Studietiden är som en del av individens vardag i ständig förändring, till följd av att nya möjligheter till undervisning på distans utvecklas och tas i bruk. Denna enkätstudie bygger på data från 71 elever och avser att reflektera deras uppfattningar om kemiämnets möjligheter till inspiration och som källa till kunskaper i vardag och samhälle. Elevers upplevelser av digital distansundervisning ställs mot upplevelser av undervisning i skolmiljö. Eleverna som grupp, ger i denna studie uttryck för ett lägre intresse och minskade möjligheter att förklara vardagliga observationer när undervisningen sker på distans.  I studien reflekteras även den sociala aspekten av lärande genom elevers uppfattningar om möjligheter att stödja deras lärprocesser vid undervisning i skolmiljö och på distans. Elevgruppens svar speglar sämre förutsättningar att stödja lärprocesser då undervisningen i huvudsak sker på distans eftersom möjligheterna till sociala och pedagogiska interaktioner då begränsas. Elevers skattningar av den egna kemilärarens didaktiska förmåga i den digitala undervisningens arena vägs mot betydelsen av den pedagogiska relationen och undervisningens förmedlade kunskapskrav. Elevsvaren speglar i detta avseende en kluvenhet där betydelsen av didaktiska val sammanvägs med betydelsen av den pedagogiska omsorgsrelationen och möjligheter till vägledning. / Study time is constantly changing, as a result of new opportunities for distance learning being developed and put into use. This questionnaire study is based on data from 71 students and intends to reflect their perceptions of the chemistry subject's opportunities for inspiration, as a source of knowledge in everyday life and society. Students' experiences of digital distance education are contrasted with experiences of teaching in a school environment. In this study, the students as a group express a lower interest and reduced opportunities to explain everyday observations when teaching takes place at a distance. The study also reflects the social aspect of learning through students' perceptions of opportunities to support their learning processes when teaching in a school environment and at a distance. The student group's responses reflect poorer conditions for supporting learning processes as teaching mainly takes place at a distance, as the opportunities for social and pedagogical interactions are then limited. Students' estimates of their own chemistry teacher's didactic ability in the digital teaching arena are weighed against the importance of the pedagogical relationship and and mediated contents of curriculum. In this respect, the students' responses reflect a division where the importance of didactic choices is weighed together with the importance of the pedagogical care relationship and opportunities for guidance.

I den här uppsatsen beskrivs på vilket sätt kemins tre perspektiv(makroskopiskt, submikroskopiskt, symboliskt) förekommer i lärareskemiundervisning.Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 13 läraresom spelades in och transkriberades. Några av lärarna undervisar i kemi igrundskolans senare år och några i gymnasieskolan. Därefter gjordes entematisk analys av intervjuerna.I analysresultatet framgick följande teman: • Lämplig substans • Elevens (förståelse) inre bild • Omedveten medvetenhet • Två perspektiv i taget I temat lämplig substans framgick att lärare i sin undervisning oftaanvänder substanser som elever känner till sedan tidigare.I temat elevens (förståelse) inre bild framgick att lärare i första handförsöker hjälpa eleven att föreställa sig hur kemin fungerar.I temat omedveten medvetenhet framgick att de tre perspektiven förekomi lärares kemiundervisning även om endast en tillämpade detta medvetet ochsystematiskt. I de andras undervisning fanns begreppen med även om lärarnainte tänkte på det.I temat två perspektiv i taget framgick att lärarna oftast arbetade med tvåperspektiv och sällan med alla tre samtidigt.De tre perspektiven (begreppen) förekommer i samtliga lärares undervisningmen de flesta lärare använder andra termer för detta. Begreppen används oftatillsammans och ostrukturerat vilket kan bidra till missuppfattningar hoseleverna. Endast en lärare undervisar systematiskt utifrån terminologinmakroskopiskt, submikroskopiskt och symboliskt. / In this essay it is described in what way three perspectives (macroscopic,submicroscopic, symbolic) of chemistry occur in teachers’ chemistryeducation.Data was collected using semi structured interviews with 13 teachers. Theinterviews were recorded and transcribed. Some of the teachers work withchemistry education in the upper stage of the primary school and some workin upper secondary education (high school). Then thematic analysis wasapplied on the transcribed interviews.The following themes were found in the resulting analysis: • Appropriate substance • The student’s mental picture • Unaware awareness • Two perspectives at a time In the theme appropriate substance it was found that teachers often usesubstances in their education that are already known to the student.In the theme the student’s mental picture it was found that teachersgenerally try to help the student imagine how chemistry works.In the theme unaware awareness it was found that the three perspectivesoccurred in the teachers’ education, but the words were only applied by one ofthe teachers systematically. In the other teachers’ teaching the concepts werepart of the education even if the teachers weren’t aware of the terminology.In the theme two perspectives at a time it was found that the teachersusually applied two perspectives but seldom all three at the same time.The three perspectives (the concepts) exist in all teacher’s education but mostof the teachers use other expressions. The concepts are used together andunstructured which may contribute students’ misconceptions. Only oneteacher educates systematically using the terminology macroscopic,submicrosopic and symbolic.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka animationer i kemiundervisning på gymnasieskolan. Mer specifikt: att utreda hur animationer för närvarande används i undervisningen, vilken betydelse förkunskaper har på elevens förståelse av animationer och även hur förståelsen påverkas av animationens design. För undersökningen valdes området kemisk bindning. Den första delen, kartläggningen av hur animationer används i kemiundervisningen, utreddes med hjälp av en lärarenkät. Den andra delen, undersökningen av elevers förståelse för animationer utifrån förkunskaper och animationens design, gjordes med hjälp av en elevenkät och en elevintervju. Under elevintervjun fick eleverna ta del av två utvecklade animationer, där den ena illustrerade jonbindning i två dimensioner och den andra i tre dimensioner. Animationerna visades genom att hälften av eleverna började med den ena animationen medan övriga inledde med den andra för att ta reda på om ordningsföljden inverkar på lärandet. För att komplettera dessa två delar utfördes en litteratursammanställning, med inriktning mot lärande, animationer och sambandet mellan de två.Insamlade data analyserades genom en tematisk analys. Resultaten som följde ur analysen var fyra olika teman relaterade till elevers begreppsanvändning. De visade att elever använder begrepp som är relevanta men inte förväntade, eller begrepp som är irrelevanta för det aktuella kemiska området. Vidare visade vissa elever en avsaknad av begrepp för att förklara det kemiska området. Till sist framkom en skillnad mellan elevers uppfattning av animationer i två dimensioner och animationer i tre dimensioner. Vissa begrepp tenderade att endast nämnas i diskussion kring animationen i två dimensioner och föll bort vid tre dimensioner. Utifrån dessa teman kunde olika möjliga strategier för lärare lyftas fram med hjälp av den litteratur som framförts. Dessa strategier sammanfattades sedan i ett vägledande material för kemilärare i gymnasieskolan. Materialet är avsett att vägleda lärare i hur animationer på bästa sätt används i kemiundervisningen med avseende på elevernas förutsättningar.Sammanfattningsvis kunde följande slutsatser dras. Animationer används i gymnasieskolans kemikurser med syfte att illustrera fenomen och processer som inte går att se med blotta ögat. Gällande elevers förståelse för animationer finns det flera påverkande faktorer. Brister i förkunskaper kan leda till att eleven använder irrelevanta begrepp, eller att de relevanta begreppen inte finns i elevens vokabulär. En högre grad av förkunskap kan däremot leda till att eleven använder begrepp som läraren inte förväntat sig i den aktuella undervisningssituationen. Animationens dimensionalitet påverkar elevens förståelse. En tvådimensionell animation visade sig enklare för eleverna att förstå än en tredimensionell animation. Lärarens uppdrag är att ta hänsyn till dessa aspekter för att eleverna ska ha användning för animationerna i sina lärprocesser. / The purpose of this thesis was to investigate animations in chemistry education in Swedish upper secondary school. More specifically, to discern how animations are currently used in education, how prior knowledge affects the students’ understanding of animations and lastly how the understanding is affected by the design of the animation. For this investigation the subject of chemical bonds was chosen. The initial part, mapping the usage of animations in chemistry education, was investigated with a teacher survey. The second part, investigation of students’ understanding based on prior knowledge and the design of the animation, was conducted with a student survey and a student interview. During the student interview, the students were presented with two animations developed by the interviewers, where one depicted ionic bonds in two dimensions while the other depicted the concept in three dimensions. The animations were presented by having half of the students first view one of the animations, while the remaining students started with the other one in order to distinguish if the sequencing affects learning. To complement these two parts, a study of literature was conducted, with direction towards teaching, animations and the connection between the two. Gathered data were analyzed through a thematic analysis. The results that followed from this analysis were four different themes related to students’ usage of concepts. They showed that students use concepts that are relevant but not expected, or concepts that are irrelevant for the current chemical field. Furthermore, students showed a lack of concepts when trying to explain the chemical field. Lastly, a difference was distinguished between students’ perception of animations in two dimensions and animations in three dimensions. Some concepts tended to only appear in relation to the animation in two dimensions. Based on these themes, different strategies for teachers were highlighted with the help from the presented literature. These strategies were summarized in a guiding material for chemistry teachers in the Swedish upper secondary school. The material is intended to guide teachers in how to use animations in chemistry education in an optimal way regarding students’ prerequisites.To sum up, the following conclusions could be drawn. Animations are used in chemistry courses of Swedish upper secondary schools with the purpose of illustrating phenomena and processes that are not visible to the naked eye. Regarding students’ understanding of animations there are several influencing factors. Lack of prior knowledge can lead to the student using irrelevant concepts, or that the relevant concepts are not in the student’s vocabulary. A higher degree of prior knowledge can result in the student utilizing concepts that the teacher did not expect in the current instructional context. The dimensionality of the animation affects the student’s understanding. A two-dimensional animation proved to be easier for the students to understand than a three-dimensional animation. The teacher’s responsibility is to consider these aspects for the students to make use of the animations in their learning processes.

Within science education, and chemistry in particular, laboratory work is fundamental. The traditions of including laboratory work in chemistry education is a way to make the concepts of chemistry apprehensible, the aims and goals of laboratory work related to chemistry education are therefore well defined. With digital technology, Information Communication Technology, (ICT tools), the traditional hands-on laboratory experience can be transformed to a nontraditional, digital laboratory experience. The use of digital laboratory work in education is well debated, yet both positive and negative aspects can be identified. As a consequence of the COVID-19 pandemic, teachers around the globe faced new challenges as much of the teaching abruptly had to be converted to online teaching. Due to the nature of the chemistry subject, one major challenge chemistry teachers faced was how to coordinate practical laboratory work with the new regulations. The unexpected transition from classroom education to online education can thus be identified as in a way teaching habits were challenged. The purpose of this study is to investigate the adaptations chemistry teachers had to make to the laboratory education as the hands-on laboratory experience rapidly had to be translated to a digital laboratory experience. Data was collected by conducting interviews with 10 chemistry teachers in upper secondary education and a thematic analysis was used to identify how, and in what way, teachers used ICT tools to coordinate their current teaching with the new restrictions. Data was analyzed by applying a transactional approach inspired by John Dewey’s transactional perspective of habits as well as a didaktik perspective to study the complexity in actions and how decisions concerning the laboratory work were made. The findings suggest that ICT tools could be used in a variety of ways but were not necessarily easily translated between practices, thus choices regarding the aims, goals and methods used in the online classroom differed from the decisions teachers usually made. Many teachers were able to use ICT tools in a sufficiently productive way to keep the laboratory work functional, however this was not a smooth transition for everyone and the need to adapt the activity to make it useful was in many ways decisive. Their responses to the changes varied and the differences in basic skills in how to use ICT tools were prominent. Regarding the didactic relations, teachers also noticed a change in behavior and the students’ attitudes towards the laboratory work. The changes caused teachers to reevaluate their approach to a digital laboratory experience in order to make the teaching functional, hence both the habits of planning and teaching had to be reconsidered.

När coronapandemin slog till våren 2020 var kemiundervisningen på gymnasieskolorna i Sverige planerad huvudsakligen som närundervisning och få skolor och lärare var förberedda på den snabbt beslutade omställningen till fjärrundervisning. Under vår VFU-period under vårterminen 2021 uppstod en unik chans att undersöka hur ett antal erfarna kemilärare ställde om och hanterade denna speciella situation av undervisning med förutsättningar som ständigt ändrades med kort varsel beroende på smittoläget i Sverige. Lärarna blev tvungna att använda digitala verktyg i sin kemiundervisning under perioderna när eleverna inte fick komma till skolan utan satt hemma framför sina datorer. Syftet med denna studie var att utifrån ett lärar- och elevperspektiv undersöka pandemins effekter på kemiundervisningen på gymnasiet som bedrivits i en hybrid delvis på distans, delvis i klassrummet samt ibland till och med båda samtidigt. En huvudsakligen kvalitativ undersökning har genomförts med data från semistrukturerade intervjuer av kemilärare på gymnasiet samt från elevenkäter som analyserades med tematisk analys. Analysresultatet pekar på att lärarna själva medger att de haft stora utmaningar med fjärrundervisningen som de upplever inte gett samma lärande som närundervisning. Trots denna försvårande omständighet upplevde lärarna att de generellt lyckades nå kursmålen tack vare ständiga omplaneringar, merarbete och med extrastöd till eleverna åstadkomma ett lärande i kemi i slutet på läsåret på ungefär samma nivå som tidigare år med enbart närundervisning. Elevernas uppfattning var att det var svårare att lära sig under distansperioderna vilket medförde stora tapp i motivation och de gav uttryck för att de hade föredragit att få vara mer i skolans lokaler för att lära sig mer av eget laborerande och kunna interagera lättare och mer med både lärare och klasskamrater. / A mainly qualitative survey was conducted using insights from semi-structured interviews of high school chemistry teachers and thematically-analyzed student surveys. The teachers admitted there were major challenges with using online methodologies and tools for education that had not provided the same level of learning as the traditional classroom environment. Despite the aggravating circumstances disrupting their classes, the teachers managed to generally achieve the course goals. However, it required continuous planning, additional time and extra support for them to help students reach the course goals at the same levels as previous years. The students perceived this initial period of remote learning to be more difficult which led toa reduction in motivation. They claimed that lab work was more conducive at school where they could interact more easily and engage with teachers and fellow classmates.

Många barn behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att tillgodogöra sig undervisningen i förskolan. AKK kan därmed bidra till undervisningen av kemi, speciellt undervisning för de allra yngsta barnen. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare kommunicerar kemi med barn i åldern 1–3 år i förskolans undervisning, med fokus på AKK. Semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare har genomförts. För att studera fenomenet AKK som didaktiskt verktyg i kemiundervisning har vi använt oss av en fenomenografisk ansats. För att beskriva lärande och undervisning i resultatet har vi arbetat utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att AKK skulle kunna användas som hjälpmedel i kemiundervisning med barn 1–3 år, men än så länge saknas rutiner för att använda dessa metoder i undervisningen. Förskollärare ger exempel på en variation av sätt att undervisa i ämnet kemi i förskolan. Bland annat tar de upp planerade experiment och hur de kan konkretisera kemi i barnens vardag. Vidare lyfter förskollärarna att det krävs ett fungerande arbetslag och ämnesspecifikt material för att skapa intresseväckande undervisning i kemi för de yngsta barnen. Begränsningar som framkommer är bland annat bristande ämneskunskaper och sviktande självkänsla. AKK beskrivs gynna alla barn och är ett av de viktigaste redskapen att använda i undervisningen. Samtidigt framkommer organisatoriska begränsningar som att det är tidskrävande att förbereda AKK material samt att det saknas rutiner för att bibehålla en kontinuitet i verksamheten. Sammanfattningsvis visar studien både på en vilja och ett behov av att arbeta aktivt med AKK i kemiundervisningen. / Many children require augmentative and alternative communication (AAC) to benefit from the education in pre-school. Thereby AAC can contribute to teaching chemistry, especially to the youngest children. The aim of this study is to bring more knowledge on how pre-school teachers communicate chemistry to children aged 1–3 years, focusing on AAC. Semistructured interviews with ten pre-school teachers were conducted. In order to study AAC as a didactic tool in chemistry education a phenomenographic approach was used. The result has been analysed from a sociocultural perspective as a means to describe learning and teaching.  The study results show that AAC could be a helpful tool in chemistry education for children aged 1–3 years, but so far routines to use these methods in the education is missing. Pre-school teachers describe a number of ways to teach chemistry in pre-school, for example by preparing experiments in advance and integrating chemistry in the children’s everyday life. Furthermore, pre-school teachers mean that a functioning work team and subject specific materials are required to arouse the interest of chemistry in the youngest children. Among other things, insufficient subject-specific knowledge and failing self-esteem are described as limitations. AAC is reported as beneficial for all children and is one of the most important educational tools. At the same time, organisational constraints such as the time-consuming work of preparing AAC material and the lack of routine procedures to maintain educational and working continuity are described. In summary, the study shows both the willingness and the necessity of actively working with AAC in chemistry education.

Kemin uppfattas av många som ett svårt ämne att lära ut och att lära sig, eftersom ämnets abstrakta natur gör att den verkar orelaterade till vardagliga upplevelser. Som förklaring till observerbara kemiska förändringar krävs visualisering av fenomen som sker på atomnivå. Dagens skola är digitaliserad och digitala verktyg används som hjälpmedel i kemiundervisningen, vilket underlättar undervisningen. Filmer är därför populära digitalahjälpmedel i kemiundervisning bland lärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur kemins tre perspektiv (makro-, submikro- ochsymboliska perspektiv) uttrycks i pedagogiska filmer i kemiundervisningen utifrån lärarperspektivet, och studien fokuserar på filmers roll som digitala pedagogiska hjälpmedel i kemiundervisningen. En kvalitativ studie genomfördes med data från semistrukturerade intervjuer med verksamma kemilärare på högstadienivå i Sverige där de flesta lärare som deltog i studien var legitimerade lärare i kemi med långa erfarenhet från högstadiet. Resultatet av studien analyserades tematiskt. Studieresultatet visar varierande termanvändning av lärare för att förklara kemins tre perspektiv. Vardagligt språk används av flera lärare för att förklara dessa tre perspektiv i kemiämnet och få lärare använder termer om de tre perspektiven i kemin (makro-, submikro och symboliska perspektiv), medvetet i sin undervisning. Studien påpekar vidare att kemins tre perspektiv nämns i läroplanen men orden används inte, studien visar också varierande kunskaper hos kemilärare om kemins tre perspektiv. Analysresultat visade också att lärare använder filmer med huvudfokus på endast två perspektiv, makro- och submikro perspektiv, trots att alla tre perspektiv naturligtvis uttrycks i filmer. Dessutom visar analysresultat att dessa pedagogiska filmer används som multifunktionellt digitala hjälpmedel i kemiundervisning. Studien presenterade några för- och nackdelar med pedagogiska filmer samt tips till kemilärare att välja pedagogiska filmer i kemiundervisningen. / Chemistry is seen as an abstract subject to understand, and it requires visualization of phenomena that occur at the atomic level as an explanation for observable chemical changes. The purpose of this study is to investigate from teachers’ perspective the role of educational films in chemistry teaching and how the three perspectives of chemistry i.e., macro-, submicroscopic-, and symbolic perspective, expressed in educational films in chemistry teaching. A qualitative study has been carried out using the data from semi-structured interviews of in-service chemistry teachers who work in different high schools in Sweden. The result of the analysis points out that most of the teachers used day-to-day language to explain the three perspectives of chemistry. The study further points out that the three perspectives of chemistry are mentioned in the school curriculum, but the terms are not used. The analysis result of the study reveals that some teachers intentionally skip the scientific terms to avoid confusion and congestion of memory in students. Very few teachers use these terms systematically in chemistry teaching with the help of research models. Study also reveals that teachers use pedagogical films in chemistry teaching primarily with the purpose of explaining only two perspectives, macro-and submicroscopic perspective even though three perspectives expressed naturally in these films. The analysis also reveals that teachers use films as a multifunctional digital pedagogical aid in chemistry teaching as it has high pedagogical usage in different contexts in chemistry teaching. Therefore, the study result also indicates that films can be used as a multi-functional digital pedagogical aid in chemistry teaching. The study also presents advantages and disadvantages of using pedagogical films and some tips to choose films in chemistry teaching. Teachers highly recommend educational films as an effective pedagogical aid in chemistry teaching.