<p>Alkoholkonsumtionen stiger varje år för högriskkonsumenterna i Sverige. Det leder till ökad risk för individ- och samhällsproblem. Enligt tidigare empirisk forskning predicerar både genetiska och miljömässiga faktorer ett alkoholmissbruk. Missbruket föregås ofta av dysfunktionella familjeförhållanden, alkoholism i släkten, misshandel under uppväxten samt en tidig alkolholdebut. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för missbrukarens subjektiva upplevelser av uppväxtsituationen och missbrukets betydelse för individen. Deltagarna var sex män och fyra kvinnor från Anonyma Alkoholister. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en deskription av deltagarnas upplevelser. Studien visar att osunda familjeförhållanden, en tidig alkoholdebut, otrygghet inombords, tillgänglighet av alkohol och brist på känslomässigt engagemang från föräldrarnas sida upplevs vara delfaktorer. De tycks delvis påverka och utlösa missbruket. Dålig självkänsla och lågt självförtroende ger en inre tomhet och känsla av att vilja fly bort från verkligheten med hjälp av alkoholen.</p>

Alkoholkonsumtionen stiger varje år för högriskkonsumenterna i Sverige. Det leder till ökad risk för individ- och samhällsproblem. Enligt tidigare empirisk forskning predicerar både genetiska och miljömässiga faktorer ett alkoholmissbruk. Missbruket föregås ofta av dysfunktionella familjeförhållanden, alkoholism i släkten, misshandel under uppväxten samt en tidig alkolholdebut. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för missbrukarens subjektiva upplevelser av uppväxtsituationen och missbrukets betydelse för individen. Deltagarna var sex män och fyra kvinnor från Anonyma Alkoholister. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en deskription av deltagarnas upplevelser. Studien visar att osunda familjeförhållanden, en tidig alkoholdebut, otrygghet inombords, tillgänglighet av alkohol och brist på känslomässigt engagemang från föräldrarnas sida upplevs vara delfaktorer. De tycks delvis påverka och utlösa missbruket. Dålig självkänsla och lågt självförtroende ger en inre tomhet och känsla av att vilja fly bort från verkligheten med hjälp av alkoholen.

Denna studie intresserar sig för mellanstadieelevers upplevelser av användandet av digital teknik i matematikundervisningen. En kvantitativ enkätundersökning av 239 elever ligger till grund för resultaten. Resultaten visar en övervägande positiv syn på användningen av datorer eller surfplattor i matematikundervisningen, men också att det finns potentialer som kan utvecklas. Användandet av digitala teknik var begränsat till nästan uteslutande färdighetsträning och inte heller i flera varianter. Här finns en stor potential i att använda digital teknik på flera sätt i undervisningen, exempelvis vid visualisering. Eleverna svarade också att programmen är lätta och att det var bra vilket senare diskuteras. I diskussionen tas även upp hur variationer i undervisningen med digital teknik ser ut och att en del av eleverna svarat att de saknar en röd tråd i undervisningen. / This study is interested in students´ experience of digital technology in mathematics education. A quantitative survey of 239 students is the basis for the results. The results show a primary positive view on the use of computers or tablets in mathematics education, but also that there are potentials that can be developed. The use of digital technology was limited to almost exclusively skills training and not to any great extent of variants. There is a great potential in the use of digital technology in several ways in the teaching, e.g. visualization. Students also responded that the programs were easy, and that it was good, as later discussed. How variations in teaching with digital technology appears and that some of the students answered that they lack a common thread in teaching, are brought up in the discussion.

I dagens moderna samhälle är stress ett välkänt begrepp och är framför allt inom vården något som påverkar såväl personal som patienter. I samband med den pågående corona pandemin, har sjuksköterskor fått en ännu mer ansträngd arbetsmiljö och högre risk för utbrändhet. Studiens syfte har varit att undersöka och förstå hur sjuksköterskorna upplever den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt hur de hanterar de höga kraven och arbetsbelastningen i samband med den pågående corona pandemin, vilket följaktligen ledde oss till frågorna: Hur upplever sjuksköterskor den psykosociala arbetsmiljön under corona pandemin och på vilket sätt har den oförutsebara krissituationen påverkat sjuksköterskans yrkesroll? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i vilken sju sjuksköterskor har medverkat. Deras upplevelse har analyserats utifrån sociologen Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv.Studiens resultat visar att sjuksköterskeyrket är ett arbete där sjuksköterskorna kontinuerligt utför någon form av emotionellt arbete, där sjuksköterskorna eftersträvar att skapa ett emotionellt tillstånd hos patienterna när de försöker att skapa en trygg, lugn och angenäm atmosfär. Den höga arbetsbelastningen på arbetsplatsen i samband med nya arbetsuppgifterna som sjuksköterskorna inte är utbildade för har lett till att sjuksköterskorna känner sig hjälp- och maktlösa och har medfört etisk stress hos sjuksköterskorna när det inte längre är möjligt att säkerställa och garantera för en god hälso- respektive sjukvård. Den nya arbetssituationen i samband med organisatoriska och strukturella hinder och svårigheter upplever sjuksköterskorna som en extrem fysisk, mental och emotionell belastning.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.

Den här studien syftar till att undersöka skyddade boendens förutsättningar att stödja barn som upplevt pappas våld mot mamma. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda på fem olika skyddade boenden i Stockholmsområdet har genomförts i april 2017. Empirin har analyserats med hjälp av Marianne Hesters teoretiska modell; "the three planet model" som beskriver hur professionella inom olika områden som arbetar med personer som har erfarenheter av våld i nära relation agerar inom skilda "planeter" där egna kulturer, lagar och riktlinjer existerar. Studiens resultat visar att de anställda har god kunskap om behov hos barn som upplevt våld. Verksamheterna erbjuder flera olika stödfunktioner som forskning visar att barn har behov av. Det finns däremot svårigheter att stödja barn med särskilda behov av specialiserad behandling. Resultaten visar även att det finns goda möjligheter att stödja barn på skyddat boende med hjälp av en kombination av stöd riktat direkt till barnet samt indirekt stöd via mamma i sin roll som förälder. De anställda beskriver att de kan de synliggöra våldet samtidigt som det även på skyddat boende kan existera en rädsla för att prata med barn om våld som kan ha med bristande kompetens att göra. Säkerheten är en aspekt som både är en möjlighet och en inneboende begränsning eftersom den möjliggör skydd från våld samtidigt som den innebär stora begränsningar i barns livsutrymme. Slutligen visar resultaten att de anställdas arbete på skyddat boende sker i samverkan över ett komplext fält där motsättningar skapas på grund av de olika planeternas habitus vilket försvårar arbetet med skydda och stödja barn

Denna studie belyser de svårigheter som flerspråkiga elever möter i kemiämnet vilket påverkar deras utveckling och hindrar dem att nå kunskapskraven. Studien lägger särskilt fokus på de undervisningsmetoder som lärare använder och det stöd som flerspråkiga elever får för att uppnå sina mål. Studien består av semistrukturerade intervjuer med en grupp elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk i skolan och det var både flickor och pojkar som deltog. De berörda eleverna talar svenska som andraspråk. I uppsatsen har även en grupp kemilärare på högstadiet intervjuats. Vi diskuterade de viktigaste undervisningsmetoderna som används för att stödja utvecklingen hos flerspråkiga elever för att nå målet. Detta gjordes genom att involvera eleverna i lösningen genom att presentera sina åsikter och idéer om undervisningsprocessen.Resultaten som framkom visar att eleverna har svårt att hantera vetenskapliga texter, nya begrepp och abstrakta ord. Det kan naturligtvis vara svårt eller abstrakt med vetenskapliga uttryck även när de använder sitt modersmål. Lärarna strävar efter att använda en lämplig arbetsmetod som utgår från flerspråkiga elevers modersmål, vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet.För att stödja flerspråkiga elever bör lärarna fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

Barn som upplever våld i nära relationer riskerar att drabbas av svåra konsekvenser. Ångest, depression och traumasymptom är bara några av de konsekvenser forskning har påvisat. Syftet för denna studie är att undersöka hur våld och konsekvenser av våld synliggörs i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Detta för att kunna analysera vilka eventuella konsekvenser våldsframställningen kan få för barnen samt för att kunna identifiera utvecklingsområden inom socialtjänstens arbete med utredningar där barn upplever våld. Resultatet bygger på en kritisk diskursanalys, enligt Faircloughs tredimensionella modell, av 16 barnavårdsutredningar där barn upplevt våld i nära relationer. Tidigare forskning inom området, Foucaults teorier om makt samt Berger och Luckmanns resonemang om hur social verklighet skapas ligger till grund för analys av resultatet. Av resultatet framgår att socialsekreterare påverkas av och påverkar diskurser om våld som förs i samhället. Uttryck för våld reduceras ofta till mindre laddade ord och konsekvenser av våld tenderar att osynliggöras, vilket kan ge konsekvenser för utgången av barnavårdsutredningarna. I många fall saknas våldsanpassade insatser för att lindra barnens utsatthet. Insatser för våldsutövande samt våldsutsatta föräldrar saknas helt i studiens utredningar. / <p>2018-06-05</p>

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur utredande socialsekreterare ser på fenomenet barn som upplever våld mellan närstående och hur deras tolkningar förhåller sig till de lagar och riktlinjer som finns gällande barn som upplever våld. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma barn- eller ungdomsutredare, vilka alla arbetar för socialtjänsten på förvaltningar inom Stockholm stad eller i kranskommuner till Stockholm. Intervjuerna har gett ett material som sedan analyserats mot Michael Lipskys teori om Street level bureaucracy, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de socialsekreterare som intervjuats ser allvarligt på det faktum att barn upplever våld mellan närstående. Samtliga respondenter anser att barn som upplever våld mellan närstående själva är offer för psykisk misshandel. Dock framkommer det i studien att våldet i sig av vissa respondenter anses få för stort utrymme i arbetet, de menar att våldet kan vara ett uttryck för andra missförhållanden som riskerar att missas om allt för mycket fokus läggs vid att enbart utreda våldet. Vad gäller hur studiens respondenter förhåller sig till lagar och riktlinjer visar studiens resultat att kännedomen om riktlinjer är låg. Respondenterna uttrycker ingen avsaknad av rutiner och de argumenterar om eventuella för- och nackdelar vad gäller införandet av rutiner i deras arbete. Socialsekreterarna är överens om att arbetet genomsyras av individuella bedömningar och att det inte går att göra generaliseringar i arbetet. De menar att för att kunna utföra arbetet på ett tillfredställande sätt är det individuella synsättet en förutsättning. / The purpose of the study has been to increase the knowledge of investigative social workers view on the phenomenon of children who experience violence between related people and how their interpretations relate to the laws and guidelines that apply to children who experience violence. The study has been conducted through qualitative semi structured interviews with six professional children or youth investigators, all of whom work for social services at administrations in Stockholm city or in cranes to Stockholm. The interviews have given a material that has been analyzed against Michael Lipsky's theory of Street level bureaucracy, as well as previous research. The results of the study show that the social workers interviewed seriously look at the fact that children experience violence between their relatives. All respondents believe that children who experience violence between their relatives themselves are victims of mental abuse. However, it appears in the study that violence in itself is considered by some respondents to get too much space in their work, they argue that violence can be an expression of other misconceptions that are likely to be missed if too much focus is placed solely on investigating the violence. As regards how the respondents respond to laws and guidelines, the study results show that the knowledge about guidelines is low. Respondents express no lack of routines and they argue for pros and cons regarding the introduction of routines in their work. The social workers agree that the work is permeated by individual assessments and that generalizations at work not can be done. They say that in order to be able to perform the work satisfactorily, the individual approach is a prerequisite.

Fritidshemmets kompletterande uppdrag tas upp i både läroplanen och i skollagen. Vad uppdraget innebär och hur fritidshemmet ska komplettera skolan råder det däremot delade meningar om. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur fritidslärare och rektorer tolkar det kompletterande uppdraget och vad de upplever att det finns för hinder och möjligheter i arbetet. Det här arbetet bygger på en kvalitativ undersökning där empirin utgörs av sammanlagt åtta intervjuer varav fyra genomfördes med fritidslärare och fyra med rektorer. Datamaterialet analyserades med hjälp av Perselli och Hörnells (2019) modell om professionella identiteter, begreppet autonomi taget ur professionsteori samt kvalitetsbegreppet. Våra resultat visar att det finns flera olika tolkningar kring det kompletterande uppdraget bland fritidslärare och rektorer. Resultaten visade också att möjligheterna och hindren som de upplevde fanns i arbetet med uppdraget var associerade med förhållningsätt, synsätt och organisatoriska faktorer. Dessa tillsammans med de olika tolkningarna av uppdraget kan påverka fritidshemsverksamhetens utformning och fritidslärarens roll samt kvaliteten i verksamheten.