Introduktion: Patienter med alkoholmissbruk vårdades inom samtliga delar av hälso- och sjukvården. En av omvårdnadsuppgifterna sjuksköterskan hade vid vård av patienter med alkoholmissbruk var att samtala med patienten om dennes hälsotillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder till patienter med alkoholmissbruk. Metod: Litteraturstudien utfördes med hjälp av Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Databassökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO, för att artiklar som motsvarade studiens syfte skulle påträffas. Antalet artiklar som svarade till studiens syfte var tio. Resultat: Efter granskning och analys av de tio artiklarna framträdde fyra teman. Dessa var erfarenhet och kompetensens påverkan på attityderna, hotet och våldets påverkan på attityderna, alkoholanvändningens påverkan på attityderna samt sjuksköterskornas attityder till patienterna. Slutsats: Erfarenhet påverkade sjuksköterskornas attityder. Sjuksköterskor som hade utbildning och ökad kunskap kring alkoholmissbruk uppvisade positiva attityder gentemot patienter med alkoholmissbruk. Hot och våld var vanligt förekommande på vissa avdelningar, detta påverkade sjuksköterskornas attityder gentemot patienter med alkoholmissbruk. Det visades att synen på alkohol påverkad sjuksköterskornas inställningar till patienter med alkoholmissbruk. De flesta som vårdade patienter med alkoholmissbruk hade negativa attityder till patienterna. Sjuksköterskors attityder påverkade omvårdnaden för patienter med alkoholmissbruk.

<p>Alkoholkonsumtionen stiger varje år för högriskkonsumenterna i Sverige. Det leder till ökad risk för individ- och samhällsproblem. Enligt tidigare empirisk forskning predicerar både genetiska och miljömässiga faktorer ett alkoholmissbruk. Missbruket föregås ofta av dysfunktionella familjeförhållanden, alkoholism i släkten, misshandel under uppväxten samt en tidig alkolholdebut. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för missbrukarens subjektiva upplevelser av uppväxtsituationen och missbrukets betydelse för individen. Deltagarna var sex män och fyra kvinnor från Anonyma Alkoholister. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en deskription av deltagarnas upplevelser. Studien visar att osunda familjeförhållanden, en tidig alkoholdebut, otrygghet inombords, tillgänglighet av alkohol och brist på känslomässigt engagemang från föräldrarnas sida upplevs vara delfaktorer. De tycks delvis påverka och utlösa missbruket. Dålig självkänsla och lågt självförtroende ger en inre tomhet och känsla av att vilja fly bort från verkligheten med hjälp av alkoholen.</p>

Alkoholkonsumtionen stiger varje år för högriskkonsumenterna i Sverige. Det leder till ökad risk för individ- och samhällsproblem. Enligt tidigare empirisk forskning predicerar både genetiska och miljömässiga faktorer ett alkoholmissbruk. Missbruket föregås ofta av dysfunktionella familjeförhållanden, alkoholism i släkten, misshandel under uppväxten samt en tidig alkolholdebut. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för missbrukarens subjektiva upplevelser av uppväxtsituationen och missbrukets betydelse för individen. Deltagarna var sex män och fyra kvinnor från Anonyma Alkoholister. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en deskription av deltagarnas upplevelser. Studien visar att osunda familjeförhållanden, en tidig alkoholdebut, otrygghet inombords, tillgänglighet av alkohol och brist på känslomässigt engagemang från föräldrarnas sida upplevs vara delfaktorer. De tycks delvis påverka och utlösa missbruket. Dålig självkänsla och lågt självförtroende ger en inre tomhet och känsla av att vilja fly bort från verkligheten med hjälp av alkoholen.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i Gävle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och målet var att följa processen från början till slut. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi från systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, återhämtning och riktlinjer från socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen är väldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess är motivationen. En annan viktig aspekt som framkom var gruppens betydelse för alkoholmissbrukarens tillfriskning och utifrån systemteorin har vi kunnat förstå varför AA –grupper förespråkas i den utsträckning som det gör i Gävle.

<p>Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.</p>

Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vårdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjänstpersonalen har mot vårdtagare med alkoholmissbruk. Frågeställningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjänstpersonal, mellan vårdtagare med alkoholmissbruk och vårdtagare utan alkoholmissbruk? Hur såg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vårdtagare inom hemtjänsten, enligt hemtjänstpersonal? Hur såg, enligt hemtjänstpersonal, bemötandet ut till vårdtagare med alkoholmissbruk i förhållande till de vårdtagarna utan alkoholmissbruk? Den teoretiska utgångspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel på teorier kring delaktighet är att en individ måste själv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning. Bemötande definieras bland annat som något som sker i en relation och i mötet mellan människor. Det empiriska materialet består av fem intervjuer med undersköterskor som arbetar inom hemtjänst. Bearbetningen av datamaterialet gjordes genom kategorisering, kodning och tematisering som sedan analyserades. Slutsatserna är att vårdtagarna har bra möjligheter till att vara delaktiga med vissa begränsningar beroende av alkoholmissbruk. Alla informanter vill att alla vårdtagare ska behandlas lika, trots detta framkommer skillnader i både arbetet med delaktighet och bemötande till vårdtagare utan alkoholmissbruks fördel. En annan slutsats är att hemtjänstpersonal saknar kunskap för att på ett professionellt sätt arbeta med vårdtagare med alkoholmissbruk.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod. Diskursteorin vilar på socialkonstruktionistisk grund och bidrar till möjligheten att se hur olika ord får olika innebörd beroende på hur de används i aktuell diskurs. Inslag från Sveriges Radio under år 2012 har studerats och i resultat kring begreppet alkohol framkommer de fyra diskurserna; nöjesdiskursen, övergränsen-diskursen, begär/tillgångsdiskursen samt kontrolldiskursen. Inom begreppet alkoholmissbruk analyserades de två diskurserna; den tunga diskursen som handlade om missbrukare i det offentliga rummet, samt den lätta diskursen som lyfte fram begreppet ’den moderna alkoholisten’ och utspelade sig i det som anses var de finare kretsarna. Det vi funnit är att bilden av alkohol är komplex. Samtidigt som utsagorna alltid förhåller sig till alkohol som problematiskt och kan ses vara i behov av strukturella lösningar tycks fokus i dagsläget ligga på individens ansvar att balansera mellan risk och njutning.

The aim of this study is to investigate social workers’ attitudes toward alcohol abuse, regarding the relationship between the individuals’ own responsibility of causing and solving its addiction. The thesis also aims to gain a deeper understanding of what the respondents perceive as important in the creation of these attitudes. In this qualitative study six social workers who all have experiences of working with clients suffering from alcohol abuse are interviewed. The results from the interviews are analyzed with social constructivism as theoretical framework, as well as theories regarding how attitudes are created. The results show that our respondents put great responsibility upon the individual. While there is a difference in the way the respondents describe the individuals’ own responsibility, regarding cause and solution of an addiction, still they all agree that the responsibility lies with the individual who is described as capable and responsible for its own life. Furthermore, the results of this study show that various factors, such as the cultural context, the respondents own life experiences, education, work, research, conditions related to the respondents upbringing and fundamental humanity are perceived as important when creating attitudes.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen. Barnen är ständigt rädda för att göra fel och få stryk, och de utvecklas inte socialt som andra barn. Att det tyvärr många gånger brister i insatserna från skola, vård och socialtjänst framkom också tydligt. Slutsats: Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver i större grad samarbeta för att hjälpa barn till att uppleva välbefinnande och trygghet. Mer utbildning och uppmärksamhet behövs för att fånga upp och hjälpa barnen och deras familjer. Helhetsyn kräver samverkan!