Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Kemi är relativt nytt ämne på mellanstadiet i läroplan och i skola. I kemi förväntas elever fåmöjligheter till att laborera och undersöka olika kemiska fenomen. I studien undersöks vadmellanstadielärare anser om ämnet kemi och vad de anser om att laborera med eleverna. Kemiär ett ämne som tidigare forskning har visat är svårt för eleverna att ta till sig samt för lärareatt kunna engagera eleverna till.Syftet med studien var att undersöka vad lärare i årskurs 4-6 anser om ämnet kemi.Dessutom undersöktes vad lärare anser om att experimentera/laborera i kemi.Frågeställningarna är:• Hur resonerar lärare kring kemiämnet?• Vilka förmågor förutom förståelse av centrala begrepp fokuserar lärare på inomkemiämnet?• Vilka utmaningar ser lärare med att använda sig av experiment/laborationer i sinundervisning?Till studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. I studiendeltog fyra verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Studien grundar sig i en kognitiv teoriför att försöka förstå hur lärare arbetar med elevernas inlärning.Resultatet visade att många av de deltagande lärarna är engagerade och intresserade av ämnetkemi. Lärarna anser att kemi är ett intressant ämne där det är roligt och motiverande ochlaborera med eleverna. De ser möjligheter med att kombinera de olika naturvetenskapligaämnena för att kunna hjälpa eleverna flera gånger till att nå kunskapskraven. Däremot anserlärarna att kemiämnet ställer högre krav både på deras ämneskunskaper men även på skolansutrustning och lokaler. Många av lärarna anser att det är viktigt att eleverna tycker att kemi ärroligt och att skapa lust för lärande främst utgick ifrån labororationer. Kemiämnet är ävennågot som lärarna identifierar som svårt för eleverna att förstå och det är svårt för eleverna attta till sig de abstrakta fenomenen. Det framkom därmed en delning i vad lärarna fokuserar påvid undervisningen av kemi. Några anser att det var viktigt för eleverna att kunna hanterautrustning och laborera. Medan andra är av den andra åsikten att det är viktigare att diskuterakemiska fenomen. Några av lärarna anser att det var viktigt att utgå ifrån elevernas intresseoch vad som intresserar dem till ämnet och på så sätt kunde lärarna skapa en lust för lärande ikemi.

Undersökningen syftade till att påvisa karaktären och den teoretiska lärandepotentialen hos samtal mellan lärare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen på gymnasiet. Därtill var syftet att problematisera resultatet utifrån lärarnas syn på sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lärande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfällen, intervjuer av fem lärare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfällena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrån uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhållningssätt. Resultatet påvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfällena. Den teoretiska lärandepotentialen visade sig variera beroende på vilken lärandeteori som utgjorde utgångspunkten för analysen. Det framgick att lärarnas syn på lärande ibland inte stämmer överens med karaktären hos samtalet då de undervisar.

Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan. Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för. Ansvarsförhållandena är ofta oklara och rektorerna förmår inte ge sina anställda tillräcklig tid och utbildning för att lösa sina uppgifter. Varken utbildningen av lärare eller utbildningen av rektorer förbereder dem för arbetsmiljöansvaret de möter i yrkeslivet. Någon ansvarar alltid för arbetsmiljön, rektor är bara ansvarig om han/hon fått en entydig delegation, om inte faller ansvaret tillbaka på den högre chefen. Om rektor delegerar ansvaret vidare måste det ges möjlighet att utföra uppgifterna, genom t ex tid till utförande/inhämtande av kunskaper eller möjlighet till samarbete. En rektor är skyldig att utbilda personalen vid behov så att de känner till alla för dem relevanta bestämmelser. Lärare har alltid tillsynsansvar för elevernas direkta arbetsmiljö i samband med undervisningen. Om arbetsmiljöansvaret utökas äger man alltid rätt att returnera ansvaret om man inte givits tid, möjlighet eller har kunskaper att utföra uppgifterna. En lärare/rektor måste returnera ansvaret för en uppgift om man inte klarar av att utföra den, annars anses man ha accepterat ansvaret. All skolverksamhet skall riskbedömas. Riskfyllda/mycket riskfyllda aktiviteter skall vara skriftliga. Riskbedömningarna skall vara aktuella, tillgängliga, daterade, undertecknade av arbetsgivaren samt innehålla identifiering av risker, orsaker, samt konsekvenser. Att aktiviteter bedömts vara mindre riskfyllda/ofarliga bör även det nedtecknas. Lagstiftningen har utvecklats mot mer allmängiltiga ramlagar vars tolkning fastslås i förordningar och rättsfall. Mängden lagar och förordningar är omfattande och tidskrävande att överblicka och svåra att tolka utan juridisk utbildning. Om arbetsmiljölagstiftningen fungerade i enlighet med lagstiftarnas intentioner skulle varje skola ha upprättat ett fungerande egenkontrollsystem för analys, dokumentation och åtgärdande av brister i sin organisation. Så verkar inte vara fallet.

Kemiundervisningen har de senaste åren blivit mer inriktad på att förmedla kunskaper genom att använda aktuella situationer som eleverna möter i sin vardag. Plast i haven är en problematik som är aktuell och intressant och som kan användas för att täcka en del av kursplanen samtidigt som det kan ge eleverna redskap för livet och inte bara för att klara ämnet. Det vill säga att eleven blir nyfiken på men också medveten om situationen, samtidigt som engagemanget ökar desto mer eleven fördjupar sig i ämnet.Syftet med studien var att undersöka hur kemiundervisningen om plast i havet med hjälp av multimodala läromedel påverkar elevernas syn och förhållningssätt till plast som ett problem med möjliga lösningar. Studien är baserad på sju intervjuer som gjordes med elever som hade tittat på dokumentären ”The Plastic Ocean” från Netflix . Frågorna handlade om elevernas syn på problematiken med plast i haven efter att de hade tittat på dokumentären.Resultaten visade att elevernas nyfikenhet och engagemang ökade efter att de hade tittat på dokumentären. De har även utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling. Enligt de intervjuade eleverna, så räckte dock inte en dokumentär för att täcka undervisningen. Eleverna ville jobba vidare med liknande uppgifter gärna skriftliga, men också få möjlighet att gå ut i naturen och själva göra insatser för miljön. Eleverna vill gärna veta vad de kan göra som individer för att minska problemen med plast. Samtidigt fick de en del egna idéer om hur de själva kunde göra i sin vardag för att minska sin plastkonsumtion.Nyckelord: kemiundervisning, plast i havet, multimodala läromedel, handlingskompetens, miljöundervisning. / Chemistry teaching has become more focused in recent years to convey knowledge by using current situations that the students have in their daily lives. Plastic in the ocean is an issue that is current, interesting and that can be used to cover part of the chemistry program giving students tools for life and not just to pass the course. That is, the student becomes curious but also aware of the situation, while engagement increases the more the student deepens into the subject.The purpose of the study was to find out how chemistry teaching on plastic in the sea influences the students by using multimodality media. The study is based on seven interviews made with selected students who had watched the documentary "The Plastic Ocean” from Netflix. The questions were related to plastic in the ocean as a problem.The result was that curiosity and dedication increased after watching the documentary. According to interviews, the film wasn’t enough to cover the teaching. Students want to work on similar tasks, but also want to go out into nature and do their own efforts, they want to know what they can do as individuals to reduce the problem. But at the same time they got their own ideas about how they could do in their everyday to reduce plastic consumption.Keywords: chemistry teaching, plastic in the ocean, multimodality media, action competence, sustainability development.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilärares attityder till säkerheten gällande kemilaborationer. Jag vill få en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för säkerheten.För att studera lärarnas inställningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjälp av färdiga frågor. Denna metod ger möjlighet att med hjälp av följdfrågor få en rättvis bild av lärarnas åsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jämföra mellan lärarna. Under laborationstid känner sig alla lärare ansvariga för säkerheten och har utarbetade säkerhetsrutiner. Lärarnas individuella inställningar till säkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar på har satsat på säkerhetsarbete. Erfarenhet och ämneskunskaper ger läraren trygghet i sin undervisning och stökiga elever kan ge en otrygg miljö både för lärare och elever. Oavsett hur säkerheten fungerar på skolorna så kände alla informanterna ett behov av tydliga och lättillgängliga regler och instruktioner till undervisande kemilärare. De skulle speciellt behövas vid nyanställningar. Från detta kan man dra slutsatsen att skolornas kemilärare över lag behöver veta vad som gäller på respektive skola samt de regler som gäller regionalt. En enkel lösning till detta är att ha ett häfte som delas ut till kemilärarna vid anställning. / With this thesis I intend to examine chemistry teachers’ attitudes towards safety concerning laboratory experiments within the subject. I want to get an insight in how laboratory experiments work in practice and what factors matter concerning safety.In order to study teachers’ attitudes I chose to implement semi structured interviews with ready made questions. This method gives the opportunity to, with the aid of resulting questions, receive a fair view of teachers’ opinions and at the same time it yields a good basis for comparison between the teachers.During laboratory experiments teachers feel responsible for safety and have safety routines worked out. Teachers’ individual attitudes towards safety seem to be dependent on how much the school in which they work prioritize safety. Experience and knowledge within the subject gives the teacher security in their teaching and unruly students can give both teacher and student an unsafe environment. But no matter how safety worked at the individual schools all informants felt a need of a legible and accessible rules and instructions for the chemistry teachers in their work. This was especially considered a necessity for newly employed teachers.From this we can draw the conclusion that schools’ chemistry teachers over all need to know what is common practise at their respective schools as well as what rules and regulations are regionally pertained.