Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer – livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk.Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö. Uppsatsens resultat visar att biologiskt kön och genus spelar en stor roll när det gäller hur individen blir behandlad i rätten. / This paper focuses on the fact that women and men often are treated differently, both in society as well as in court negotiations. Hierarchies based on gender are particularly obvious in an addictive environment – the lives of women living with addiction problems can therefore be extra hard. The law –The Care of Alcoholics and Drug abusers Act (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) in certain cases gives society a possibility to intervene when a person with addictive problems can’t break the addiction themselves.Our main purpose is to examine if norms based on gender play a role when a person is taken in to compulsory care according to the act and if the act is used differently depending on if the individual in question is male or female? As a method to answer our questions we have studied 60 verdicts from the Regional court (Länsrätten) in Malmö. The result of the paper show that sex and gender plays a big role when it comes to how the individual in question is treated in court.

Alkoholmissbruk och alkoholberoende är två av de stora folkhälsoproblemen i Sverige med en uppskattning att ca 780 000 personer över 18 år har ett missbruk och att ca 300 000 personer är alkoholberoende. Att vara i ett alkoholberoende leder till minskad kvalitet genom konsekvenser relaterat till hälsa, socialt liv och arbete samt en påverkan på anhöriga och personer i omgivning. Rådgivningen Oden är en behandlingsverksamhet som har belysts i denna studie. De jobbar med klienter som har olika typer av missbruk däribland alkohol. Syftet är att undersöka hur processen att komma ur ett missbruk ser ut genom behandlingspersonalens beskrivningar och hur behandlarna arbetar med missbruksbehandling. Digitala intervjuer har genomförts med Odens behandlare som spelades in och transkriberades. Sedan så analyserades den insamlade datan med hjälp av en innehållsanalys i syfte att framhäva behandlarnas berättelser och att dela in det i olika kategoriseringar. Några viktiga slutsatser från studien visar att Oden har 70–80 % av sina klienter varje år som genomgår en färdig behandling. Personer som söker sig till Oden för att få hjälp kan handla om rädsla för att såra eller förlora sina anhöriga. Vissa klienter har fungerande livsdelar såsom familj, arbete och bostad medan andra saknade ett socialt nätverk, bostad eller jobb. En viktig faktor som är betydelsefull för att tillfriskna från ett alkoholmissbruk är den sociala miljön runt klienterna. Processen att ta sig ur ett missbruk kan se ut därigenom att ett steg framåt tas för att sedan ta ett steg tillbaka men dessa steg tillbaka beskriver Oden som lärotillfällen och inte som ett misslyckande. Avhållsamhet bidrog till att klienterna började må bättre i form av förhöjt stämningsläge och minskad oro och ångest och en vilja att engagera sig i fritidsintressen. Det är även viktigt att det finns en fungerande arbetsallians mellan klient och behandlare. Det beskrivs som en avgörande del i att behandlingen ska ge en effekt.

Föreliggande studie har genom kvalitativ forskning med utgång i systemteorin syftat till att kartlägga den enskilda missbrukarens väg till missbruksbehandling. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedermera analyserats. Missbrukare utgör en särskild kategori i socialtjänstlagen. Därtill står det att finna i lagrum 3 kap 1 § (SFS 2001:453) att socialtjänsten genom uppsökande verksamhet ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Därtill även informera om socialtjänsten i kommunen och genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Resultat har påvisat att det i första hand är missbrukarens anhöriga som stöttar dem till kontaktsökande vad gällande behandling. Studien har därtill även påvisat att missbrukaren i första hand inte vänt sig till socialtjänsten utan sökt sig till andra instanser. Respondenterna i studien har samtliga haft enskilda agendor vad gällande uppnådd drogfrihet. Vad som dock förefallit signifikant bland deltagarna har varit en strävan om bättre relationer med sin familj. Ytterligare en av studiens slutsatser är att socialtjänsten bör utöka sin informationsspridning till kommuninvånare om att missbruksbehandling finns att tillgå och hur hjälpen är utformad. / The present study has the qualitative research with the output of systems theory aimed to identify the individual abuser path to addiction treatment. Three semi-structured interviews have been conducted and subsequently analyzed. Addicts constitute a special category in the Social Services Act. In addition, it is to be found in the section of the law Chapter 3, 1 § (SFS 2001: 453) that the social outreach should make themselves familiar with the living conditions in the municipality. In addition, also provide information on social services in the municipality and through outreach activities and other means to promote conditions for good living conditions. Results have demonstrated that it is primarily the abuser's family members who support them to contact applicants as current treatment. The study has also revealed that although the addict in the first place not turned to social services, but turned to other instances. Respondents in the study all had individual agendas as applicable achieved abstinence. What, however, seemed significant among the participants has been a quest for better relationships with their family. Another of the study's conclusions is that social services should expand its dissemination of information to local residents about drug treatment are available and how the aid is designed.

Som en käftsmäll med gud – en kvalitativ studie om hur unga norrländska vuxna upplever religion i tolvstegsmetoden är en studie vars empiriska grund vilar på kvalitativa intervjuer med fyra informanter bosatta i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län. Dessa har samtliga påbörjat en missbruksbehandling med hjälp av tolvstegsmetoden innan de fyllt 30 år. Tidigare forskning om religion och tolvstegsmetoden har istället fokuserat på medelålders informanter. Studiens frågeställningar granskar de unga vuxna informanternas upplevelser av de religiösa delarna av tolvstegsbehandlingen, specifikt begreppen ”högre Kraft”, ”Gud” och ”andligt uppvaknande”. Deras erfarenheter diskuteras i ljuset av tolvstegsmetodens religionshistoriska bakgrund och utifrån religionssociologen Martin Riesebrodts teorier. Genom enskilda kvalitativa livsvärldsintervjuer visar studien att informanternas ålder haft liten eller ingen påverkan på deras upplevelse av de religiösa delarna av behandlingen. Istället pekar studien på att informanternas religiösa livsåskådning och begrepp innan behandlingen har haft en mer avgörande inverkan gällande hur de reagerat på tolvstegsmetodens religiösa innehåll och funktion. Mer forskning behövs därför för att kunna belägga att det inte finns några avgörande generationsmässiga skillnader bland svenskar gällande hur missbrukare tillgodogör sig religion inom tolvstegsmetoden.

En kvalitativ studie vars syfte och tillhörande tre frågeställningar varit att undersöka på vilket sätt kvinnor har upplevt den missbruksvård de blivit erbjudna av socialtjänsten under tiden de varit i ett aktivt missbruk. I tre intervjuer som såväl tidigare forskning framkom att kvinnliga missbrukare allt för ofta kan ses som dubbelt förtryckta. Kvinnor förtrycks av män till följd av att de är kvinnor och de förtrycks ytterligare som missbrukare då den manliga normen ges större utrymme för att befinna sig i ett missbruk. Resultat från studien åskådliggör att kvinnor till följd av känslor av skam och skuld många gånger är långt gångna i sitt missbruk när kontakt med socialtjänsten tas. De intervjuade kvinnorna har positiva upplevelser av socialtjänstens missbruksvård genom de behandlingarna de genomgått i form av 12-stegs behandling och kognitiv beteendeterapi (KBT). I resultatet framkommer det att dessa behandlingar är individuellt utformade och utgår ifrån den enskilde individen vilket medför till att hänsyn tagits till intervjupersonernas kvinnliga kön. Dock kan vi se att en av dessa två behandlingar historiskt sett utgår ifrån att missbrukaren är manlig. Idag försöker den behandlingen utgå ifrån missbrukares individuella förutsättningar vilket den andra metoden helt och hållet utgår ifrån. Vi kan ytterligare se kring den kvinnliga aspekten av studiens syfte att kvinnorna anser att de fått en likabehandling som inte påverkas negativt av deras kön. Slutsatserna som författarna gjort utifrån studien är att kvinnors behov bör anpassas till att de är just kvinnor. Därmed bör de inte utgå ifrån manliga normer för då skapas även individuella förutsättningar för kvinnor att lyckas bryta sitt missbruk.

Syftet med studien var att få fram personliga betraktelser av olika kategorier kopplat till intag av narkotika, alkohol och receptbelagda mediciner av personer med egenupplevda erfarenheter. Kategorierna missbruk och självmedicinering står i fokus men det lämnas även plats för andra kategoriseringar av intag. Detta för att undersöka hur kategoriseringar kan påverka behandlingsarbete. Sex personer intervjuas om deras upplevelser av narkotika- och alkoholintag samt hur de ser på olika kategoriseringar inom detta område. Det undersöks hur intervjupersonerna definierar sitt intag eller före detta intag av alkohol och narkotika samt hur denna kategorisering har kommit till. Studien är kvalitativ och har sex semistrukturerade intervjuer som underlag för resultatet. Studien börjar med en genomgång av olika begreppsdefinitioner gällande missbruk samt en genomgång av narkotikastrafflagen. Därefter redovisas forskning som tar upp attityder angående missbruk ur professionella behandlares perspektiv. I teoridelen tas tre teorier upp, Culture in action-teorin, självmedicinerings-hypotesen och stämplingsteorin. Resultatet visar respondenternas egna berättelser vilket är empirin som vår analys bygger på. Analysen görs ihop med de teorier som redovisats. Resultatet visar att många upplever självmedicinering som ett relevant begrepp och att den hårda kategoriseringen av missbrukare påverkar de stämplade starkt. Kategoriseringen av intag ser olika ut beroende på i vilket livsstadie personen befinner sig. Något som också spelar stor roll är i hur stor utsträckning intaget tagit över personens liv. Det framkom tankar om att den hårda kategoriseringen inom behandlingar upplevs som nedtryckande och stämplande. En mer individanpassad missbruksvård var önskad. Det framkom även vissa paralleller mellan respondenterna och självmedicinerings hypotes. / The purpose of this study was to reach personal views on categorization of the intake of natcotics, alcohol and prescription drugs by people with personal experiences on the subject. The categories drug abuse and self medication where the core categories but there where room for other categorization of intake. The purpose was to see how categorization can affect addiction treatment. Six persons where interviewed on their experiences of drugs and alcohol and their views on the categorization of these topics. The persons tell how they define their intake (or former intake) of drugs or alcohol and how this categorization came to be. This is a qualitative study the result is based on six semi structured interviews. It starts with a review on different definitions of addiction and the Swedish drug laws. Thereafter there is a presentation on research about the attitudes of professional addict treaters. The study contains three theories. The culture in action theory, the self-medication hypothesis and the labeling theory. The result shows the respondents own testimony witch is the foundation the analysis rests upon. The analysis is done together with the mentioned theories. The result shows that most respondents see self medication as a valid concept and that the harsh categorization in addict treatment has an impact on those facing it. The categorization of intake differs depending on the life situation of the person that does the categorization. Another important aspect is how much the intake is ruling the intakers life. The harsh categorization in addict treatment is seen as suppressive and labeling. A more individualized addict treatment where wanted. The study shows some parallels with the self-medication hypothesis.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som arbetar med missbruksbehandling uppfattar anhöriga till vuxna klienter samt hur anhörigarbetet till dessa kan se ut i Skåne. Studien undersöker hur de professionella ser på flera aspekter av vad det kan innebära att vara anhörig till en vuxen klient samt på vilket sätt de professionella som arbetar med missbruksbehandling kan arbeta med anhöriga för att kunna ge dem stöd.Empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer där både behandlingsterapeuter och socionomer har deltagit.  Utöver tidigare forskning har jag valt anknytningsteori och terapeutisk alliansteori för att analysera empirin i resultatet.  Resultat och analys visar utifrån två huvudteman med sex respektive fyra underteman definitionen av vem som är anhörig samt vad begreppet tillit och medberoende innebär för den anhörige till en vuxen klient. Vidare lyfter resultatet risk och skyddsfaktorer för den anhörige samt vilka konsekvenser de kan bli berörda utav i kontakt med en vuxen klient. Både samtal i grupp och enskilt för den anhörige tas fram i resultat och analys som möjlighet till behandling och vad ett ökat stöd för anhöriga kan innebära både för individ och samhälle i framtiden.

SammanfattningKvinnor inom missbruksvården kan beskrivas som en speciellt utsatt grupp, delsutifrån samhällets normer och dels utifrån behandlingsmetoderna som än idag oftaär uppbyggda utifrån mäns behov. Studiens övergripande syfte var att undersökahur samhällets attityder och normer påverkar kvinnor med missbruksproblematik,samt hur dessa kvinnor har upplevt behandlingen och vården. Studien baseras påsex kvalitativa intervjuer och strävade efter den subjektiva beskrivningen av dessakvinnors verklighet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys isyfte att få en djupare förståelse för kvinnornas egna berättelser. Teorier omgenus, makt och samhällets normer har legat till grund för analys av empirin.Resultatet visade att kvinnor med missbruksproblematik upplever mycket känslorav skuld och skam. När det gäller behandlingsform råder det ingen entydighet omhuruvida behandlingen bör vara könsspecifik eller könsblandad. Däremotupplevde majoriteten av respondenterna att genomförd behandling intemotsvarade deras individuella behov.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen.   Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen. Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning / The aim of this paper is to describe if and how Swedish law has changed due to employment protection of alcoholics over the last 40 years. Employees suffering from alcoholism mismanage their work. This negligence appears in actions that can be interpreted as symptoms of alcoholic disease. For healthy workers, such mismanagement would be deemed as unacceptable both by employers as well as the Labour Court. An important policy of Swedish law is that it is illegal to terminate an employee contract or dismiss someone because of illness or acts that can be related to illness. Legal dilemmas arise when the employer needs to dismiss an employee because of mismanagement related to his or her alcoholism. The paper concludes that the practice from the 1970s and 1980s that has been prejudicial to some extent may be obsolete. It is currently somewhat easier for employers to get a hearing for their claims in the Labour Court regarding problems caused by alcoholism at work. This may be related to Sweden's entry into the EU in 1995, changes in the "Occupational Safety and Health Act" and the creation of a statutory employee responsibility regarding rehabilitation. Misbehaviour related to drunkenness at work may nowadays be grounds for dismissal if the behavior is repeated, and if it is an explicit requirement of the employment contract, collective agreement or workplace drug policy that abstinence applies in the workplace. Concerning drunkenness related to serious offences that gravely infringe the worker's obligation to the employer, it is considered irrelevant that these acts are symptoms of alcohol disease. Nowadays, these acts provide the legal basis for dismissal. A conclusive summary is that the Labour Court in Sweden has to some extent changed its view of the employment protection of workers suffering from alcoholism. In the 1970s and 1980s, these workers were seen as victims of their illness, victims who needed help. Nowadays, Swedish Law requires the alcoholic employees’ own responsibility in order to be free from abuse, while they also have the legal right to rehabilitation funded by employers or social security.