Syftet med arbetet är att genomföra en undersökning som ska kartlägga vilken undervisningsstrategi utav det sociokulturella- och det pragmatiska perspektivet som lämpar sig för och gynnar elevernas kunskapsprogression bäst vid kemiundervisning. Undersökningen utfördes genom att eleverna fick delta vid ett antal undersökningslektioner. Deltagarna fick även göra ett för- och eftertest som utgjorde underlaget för elevernas kunskapsprogressioner. För att fastställa vilken undervisningsstrategi eleverna föredrog, fick de även delta vid en enkätundersökning. Undersökningens resultat är att det är svårt att finna den utav dessa strategier som lämpar sig bäst för alla kemiundervisnings-områden. Undersökningen visade att elevernas kunskapsprogressioner efter utförandet av de olika strategierna ofta berodde på elevernas förkunskaper i ämnet. Eleverna bedömde att undervisning utifrån det pragmatiska perspektivet var mer motiverande för dem, än det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.

The purpose of this qualitative study is to analyse the meaning of field work on the learning process of chemistry in high school from the perspective of students and teachers. The advantages and disadvantages that this activity supposes when it is used as a didactic tool in the teaching of chemistry were also analysed. The results showed that both students and teachers perceive field work as a very significant activity for learning chemistry, especially due to the contribution of natural environments in the establishment of "real" or "authentic" learning scenarios which benefit a greater development and integration of concepts theory and practice. It was also shown in this study that during the analysed fieldwork activities, and according to what students and teachers expressed, it was possible to effectively combine the "doing" and the “learning”, which reflects the applicability of Dewey's pragmatic theory on the learning process during fieldwork, or expressed in another way, the pragmatic character of this pedagogical activity. The participants, however, highlighted a few factors such as the high cost of the activity, the weather dependency, or the impossibility to carry out more complex investigations, as negative aspects which in some way contribute to understand why this type of activity is not carried out more frequently.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv vilken roll kemiläraren har för att stärka elevers motivation,samt belysa hur läraren bedriver undervisning i ämnet som hjälper eleverna att bli motiverade i kemiämnet. Undersökningen genomfördes  med fem kemilärare på högstadiet i två grundskolor i södra Sverige. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in impirin.

I relation till den ökade digitaliseringen av samhället och verktygen för undervisning finns det relativt lite information om användning av simuleringar i svenska gymnasieskolor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gymnasieelever i årskurs 1 använder och utvärderar digitala simuleringar i kemiundervisningen. Genom ett webbaserat enkätformulär ställdes generella frågor kring elevernas användning av digitala läromedel. Resultaten visade att majoriteten av gymnasieeleverna i denna klass använde den analoga boken men kände till digitala simuleringar. Enkätundersökningen efterföljdes med gruppintervjuer för att ta reda på: a. hur eleverna upplevde utövandet av den digitala simuleringen som tilldelades under kemilektionen, b. ifall simuleringen kunde påverka förståelsen av kemiska begreppet mättnad och c. vilka för- och nackdelar eleverna kunde identifiera.Resultat visade också att majoriteten av eleverna upplevde utövandet av simuleringen positivt. Den positiva upplevelsen var kopplad till att simuleringen var lättbegriplig med möjligheten att lätt kunna göra om momenten. Vidare förklarade eleverna att enkla strukturen, smidigheten samt tidsbesparingen var andra fördelaktiga faktorer. Till nackdelarna identifierades problematik med att få exakta mått samt att simuleringen upplevdes begränsad. Eleverna önskade fler utmaningar med ökad svårighetsgrad. När det gäller begreppsförståelse urskildes två grupper i denna klass, varav den ena fann att användningen av simuleringen underlättade förståelse av begreppet mättnad, medan den andra gruppen inte kopplade förändringar i simuleringen och tyckte att skärmen bara ändrade färg. Vidare lyftes fram överdimensionering av digitala läromedel som orsakat tydlig trötthet på skärmen och i samband med det skulle simuleringar enbart komplettera undervisningen och aldrig ersätta laborationerna. Slutligen visade studien tydligt att, även om simuleringen är digital, används den bäst i lärarens närvaro.

Sedan amerikanerna Bergmann och Sams introducerade Flipped Classroom i sin undervisning 2006 så har metoden blivit mer och mer populär och används av fler och fler lärare över hela världen. Antalet videogenomgångar på Youtube blir mer och mer täckande och finns i de allra flesta ämnen oavsett om man vill ha det på svenska eller på engelska. Videobiblioteket blir bara större och större för varje år som går.Metoden går ut på att eleverna innan lektionen tittar på en videogenomgång innehållande det stoff som läraren annars tänkt att ta upp. Eleverna tittar aktivt på videogenomgången och för anteckningar precis som om de hade varit på en vanlig lektion och sedan kan hela lektionen användas till annat än själva teori-inhämtningen. Lektionen används istället för att konkretisera kunskaperna och reda ut frågetecken. Detta kan göras på många olika sätt bland annat via par- och gruppdiskussioner, fler laborationer eller att jobba med övningsuppgifter, ensamma eller i helklass med mera.Syftet med det här arbetet var att få reda på vad elever som använder flipped classroom i sin kemiundervisning ser för nackdelar och fördelar med metoden. Dessutom undersökte arbetet vad som krävs för att eleverna ska förbereda sig inför lektionerna.Undersökningen gjordes som en enkätstudie i tre gymnasieklasser på naturprogrammet på en kommunal gymnasieskola i Lund. Alla tre klasserna använde flipped classroom och de hade alla samma lärare, som även själv gjort alla videogenomgångar klasserna använde och lagt upp dessa på Youtube.Resultaten visar att eleverna ser många fördelar med flipped classroom, framförallt möjligheten att kunna pausa och spela om videon för att kunna bearbeta informationen i sin egen takt. Största nackdelarna är ökad läxmängd och att det är mer tidskrävande än vanligt. Eleverna uttrycker dock att de lär sig kemin bättre och på en djupare nivå och en majoritet av dem skulle inte vilja byta tillbaka till vanlig traditionell undervisning.

Syftet med den här studien är att få kunskap om vilka erfarenheter lärare i årskurs 4–6 anser sig erbjuda elever vid systematiska undersökningar i ämnet kemi. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurserna 4–6 som undervisar eller har undervisat i kemi. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att systematiska undersökningar har en stor betydelse inom kemiämnet. Lärarna som deltog i studien förklarade att systematiska undersökningar gör att eleverna bland annat finner intresse för kemiämnet, samtidigt finns det en risk att för mycket fokus hamnar på att väcka elevernas intresse. Resultatet visar också hur lärarna väljer att undervisa genom systematiska undersökningar. Lärarna berättade att elevernas eget ansvarstagande och samarbete i grupp var en viktig förmåga som eleverna behöver öva på men är utmanande att uppfylla i undervisningen. Resultaten visade även att majoriteten av lärarna som deltog i studien upplever att de ibland behöver reducera kemiinnehåll för att möta eleverna inlärningsbehov. Konsekvensen av detta blir att eleverna går miste om att fördjupa sina kunskaper om naturvetenskapliga fenomen vid systematiska undersökningar.

Kemi läses som ämne på de högskoleförberedande naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogrammen, men kemiundervisningen måste även förhålla sig till den aktuella läroplanen och ta hänsyn till andra syften än det högskoleförberedande. Med utgångspunkt från detta var syftet med studien att undersöka hur studenter och lärare upplever studenternas förkunskaper i kemi i relation till högskolestudier. Arbetet innefattar dels enkätundersökningar, där studenter tillfrågades om upplevelse och värdering av sina förkunskaper vid introduktionen till högskolestudier, dels enskilda intervjuer med både högskole- och gymnasielärare. Svaren användes för att identifiera ämnesområden och förmågor som ansågs särskilt viktiga för studenter att få med sig som förkunskaper från gymnasiet inför högskolestarten. Därutöver undersöktes bakomliggande faktorer i gymnasieutbildningen, som lärarnas förhållningssätt till läroplan och läromedel samt deras kunskapssyn, vilka starkt påverkar förutsättningarna för elevernas tillägnande av kunskap. Resultaten visar att majoriteten av studenterna i undersökningen kände sig väl förberedda inför sina högskolestudier, men inom framförallt termodynamik önskades mer förkunskaper. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns vissa möjligheter att underlätta övergången till universitetsstudier i kemi genom att som enskild lärare göra justeringar i innehållet i kemikurserna eller den tidsmässiga fördelningen mellan dem till förmån för de områden som nyblivna studenter upplever som särskilt problematiska.

Det är vanligt att elever har vardagsföreställningar om naturvetenskapliga processer. Dessa föreställningar skiljer sig oftast från de naturvetenskapliga teorierna. Vardagsföreställningar betraktas som ett hinder för elevers lärande och därför bör vardagstänkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och föreställningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevföreställningar ändras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i så fall på vilka sätt de ändras. Undersökningsmetoden jag använde var enkätmetoden. Enkäter bestående av öppna frågor delades ut till högstadieelever i en kommunal grundskola i Sverige före och efter genomförd undervisningssekvens. Resultatet visar att eleverna har många vardagsföreställningar kring begreppet syror. Dessa föreställningar förändras efter genomförd kemiundervisningssekvens. Elevernas vardagsföreställningar ersätts inte av de vetenskapliga, vilket överensstämmer med tidigare forskningsstudier. Vardagstankar har visat sig svåra att förändra. Den här studien upplyser om att skolans naturvetenskapliga undervisning ständigt bör utvecklas med hänsyn till eleversvardagsföreställningar och med fokus på elevernas lärande.

Många upplever kemi som ett utmanande ämne att både undervisa och lära sig, huvudsakligen på grund av ämnets abstrakta natur som ofta upplevs som distanserad från elevens vardagliga erfarenhet. Denna studie har syftat till att undersöka vilka strategier som används av högstadielärare för att hantera utmaningarna vid undervisning om syra-bas-begreppet. Arbetet har berört hur samtliga tre nivåer i Johnstones triangel, nämligen makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk nivå, hanteras i undervisningen. Studien tar ett variationsteoretiskt perspektiv med kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare för att utforska deras perspektiv på undervisningen kring ovanstående begrepp. Fem huvudsakliga teman för utmaningar i samband med undervisningen av syra-bas har identifierats: (1) elevernas svårighet/utmaningatt förstå begreppen på den submikroskopiska nivån och (2) behovet av omfattande förkunskaper för att eleverna ska förstå begreppen. Vidare diskuteras vikten av: (3) att koppla syra-bas begrepp till vardagliga situationer/verklighet, (4) att använda olika representationer, (5) att förklara alternativa uppfattningar och missuppfattningar i samband med undervisning. Slutsatserna från studien betonar betydelsen av att använda effektiva förklaringsmodeller för att belysa den submikroskopiska nivån, framhäver vardagsexempel som en central faktor, samt understryker visualiseringsstrategiernas betydelse för att underlätta för elevernas förståelse. Dessutom poängteras att lärare måste bemöta alternativa uppfattningar och missförstånd hos elever och därigenom göra anpassningar i sin undervisning.