<p>Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen. Litteraturstudien visade att gamla styrdokument är förvånansvärt moderna när det gäller innehåll och upplägg av kemundervisningen. Man har dock tidigare oftast mera utförligt beskrivit vad som bör tas upp. I stort sett rekommenderar man samma innehåll i kemiundervisningen genom åren men med tiden ger man mera frihet för lärarna att lägga upp undervisningen.</p>

Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen. Litteraturstudien visade att gamla styrdokument är förvånansvärt moderna när det gäller innehåll och upplägg av kemundervisningen. Man har dock tidigare oftast mera utförligt beskrivit vad som bör tas upp. I stort sett rekommenderar man samma innehåll i kemiundervisningen genom åren men med tiden ger man mera frihet för lärarna att lägga upp undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare för årskurs 4–6 resonerar om hur innehåll i kemiämnet ska framställas, och på vilket sätt de motiverar de val de gör i relation till elevers förståelse och intresse. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där sex kemilärare för årskurs 4–6 intervjuades. Didaktik och den didaktiska modellen, den kemiska tripletten och dess representationsnivåer, makro-, submikro- och symbolnivå, har utgjort studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av alla representationsnivåer i framställningen av innehåll i undervisningen, samt att störst vikt läggs vid makronivån. Det är också denna nivå som lärarna uttrycker att elever har lättast att skapa förståelse för medan innehåll på submikronivå vållar svårigheter för både elevers förståelse och intresse. Praktiska aktiviteter, som till exempel laborationer, är vanligt förekommande inslag i undervisningen och något som lärarna uttrycker att de önskar utveckla och lägga mer tid på. Det är också praktiska aktiviteter som elevernas intresse framförallt upplevs vara kopplat till. Elevernas intresse är viktigt i lärarnas undervisning och är något som de ser kan leda till förståelse men de är kritiska till den läroplansförändring i kemiämnets syfte som betonar intresse och nyfikenhet på kunskapers bekostnad.

Detta arbete presenterar en studie som behandlar energiomvandlingar i kursen Kemi 1 i gymnasieskolan, där kemiska modeller i läroböcker har analyserats utifrån komplexitetsnivå. En modell som i detalj redogör för viktiga begrepp, samt sätter in dem i ett större sammanhang har högre komplexitet än andra förenklade modeller. Arbetet syftar till att ge inblick i vilka komplexitetsnivåer kemiska modeller har, samt i vilken grad modellerna öppnar upp möjligheter för elever att utveckla högre kognitiva förmågor. Detta har undersökts genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker i kemi för gymnasiet, med hjälp av analysverktyget ”Komplexitetsnivåer i Naturvetenskapliga Modeller” (KNM), som byggs upp av teorierna bakom Modellen för hierarkisk komplexitet i kemi (MHC-C), Blooms taxonomi för lärandemål och Shavelsons ramverk. Resultatet visar att komplexitetsnivån varierar både inom och mellan läroböcker, vilket belyser lärarens viktiga roll vid planering av undervisning och val av läromedel. En slutsats som kan dras av analysresultatet är att komplexitetsnivån i modellerna är av betydelse för vilken möjlighet elever har att uppnå högre kognitiva förmågor.

Med utgångspunkt i kollegiala samtal bland kemilärarna på en gymnasieskola och de reflektioner som förekom i samtalen, var syftet med denna studie att stärka kemilärarnas kollegiala lärande. Forskningsfrågan är: Vilka former av reflektion förekommer i kemilärares kollegiala samtal? Studien inspireras av teorier om praxisgemenskaper och reflektion i sådana. Aktionerna bestod av kollegiala observationer av undervisning och kollegiala samtal om observationerna. En kvalitativ innehållsanalys av de kollegiala samtalen synliggör följande former av reflektion: Vardagsprat, Kemifakta, Reflektioner över handling och Värderingar. De olika formerna har olika djup när det kommer till reflektionsnivå (Handal &amp; Lauvås, 2000; Schön, 1984) vilken även varierade inom samtliga samtal. Vardagsprat som representerar en ytlig reflektionsnivå förekommer i alla samtalen, medan värdering som representerar en djup reflektionsnivå var i minoritet. Den fördjupade reflektionen ökade dock efterhand. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning som pekar på utmaningar i kollegialt lärande. Trots utmaningar genererade de kollegiala samtalen förbättrade undervisningshandlingar. Slutsatsen är att aktionerna har stärkt det kollegiala lärandet, men att det kollegiala lärandet behöver fördjupas ytterligare. Som ämnesansvarig behöver jag därmed hitta vägar för att utmana våra samtal för att komma ännu djupare i våra reflektioner. / Deepened reflection in peer conversations for professional learning? Based on chemistry teachers' peer conversations at an upper secondary school, and reflection within these conversations, the purpose of the present study was to strengthen the teachers' professional learning. The research question is: Which types of reflections are present in the chemistry teachers' peer conversations for learning? The study is based on theories about communities of praxis and reflection. The actions consisted of peer observations and peer conversations based on these observations. A qualitative content analysis indicates the following types of reflection: Small talk, Chemistry facts, Reflections on actions and Values. The depth of reflection differed between the forms (Handal &amp; Lauvås, 2000; Schön, 1984) and within the conversations. Small talk, representinga superficial level of reflection, were represented in all talks, and values representing a deeperlevel, were in minority. However, in depth reflections increased over time. The results confirm previous research pointing out challenges in professional learning communities. Despite the challenges, the peer conversations resulted in improved teaching. The conclusion is that the professional learning was strengthened, but still needs to be developed further. As a teacher leader, I need to consider how I can continue to challenge our conversations for reaching deeper in our reflections.

Det har under de senaste åren alltmer blivit fokus på elever med olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). En fråga som man då kan ställa sig är vad kemilärare gör i klassrummet för att vara dessa behjälpliga så långt som det är möjligt. Skollagen och läroplaner är tydliga med hur elever med NPF ska ges stöd inom ramen för skolans arbete. Syftet med denna studie är att belysa hur kemilärarna beskriver utmaningar de möter när de undervisar elever med NPF, hur de uppfattar situationen i klassrummet och vilka hjälpmedel som står till förfogande och som används för att på ett professionellt sätt hjälpa elever med NPF. För att få en bild av omfattningen och vilka metoder, anpassningar och vilka digitala verktyg som används i klassrummet har en enkät sammanställts där lärare har getts en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Resultaten visade att kemilärare upplever flera utmaningar såsom säkerhet och risk under laborationer, störande beteende, rörig miljö, bristande koncentration och uppmärksamhet hos elever med NPF. Tyvärr visar resultaten att kemilärare inte ges möjlighet att göra tillräckliga anpassningar för elever med NPF på grund av brist på pedagogiska resurser, tid och stora elevgrupper. Studien visar också att kemilärarna som besvarat enkäten inte använder specifika metoder eller digitala verktyg för elever med NPF. Lärare använder däremot metoder som tex små och strukturerade uppgifter generellt för hela klassen. Framtida forskning kan ta sikte på att inkludera även skolledning som är de som har ansvaret för skolans arbete, utbildning av lärare inom området och budget.

No description available.

Fokuset i denna undersökning har varit att undersöka huruvida kemiundervisningen inom området stökiometri i Sverige skiljer sig med avseende på; geografiskt område, skolstorlek, ålder på de deltagande lärarna samt deras arbetslivserfarenhet. Data samlades in genom användning av internetbaserade enkäter, de distribuerades via e-mail och skapades i Google drive. Svaren från enkäterna presenteras antingen via olika sorters diagram eller i en sammanfattande text beroende på om frågorna var slutna respektive öppna frågor. För att analysera den insamlade datan användes två olika metoder; kvalitativ innehållsanalys, som användes för att analysera de öppna frågorna samt de huvudsakliga böckerna lärarna använder sig av, och bivariat analys, som användes för att analysera de slutna frågorna. Då denna studie är för liten för att kunna dra några riktiga slutsatser presenteras enbart de tendenser författarna kan se utifrån de svar som har getts i enkäten. Utifrån resultaten verkar det geografiska området inte ha lika stor inverkan som resterande faktorer. Skolstorleken påverkar däremot hur lärare väljer att lägga upp sin undervisning. De tendenser som kan ses är att det är åldern samt arbetslivserfarenheten som har störst påverkan ifråga om hur lärarna lägger upp sin undervisning. Alla lärare angav att de använder sin huvudsakliga lärobok till tämligen stor del i sin undervisning. Gällande de fyra områden inom stökiometri - substansmängdsberäkningar, substansmängdsförhållande, begränsande reagens samt koncentrationsberäkningar - som undersöktes med avseende på läroböckerna angav alltid minst hälften av lärarna att de nyttjade sin huvudbok. De böcker lärarna angett som sina huvudböcker har stora skillnader i text- och exempelmängd samt text- och exempelkvalité och det var möjligt att associera vissa av elevernas svårigheter till läroböckernas brister. / The focus of this study has been to examine whether the chemistry education in stoichiometry differs in regard to; geographical area, school size, age of the participating teachers and their professional experience. Data was collected through use of internet-based surveys, because they were distributed via e-mail and were created in Google drive. The answers from the surveys are presented either through diagrams or in a summary depending on if the questions were closed or open respectively. To analyse the collected data two methods were used; qualitative content analysis, which was used to analyse the open questions as well as the main textbooks the teachers used, and bivariate analysis, which was used to analyse the closed questions. Because this study is too small to draw any real conclusions only the tendencies the authors can observe through the answers to the survey are presented. From the results, the influence of the geographic area does not seem as big as the influence from the remaining factors, but the school size seems to have some influence on how teachers choose to set up their teaching. Age and professional experience seem to have the biggest influence on how teachers set up their teaching. All of the teachers indicated that they use their main textbook to a fairly large extent in their teaching. Regarding the four areas of stoichiometry - calculations on amount of substance, mole ratio, limiting reactant and concentration calculations - that were investigated in regard to the textbooks at least half the teachers always indicated that they used their main textbooks. The textbooks the teachers indicated as their main books had major differences in the amount of text and examples as well as the quality of text and examples, and it was possible to associate some of the student’s difficulties to the deficiencies of the textbooks.

Syftet med denna studie var att belysa formativ bedömning och dess strategier ur elevernas synvinkel och ta reda på i vilken utsträckning eleverna upplever att formativ bedömning kan vara stödjande i deras lärande. Utifrån detta syfte har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågor:1.Vilka upplevelser har eleverna av bedömning inom ämnet kemi, när den är formativ?2. I vilken utsträckning upplever eleverna att återkoppling från lärare, kamratbedömning och självbedömning, kan stödja deras lärande inom ämnet kemi?Denna kvalitativa studie har utförts genom att 18 gymnasieelever intervjuades. Semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet resp. besvara frågeställningarna. Studiens resultat, elevernas upplevelser, visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i kemi genom formativ bedömning. Elevernas upplevelser visar hur användning av eller brist på formativ bedömning kan påverka deras lärande och hur stödjande formativ bedömning, speciellt återkoppling från läraren, själv- och kamratbedömning kan vara om de utförs på ett framgångsrikt sätt och är av god kvalitet. Dessutom har lärarens förhållningssätt till ämnet och förståelse av formativa bedömningsstrategierna betydelse för hur väl de strategierna används specifikt i ämnet kemi, enligt eleverna.

Syftet med detta arbete var att undersöka om det var någon fördel att undervisa kemi ur ett sociokulturellt perspektiv jämfört med ett pragmatiskt perspektiv samt hur eleverna upplevde inlärningen efter undervisning i de olika strategierna. I undersökningen deltog elever på en lektion om partiklars rörelse i de olika aggregationsformerna och en lektion om kolets kretslopp. Lektionerna undervisades med de två olika undervisningsperspektiven, sociokulturellt och pragmatiskt. Data samlades in med förtest, eftertest samt en enkät där eleverna fick jämföra hur de upplevde de olika strategierna. Denna undersökning kom fram till att båda perspektiven förbättrade elevernas kunskaper, samt att de olika perspektiven lämpade sig bäst under olika lektioner. Det var bra med undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv när förkunskaperna inom ämnet var lägre och ur ett pragmatiskt perspektiv när eleverna hade mer förförståelse inom ämnet.