Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen. Vidare anser eleverna att de får tillräckligt med undervisning i ämnet men att de borde få vara med och bestämma över vad de ska läsa om.

<p>Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder.</p> / <p>Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.<strong></strong></p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka utvecklingsmöjligheter för använ-dande av enkäter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjälp av en enkät som innehåller ett antal frågor kring användningsom-råden för enkäter och formulering av enkätfrågor till elever. Enkäten har besvarats av ett antal lärare i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna anger att enkäter kan använ-das för att ta reda på elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gäller formulering av enkätfrågor beskriver lärarna i denna studie tre värden som man bör ta hansyn till, nämligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frå-gorna berör, d.v.s. att frågorna ligger nära individens egna intressen. Det framkommer även att lärarna anser att enkäter kan vara ett kraftfullt verktyg att snabbt få med alla elevers åsikter om ett ämne, samtidigt som det finns risker med för omfattande användning av enkäter. Brister i tillförlitligheten, en ökad arbetsbörda, samt risk för att dialogen med eleverna minskar är nackdelar som berörs av lärarna. Det är, i likhet med andra situationer där man väljer arbetsätt i skolan, ett dilemma att välja kommu-nikationssätt. Som exempel på lämpliga användningsområden nämner lärarna i denna undersökning utvärderingar och utformning av den fortsatta undervisningen. Men det slutgiltiga valet av kommunikationssätt beror på det specifika syftet och behoven i gruppen, skolan eller kommunen.</p> / Examensarbete

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.      Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan. Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utvecklingsmöjligheter för använ-dande av enkäter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjälp av en enkät som innehåller ett antal frågor kring användningsom-råden för enkäter och formulering av enkätfrågor till elever. Enkäten har besvarats av ett antal lärare i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna anger att enkäter kan använ-das för att ta reda på elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gäller formulering av enkätfrågor beskriver lärarna i denna studie tre värden som man bör ta hansyn till, nämligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frå-gorna berör, d.v.s. att frågorna ligger nära individens egna intressen. Det framkommer även att lärarna anser att enkäter kan vara ett kraftfullt verktyg att snabbt få med alla elevers åsikter om ett ämne, samtidigt som det finns risker med för omfattande användning av enkäter. Brister i tillförlitligheten, en ökad arbetsbörda, samt risk för att dialogen med eleverna minskar är nackdelar som berörs av lärarna. Det är, i likhet med andra situationer där man väljer arbetsätt i skolan, ett dilemma att välja kommu-nikationssätt. Som exempel på lämpliga användningsområden nämner lärarna i denna undersökning utvärderingar och utformning av den fortsatta undervisningen. Men det slutgiltiga valet av kommunikationssätt beror på det specifika syftet och behoven i gruppen, skolan eller kommunen. / Examensarbete

Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder. / Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares och rektorers val av undervisningsmiljö i ämnet biologi inom årskurserna 4-6 och om deras val sammanfaller med deras uppfattningar om var undervisning bör bedrivas. Undersökningen baseras på metodtriangulering som är en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, i detta fall enkäter och kompletterande intervjuer. Resultatet i undersökningen visade att lärare och rektorer har uppfattningar om att undervisning i biologi bör bedrivas både innanför och utanför skolbyggnaden. De menar dock att undervisning bör ske i större utsträckning utanför skolbyggnaden men att det finns flertal begränsningar som bridrar till att det inte genomförs i den utsträckning de önskar. Resultatet visar därför att lärares och rektorers uppfattningar kring var undervisning bör bedrivas inte sammanfaller med deras undervisningspraktik. Det är därför enligt dem viktigt att lärare och rektorer för samtal med varandra om hur det pedagogiska ledarskapet ska bedrivas i verksamheten. Det kan skapa möjligheter för dem att bedriva varierande undervisning innanför och utanför skolbyggnaden och på så sätt undervisa utifrån deras uppfattningar de har kring framgångsrik undervisning.

Syftet med den här undersökningen är att förstå och få bättre kunskaper om elevers avhopp från moderna språk i grundskolan, samt diskutera vilka faktorer som kan påverka att elever väljer att fortsätta studera moderna språk. Undersökningen är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua fyra lärare som undervisar moderna språk, samt gjordes en enkätstudie med 48 elever som läser moderna språk i åk 9. Resultaten har analyserats utifrån Dörnyeis (2009) motivationsmodell, L2 Motivational Self System model, samt Henrys (2012) modell, The Ideal L3 Self.  Studien vill lyfta att elevers avhopp från moderna språk påverkas av olika motivationsfaktorer som kan härledas till externa och interna orsaker, och inte minst till hur språkelever upplever sig själva som framtida målspråkstalande.   Resultaten från studien visar att situationen runt moderna språk är komplicerad och fortfarande relativt outforskad, samt att mer forskning behövs för att bredda perspektivet runt ämnet moderna språk.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka matematiklärares inställningar till användningen av digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen på högstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilken syn matematiklärare har på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor, betydelse för planering av undervisningen, fördelar och nackdelar för läroböcker och digitala läromedel som används samt matematiklärares urvalskriterier vid val av läromedel. Metoder som har använts för undersökningen är enkäter och intervjuer (se bilaga 2, 3) vars respondenter är matematiklärare från olika kommuner i Sverige. De 11matematiklärare som medverkat i studien arbetar på grundskolan i årskurs 4-9. Resultatet visar på vilka olika sätt matematiklärare använder sig av digitala läromedel och läroböcker i sin matematikundervisning. Både fördelar och nackdelar med användandet av dessa lyfts fram där matematiklärare uttrycker att den traditionella läroboken kan kombineras med digitala läromedel för att skapa en variation i undervisningen samt att de kan individuellt anpassa efter varje elevs förutsättningar. Resultatet visar att läromedel har en betydelse när det gäller matematiklärares planering. De teoretiska ramverken som använts för analysen är instrumentell kompetens, sociokulturellt perspektiv samt sociomatematiska normer.