traditional gender roles through the activities that is offered to the clients in treatment. Furthermore the male clients did get some encouragement to break loose from traditional gender roles but the women did not. By reconstructing traditional gender roles it makes it easier for the clients to adapt to the norms and values of the conventional society. However there are problems when the staff focuses on gender instead of the clients drug problems in the daily activities in treatment. Another problem is that the staff confirms the structure of society by reconstructing traditional gender roles.</p><p>Keywords: misuse treatment, gender perspective, gender roles</p>

Abstract Title: The signification of the traditional gender roles in misuse treatment – the experiences of eight addicts Author: Andersson Malin, Gunnarsson Annelie Supervisor: Lindberg Odd The purpose with this essay is to study if the staff in two LVM treatment facilities do strengthen the traditional gender roles in their daily work and interactions with the clients. The aim was also to study if the staff reconstruct traditional gender roles and if this can be seen as an advantage or disadvantage in the treatment. Finally the aim was to investigate if the staff encouraged the clients to break loose from the traditional gender roles. A qualitative approach using face to face interviews was used. The interview guide was based upon the study’s aim and theoretical frame. Four men and four women between 22 and 60 years were interviewed. The results show that the staff do strengthen traditional gender roles through the activities that is offered to the clients in treatment. Furthermore the male clients did get some encouragement to break loose from traditional gender roles but the women did not. By reconstructing traditional gender roles it makes it easier for the clients to adapt to the norms and values of the conventional society. However there are problems when the staff focuses on gender instead of the clients drug problems in the daily activities in treatment. Another problem is that the staff confirms the structure of society by reconstructing traditional gender roles. Keywords: misuse treatment, gender perspective, gender roles

Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling. De är även eniga om vikten av att ställa frågor om relationer, eftersom det är vanligt att många människor som har någon typ av missbruksproblematik också har problem med sina relationer och att fokus inte bara ska ligga på själva missbruket. Det som skiljer sig åt i resultatet är att alla inte tar upp frågor om sexualitet, anledningar till detta kan bero på behandlarens egen syn på ämnet eller att de aldrig har testat att ställa frågor och därför inte vet vilken respons de kan få av klienterna. Studien är viktig eftersom att resultatet visar att det är positivt att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att sexuellt utsatta flickor har sämre psykisk hälsa och allvarligare missbruk, dock ej lägre sysselsättning än de ej utsatta.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om huruvida den undervisning som sker under behandling inom ramen för 12-stegsprogram kan jämföras med en patientundervisning, då det har varit svårt att hitta forskning som gör dessa jämförelser. Studien undersökte vad som kännetecknade det pedagogiska arbete en behandlare utför speciellt i jämförelse med det pedagogiska arbete som utförs av sjuksköterskor inom patientundervisning. Studien undersökte också vilka skillnader och likheter behandlarnas pedagogiska arbete hade enligt deras egen uppfattning, i jämförelse med patientundervisning och om en utveckling av undervisning under behandling inom ramen för 12-stegsprogram skulle kunna ske. Den tidigare forskning som valts ut till studien i förhållande till studiens syfte har varit relaterad till missbruksbehandling och patientundervisning. Studien har grundat sig i ett hermeneutiskt, kvalitativt synsätt med ett sociokulturellt perspektiv och en induktiv ansats för att förstå och förmedla det pedagogiska arbete en behandlare upplever att de gör i jämförelse med patientundervisning. Inom ramen för studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades. Resultatet visade att det behandlare, som arbetar inom ramen för 12-stegsprogram upplevde, var att det fanns flera likheter i den undervisning som sker, både inom ramen för 12-stegsprogram och inom patientundervisning men studiens omfattning har varit för liten för att kunna dra generella slutsatser.

<p>Although Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, studies show that social work to a large extent is characterised of stereotype conceptions about men and women. This implies that clients with addiction problems are treated by there gender belongings and not from there individual needs. The purpose of this qualitative study was to examine how aware the social services are regarding gender perspectives and equal opportunities among male and female addicts. The social workers that were interviewed had different opinions about what extent the gender perspective had in the treatment of the clients. But all interviewed wanted to believe that men and women are treated equally. Altough, the results of our study show that men and women were offered treatment according to gender and traditional gender roles. Women were offered conversational therapy in purpose to make them more feminine while treatment for men was focused on work. In a gender- and socialconstructive perspective the study showed that cultural and social constructed conceptions was affecting the social workers in contact with the addicted clients and a critical attitude towards structural barriers in the society was missing.</p>

Although Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, studies show that social work to a large extent is characterised of stereotype conceptions about men and women. This implies that clients with addiction problems are treated by there gender belongings and not from there individual needs. The purpose of this qualitative study was to examine how aware the social services are regarding gender perspectives and equal opportunities among male and female addicts. The social workers that were interviewed had different opinions about what extent the gender perspective had in the treatment of the clients. But all interviewed wanted to believe that men and women are treated equally. Altough, the results of our study show that men and women were offered treatment according to gender and traditional gender roles. Women were offered conversational therapy in purpose to make them more feminine while treatment for men was focused on work. In a gender- and socialconstructive perspective the study showed that cultural and social constructed conceptions was affecting the social workers in contact with the addicted clients and a critical attitude towards structural barriers in the society was missing.

Syftet med studien är att undersöka hur professionella talar om ungdomar med ADHD-diagnos och missbruksproblematik i relation till bemötande. Studien har också som avsikt att ta reda på hur diagnosen ADHD tas i beaktande av professionella i behandlingsplaneringen. Datainsamlingen har erhållits via semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ metodologisk utgångspunkt. Resultatet har sedan analyserats utifrån de två valda teorierna som har använts i denna uppsats; von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt socialkonstruktionismen. Urvalet innefattar sju professionella som jobbar på olika öppenvårdsmottagningar i flera olika städer. Samtliga sju intervjuades på sina arbetsplatser.   Studiens viktigaste resultat visar att samtliga intervjupersoner upplevde ett större flöde av ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som blir föremål för missbruksbehandling. Ändock var det en diskrepans i åsikter gällande om man bör förhålla sig till diagnosen ADHD eller inte. Enligt vissa deltagare bör man förhålla sig till ungdomen och inte specifikt diagnosen medan andra ansåg att professionella bör ha kunskap för att kunna förhålla sig till ungdomar med en diagnos. Några oväntade resultat var kopplingarna till ADHD-diagnos under samtalen. Det uppkom att vissa ansåg att begåvning var något som kunde hindra behandlingens resultat mer än en diagnos. Även odiagnostiserad ADHD kom på tal. Ungdomar och föräldrar har ofta en önskan om att utredas för ADHD. Anledningen är att man vill ha en diagnos som orsaksförklaring istället för att komma till underfund med ungdomens problematik. Detta såg vissa deltagare som en kunskapslucka om ADHD hos privatpersoner. Detta då kunskapen om de potentiella konsekvenserna en diagnos kan frambringa inte förekom som erkända av anhöriga och omgivningen. Trots ovanstående punkter finns det inte specifika riktlinjer vid verksamheterna som professionella följer i mötet med ungdomar som har diagnosen ADHD och samtidig missbruksproblematik. Även om det fanns en avsaknad av särskilda riktlinjer var samtliga intervjupersoner eniga om att skapandet av allians och individanpassade behandlingsprocesser är väsentligt för goda behandlingsresultat.   Studiens slutsats är att yrkesverksamma inom ungdoms- och missbruksvården behöver få större förståelse för hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruksproblem relateras till varandra och hur detta ska bemötas professionellt. Detta medför en särskilt viktig aspekt att överväga vid behandlingsplanering, vilket är varför implementering av evidensbaserad praktik anses vara inte bara en trygghet för professionella men även för ungdomarna missbruksvården möter. Med en uppdaterad evidensbaserad praktik som är anpassad efter ADHD samt missbruk, skapas en kunskapsgrund och ett förhållningssätt som kommer präglas av det socialpedagogiska tankesättet.